I detta avsnitt tar vi upp och diskuterar vårt val av metod och urvalet av intervjupersoner. Vi redogör också för konstruktionen av intervjuguiden, hur datainsamlingen gick till och beskriver analysmetoden. Avsnittet avslutas med en diskussion av vår förförståelse av forskningsobjektet, undersökningens tillförlitlighet och forskningsetiska överväganden.
4.1 Metodval
För vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och vinjetter. Ahrne och Svensson (2015, s. 53) förklarar att i kvalitativa intervjuer skapas möjlighet att ta del av flera personers synvinklar och reflektioner kring ett visst område. Det är även en metod där deltagarna, lärarna i vårt fall, kan förklara och beskriva olika erfarenheter samt hur de gör saker i praktiken. Metoden ger förutsättningar för att undersöka och förstå olika perspektiv och miljöer, såsom till exempel lärare i skolor. Genom intervjuer kan vi ta del av vad lärarna berättar om sina erfarenheter och kunskaper. Lind (2014, s. 125) menar att med kvalitativ metod kan forskaren få en fördjupad förståelse av det samhällsfenomen som undersöks. Genom att välja en kvalitativ ansats får vi alltså möjlighet att få en fördjupad förståelse av lärarnas perspektiv på IPV.
Inledningsvis hade vi en idé om att vi skulle genomföra intervjuer med fokusgrupper.
Bryman (2018, s. 604f.) förklarar att vid fokusgrupper kan deltagarna påverkas av varandra vilket vi ville undvika att deltagarna i vår studie skulle göra. Vi valde därför att genomföra enskilda intervjuer för att lärarna skulle kunna öppna upp sig och inte påverkas av andra i det dem berättar. Att ha enskilda samtal med lärarna i studien är därför en fördel.
Nackdelen med vårt metodval är att vi inte kan dra generella slutsatser till populationen vilket vi hade kunnat göra i en kvantitativ forskningsstudie (Bryman 2018, s. 62). Vi kommer därför enbart att kunna redogöra för vad våra intervjuade lärare sagt, och inte generalisera till lärare i allmänhet. Då vi har för få lärare i vårt urval kommer vi inte heller i någon större utsträckning att kunna jämföra dem med varandra.
17
I genomförandet av vår studie har vi haft ett induktivt förhållningssätt, bland annat genom att inte styra vår insamling av data i allt för stor utsträckning (Jacobsen 2016, s.
62). Vidare har vi förhållit oss induktivt genom att vi inte har haft en förutfattad bild av datamaterialet och således inte en bestämd uppfattning kring vad vi skulle finna eller vad som skulle framträda i intervjuerna (Ibid.). Samtidigt har vår studie även präglats av ett abduktivt tänkande. Detta är någonting som Bryman (2018, s. 478f.) förklarar är likt den induktiva logiken men också skiljer sig åt. Det skiljer sig åt på så vis att
abduktionen skapas när studien förlitar sig till en förklaring eller en förståelse för deltagarnas perspektiv och synsätt. Abduktionen är framträdande i vår studie då vår teoretiska beskrivning har sin grund i lärarnas uppfattning av forskningsområdet.
En viktig anledningen till att vi har haft ett induktivt förhållningssätt är att intervjupersonernas utsago annars kan misstolkas och snedvridas till vår fördel.
Dessutom kan det även leda till att vi missar viktig information som vi inte ser om vi jobbat mer deduktivt (Jacobsen 2016, s. 62). Hur vi har gjort för att upprätthålla ett induktivt arbets- och synsätt redogörs i kommande delar av detta avsnitt.
4.2 Urval
Vi har använt oss av ett målstyrt urval. Genom ett målstyrt urval väljs deltagarna ut på ett icke slumpmässigt sätt. I stället väljs deltagare som är relevanta för de
forskningsfrågor som har formulerats ut strategiskt för att få deras förståelse för den sociala företeelse som skall undersökas (Bryman 2018, s. 496). För att kunna göra detta behövde vi specificera vilka deltagare som passar in i studien, i vårt fall med
utgångspunkt i den forskning som slagit fast att lärare har en viktig roll i relation till ungdomar som kan vara utsatta för IPV (se kunskapsläget).
