I detta avsnitt kommer vi inledningsvis kort att presentera den teori som vi har använt oss av i vår analys. Vi ger en förklaring av de delar av teorin vi har valt ut och använt oss av samt på vilket sätt dessa har varit relevanta för vår analys och resultat. Avsnittet löper sedan vidare i en mer ingående beskrivning av de olika begreppen.
3.1 Inledning
I analysen har vi använt oss av begrepp från Andrew Abbotts (1988) professionsteori.
Abbott (1988 s. 42) gör en vid definition av professionsbegreppet och menar att en profession är en avgränsad grupp individer som tillämpar en abstrakt kunskap i vissa specifika omgivningar. Abbott menar att den kunskapsbas som den professionella har införskaffat sig ligger till grund för en profession och att kunskapsbasen baseras ofta på akademisk utbildning. Abbotts teori riktar sig inte till någon specifik profession. I vår studie ser vi lärare som en profession som verkar i en specifik omgivning, skolan, samt har en akademisk kunskapsbas.
Kunskapsbas beskriver Abbott (1988, s. 52) genom att använda begreppet kunskapssystem. Kunskapssystemet inom en profession formar och utvecklar de kompetenser som den professionella har. Vidare förklarar Abbott (1988 s. 35f.) hur olika professioner kan mötas av svårigheter i relation till vilka arbetsuppgifter som ingår i professionen, med andra ord vilka uppgifter som är vems att utföra. Han belyser
komplexiteten när förändringar, externt och internt, påverkar yrkesgruppers ansvarsområden, arbetsuppgifter samt behov av viss expertis.
Några av de centrala teman som vi sett i vårt intervjumaterial är just hur lärarna förhåller sig till sin yrkesroll och vad de eller andra professioner inom skolan ansvarar för gällande IPV samt vad som förväntas att vem ska göra i relation till detta. Abbotts begrepp förklarar och skapar en förståelse för hur de intervjuade lärarnas kunskaper och olika arbetsuppgifter kan kopplas samman till deras hantering av IPV bland elever.
14
3.2 Diagnostisering- kunskapssystem-exkludering- prioritering
Professionella är mottagare för diverse problem som individer kan ha. Uppgifterna inom professionen är att hantera samt finna ut lösningar till problemen. Problemen kan vara avgränsade till olika professioners expertisområden och överlåts därför till de som är bäst lämpade för att hantera problemen (Abbott 1988, s. 35f.). Abbott (1988) menar att en del problem kan befinna sig nära varandra och på samma plats. I sådana situationer är det inte alltid lika tydligt vem som faktiskt kan eller ska arbeta med problemet.
Abbott (1988, s. 40ff.) förklarar att ett av de sätt som problem ska hanteras på av den professionella är genom diagnostisering. Diagnostiseringen är den process där den professionella ska ta reda på eller diagnostisera ett visst problem i sin yrkesroll. Med andra ord komma fram till vilka orsaker som kan ligga bakom problemet. En diagnos eller ett fastställande av ett problem kan i många situationer vara tvetydig. Hur den professionella kommer fram till diagnosen är starkt sammankopplat till den
professionellas kunskapssystem. När en individ uppvisar särskilda behov eller problem väljer den professionella, utifrån sitt kunskapssystem, ut vilka symtom och behov som är relevanta för att komma fram till en diagnos samt vilken diagnos som hen anser är störst sannolik.
Den professionella behöver ställa ledande frågor eller prata om sådant med individen som hen anser är relevant eller av vikt för att bekräfta sin misstanke om diagnosen. I sin yrkesroll kommer dock den professionella att behöva höra och ta del av sådan
information som denne inte vill och kommer således välja ut vilka frågor eller delar av informationen som är irrelevanta och därför ska exkluderas. Exkluderingen och
prioriteringen av information och frågor kan leda till att alternativa diagnoser inte ses som ett alternativ (Abbott 1988, s. 40ff.).
3.3 Jurisdiktion- externa eller interna källor till förändringar
Inom det professionella arbetet finns det vissa strukturer. Strukturerna kan beskrivas som kartor med uppgifter som ska göras samt vilka som ska utföra uppgifterna (Abbott 1988, s. 35). Någonting som Abbott (Ibid.) belyser i relation till strukturer är att
15
verkligheten är komplex samt att länken mellan de professionella och de uppgifter som ska göras är i ständig förändring.
För att förklara hur olika professioner avgränsar sig från varandra samt hur förändringar kan påverka strukturer används begreppet jurisdiktion. Jurisdiktion avser den
kunskapsbas som ger tolkningsföreträde för specifika yrkesgrupper samt vilka som är experter inom ett visst område (Abbott 1998, s. 86). Inom jurisdiktioner finns det system som Abbott (1988) menar är beroende av varandra. Om något av systemen rör sig i en ny riktning eller förändras så påverkar detta likt dominobrickor de andra systemen inom jurisdiktionen.
Förändringar inom jurisdiktioner kan skapas av olika källor, externa och interna (Abbott 1988, s. 91). Externa faktorer skapar förändringar inom jurisdiktioner och kan bland annat grunda sig i sociala och politiska krafter. Det kan tillkomma nya
arbetsuppgifter som ska utföras och det kan även innebära att de uppgifter som ska utföras behöver förändras. När nya uppgifter tillkommer kan detta i sin tur leda till att de tidigare uppgifterna tar mindre plats eller försvinner helt.
Interna faktorer beskriver Abbott (1988, s. 96) som till exempel ny kunskap som ska tillämpas inom vissa områden samt att den nya kunskapen sedan involveras i en profession. Abbott (1988, s. 35) menar att de externa och interna källorna påverkar varandra samt att det inte går att analysera interna källor utan att involvera de externa.
De externa källornas påverkan på de interna kan ta sig uttryck i vilken typ av kunskap som ska tillämpas internt.
Men samtidigt behöver sådana förändringar i systemen inte innebära att professionens grunder, eller så kallade huvuduppgifter, försvinner helt. Det kan snarare leda till att professioner tillägnar sig nya specialiteter och nya uppgifter att utföra (Abbott 1988, s.
105). Avslutningsvis belyser han i relation till detta att förändringarna i jurisdiktionerna kan leda till sammanslagning mellan olika professioner. Det innebär att olika
professioner får jurisdiktion inom andra professioners domäner.
16