Inledningsvis specificerade vi urvalet av intervjupersoner till yrkesverksamma på högstadie- och gymnasieskolor. Detta för att få möjligheten att
undersöka professionella, som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som är mellan åldrarna 13-19 år. Vidare avgränsade vi vårt urval ytterligare till gruppen lärare och inte alla som är anställda på skolorna. Avgränsningen motiveras med att lärare
18
träffar elever dagligen samt att de i sin yrkesroll har kontakt med elever på ett annat sätt än till exempel yrkesverksamma inom elevhälsan eller rektorer. Lärarna är den
yrkesgrupp inom skolan som har störst möjlighet att lägga märke till elevers beteende och mående. Dessutom avgränsas studiens urval ännu mer genom att de
intervjupersoner som skulle vara med i studien skulle vara behöriga lärare med en lärarexamen, för att intervjupersonerna inte skulle skilja sig alltför mycket i sin
profession. Vilket det skulle kunna göra om vi hade haft både lärare, specialpedagoger och elevassistenter med i studien.
För att rekrytera lärare som ville delta i vår undersökning började vi med att kontakta rektorer på gymnasie- och högstadieskolor i Hallands och Skånes län för att se om det fanns ett intresse från skolans sida att delta i intervjuer. Vi fick ett stort bortfall och av de svar vi fick från rektorerna var det enbart ett fåtal som vidarebefordrade vårt mejl till lärare på sin skola och hänvisade oss vidare till lärare att kontakta. En vanlig anledning till att rektorerna avböjde till deltagande å lärarnas vägnar var på grund tidsbrist samt hög arbetsbelastning. För att öka våra chanser bytte vi strategi och tog kontakt med personer som vi vet arbetar som lärare.
Strategin var inte minst fördelaktigt för oss med tanke på tidsramen för uppsatsen. På detta sätt fick tag i sju intervjupersoner som var verksamma i olika högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Skolorna är geografiskt utspridda i Halland, Västra Götaland och Skåne, i både större och mindre städer. Av de lärare som deltog i studien arbetade tre som gymnasielärare och fyra som högstadielärare. Lärarna som var med i studien hade arbetat olika länge som lärare, där den med minst erfarenhet hade arbetat i 2.5 år medan den som arbetat längst som lärare hade arbetat i 35 år (se genomförande av analys).
För att bibehålla deras anonymitet har vi valt att inte uppge vilka städer eller skolor det rör sig om. Detta då vissa deltagare arbetar i mindre kommuner och vi vill undvika risken att konfidentialiteten bryts. Att deltagarna arbetar på olika platser kan påverka vilken uppfattning de kan ha gällande forskningsområdet, något som vi är medvetna om. I relation till detta har vi reflekterat kring till exempel skolornas storlek, antal elever eller om skolorna är privatägda eller kommunala. Samtidigt ser vi en fördel i att lärarna inte arbetar nära varandra och att vi genom detta fått möjlighet att ta del av olika
19
perspektiv. Vi har även valt att inte uppge lärarnas kön, då vår studies syfte inte ämnat att undersöka om lärarnas kön kan ha en påverkan på deras uppfattningar.
Genom att ta första kontakten via en lärare som sedan förmedlat vidare kontaktuppgifter till andra lärare har vi också använt oss av ett snöbollsurval. Bryman (2018, s. 504) menar att en sådan urvalsmetod kan vara en fördel när det är svårt att få tag i
intervjupersoner. Genom att ta kontakt med lärare på detta sätt fick vi kontakt med fler lärare som ville delta. Då vår undersökning bygger på lärarnas erfarenheter och
kunskaper om våld i parrelation bland unga behöver urvalsmetoden inte ha någon påtaglig påverkan på studiens resultat och vad lärarna delat med sig av.
4.3 Intervjuguide
För att konstruera vår intervjuguide började vi med att läsa in oss på tidigare forskning för att se vilka teman som var centrala inom vårt valda forskningsområde. Genom inspiration från tidigare forskning (se kunskapsläget), skapade vi tre teman i för
intervjuguiden: Erfarenheter, kunskap och vinjetter. Under respektive tema kom vi fram till vilka frågor vi skulle ställa för att kunna uppfylla studiens syfte (se bilaga 1).
Då vi på förhand inte hade någon vetskap om hur mycket erfarenheter lärarna hade av IPV bland sina elever utformade vi en semistrukturerad intervjuguide. Detta gjorde vi genom att välja inledande frågor som i sin tur kunde ge möjlighet till uppföljningsfrågor där intervjupersonerna kan utveckla sina svar (Bryman 2018, s. 569). De inledande frågorna utformades så att de kunde ställas till samtliga deltagare oavsett om de hade erfarenheter av IPV bland elever eller inte. Detta gjorde vi genom att skapa alternativa följdfrågor beroende på om deltagarna svarade ja eller nej på första frågan (se bilaga 1).
För att undvika att ställa följdfrågor som deltagarna skulle kunna uppleva som
obekväma eller känsliga att svara på ställde vi frågor som till exempel: “Kan du berätta mer om det?” (se bilaga 1).
I vår intervjuguide skapade vi även några vinjetter som deltagarna kunde svara på. Även vinjetterna skapades för att kunna användas oberoende av om deltagarna hade tidigare erfarenheter av IPV bland elever eller ej. Vinjettfrågorna användes som hjälp för att deltagarna skulle kunna berätta om hur de förhåller sig i liknande situationer som
20
vinjetterna beskrev (Bryman 2018, s. 571). Vinjetternas innehåll bygger på forskning om ungdomars symtom på IPV ifrån Hellevik och Överlien (2016, s. 702f.), Korkmaz och Överlien (2020, s. 379, 281) Överlien, Hellevik & Korkmaz (2020, s. 807) och Sellgren-Karlsson och Westfelts (2021, s. 31) (se kunskapsläget). Genom att skapa vinjetter som beskrev fiktiva elever som uppvisar symtom som tidigare forskning har redogjort för ville vi undersöka hur lärarna diskuterade kring dem. Dels genom att ta reda på vad lärarna trodde var anledningarna till de fiktiva ungdomarnas beteenden, dels hur de skulle agerat i situationerna som vinjetterna beskriver. Till vinjetterna valde vi att ha två uppföljningsfrågor som utformades för att inte vara ledande. För att undvika att styra svar på uppföljningsfrågorna utformade vi vinjetterna så att IPV inte framgick för uppenbart (se bilaga 1).
4.3.1 Hantering av intervjuguiden vid intervjutillfällena
Vår användning av intervjuguiden skilde sig i relation till om intervjupersonerna berättade att de hade någon erfarenhet av IPV bland elever samt i hur utlämnande de valde att vara om omständigheterna och det de valde att dela med sig av. De första frågorna i intervjuguiden var mer relevanta för dem som hade erfarenheter av elever som har varit utsatta för IPV. Vinjettfrågorna samt de frågor som ställdes kring intervjupersonernas kunskaper kring IPV var användbara oberoende av deras erfarenheter. Det medförde att de inte blev begränsade i sina svar samt att de själva kunde styra vad de ville prata om.
Att lärarna själva kunde styra vad de ville prata om kan också ha varit en nackdel. Detta påverkade vilka följdfrågor vi ställde till intervjupersonerna och därmed också vilken information de delade med sig av. För att i sådana situationer undvika att förlora vårt fokus på studiens egentliga syfte använde vi oss av intervjuguiden. Genom att falla tillbaka på intervjuguiden under intervjuerna såg vi till att vi följde den röda tråden och vi var även noga med att våra huvudfrågor och vinjetter alltid ställdes till varje lärare.
Intervjuguiden fyllde således en funktion för oss genom att vi kunde hålla koll på om vi missat någon fråga eller något område vi avsåg att ställa frågor om.
Efter vår första intervju lade vi märke till att det uppstod nya frågor som var av värde för vår studie, de nya frågorna lades då till i efterhand och användes sedan i
21
nästkommande intervjuer. De frågor vi la till var: Hur gick ni tillväga när ni fick reda på det? Vad kan ni som lärare göra för att en elev ska våga berätta att hen varit utsatt för IPV? (se bilaga 1).
4.4 Datainsamling
Med anledning av pandemin genomförde vi samtliga intervjuer digitalt via Teams. Att göra intervjuerna digitalt var fördelaktigt för oss då vi utfört vår studie på ett smittsäkert sätt. Datainsamlingsmetoden har även underlättat det för oss tidsmässigt och lärarnas geografiska plats inte har påverkat deras möjlighet till deltagande. Det har inneburit att vi sparat tid genom att inte behöva resa till olika städer men också genom att vi
fick utökad möjlighet att få tag på intervjupersoner oberoende på var i landet de befann sig. Intervjuerna genomfördes under två veckor på de dagar som deltagarna själva kunde. Flertalet av intervjuerna tog cirka 45 minuter att genomföra.
En videolänk fungerade som ett bra alternativ till fysiska intervjuer, då vi även här liksom i en fysisk intervju har kunnat se respondenternas ansiktsuttryck och
kroppsspråk. Således kunde vi också lägga märke till om någon funderade på ett svar eller var förvirrad över någon fråga. Det möjliggjorde en del pauser i frågorna vi ställde för att deltagarna skulle kunna ta sig tid och tänka kring det de ville ta upp utan att vi avbröt eller påskyndande med nya frågor. Vi deltog båda två i samtliga intervjuer, den ena ledde intervjun genom att presentera och ställa de centrala frågorna, medan den andre kunde ställa kompletterande frågor som intervjuledaren missade.
Under arbetets gång har vi också hittat fler relevanta forskningsartiklar som vi infogat i vår sökning inom tidigare forskning. Allteftersom intervjuerna genomfördes
uppmärksammade vi att det intervjupersonerna valde att berätta om ibland fokuserade på andra saker och perspektiv än vad vi inledningsvis hade satt oss in i.
4.5 Genomförande av analys
Efter att vi genomfört intervjuerna transkriberade vi dem och gjorde en tematisk analys (Bryman 2018 s, 702). Utifrån våra forskningsfrågor och de intervjudata som insamlats kunde vi finna mönster och kategorier och utifrån dessa skapade vi olika teman. Genom
22
en tematisk analys har vi kunnat finna kategorier och teman som var kopplade till det fokus studien haft och med denna grund kunnat komma fram till en teoretisk förståelse av den data som har insamlats (Ibid.).
För vara övertygade om att rätt teman valts ut och för att stärka tillförlitligheten analyserades datamaterialet en gång till med en teoretisk ansats. Förfaringssättet minskade risken för feltolkning och missade teman. Temana från första och andra gången jämfördes och de teman som användes både gångerna valdes ut för vidare analys.
I intervjuerna ställde vi inledningsvis frågor om lärarna arbetade på gymnasie- eller högstadieskolor samt hur många år de arbetat som lärare (se bilaga 1). Vi är medvetna om att ovanstående faktorer kan ha haft en påverkan på deltagarnas erfarenheter och åsikter kring forskningsområdet. Men i vår tematisering framgick det inga tydliga mönster eller kategorier relaterade till dessa två frågor. Då vi inte kunde se att några mönster var kopplade till dessa frågor samt att vi inte hade för avsikt att jämföra eller finna samband mellan dem har respondenternas svar i det här fallet inte tagits med i analys eller resultat.
4.6 Förförståelsen till studiens ämne
En av studenterna har tidigare erfarenheter av att arbeta som lärare på en låg- och mellanstadieskola men anser inte att det har haft någon påverkan på studien. Studiens ämne lyfter våld i parrelationer gällande äldre barn och där har författaren inga gedigna förkunskaper, förförståelser eller erfarenheter. Studenten har inte heller någon relation till någon av de lärare som intervjuades.
4.7 Tillförlitlighet
För att få en uppfattning om forskningskvaliteten används olika begrepp beroende av vilken metod som används. I en kvantitativ studie är undersökningens reliabilitet och validitet relevanta att diskutera. Då vår studie har en kvalitativ ansats använder vi oss istället av begreppen autencitet pålitlighet och träffsäkerhet (Bryman 2018 s, 465, Lind 2014, s. 132).
23
Autencitet handlar om att data ska återges och användas på ett korrekt sätt. Detta gör vi genom att använda oss av citat i vår analys (Lind 2014, s. 132). På så vis ger vi exempel och tydlighet till det som sagts i intervjuerna samt utrymme för att visa att vi inte har omtolkat det som intervjupersonerna har sagt. Pålitlighet avser att de som tar del av undersökningen ska ha möjlighet att bedöma hur undersökningen har gått till, samt visa att vår undersökning har genomförts på ett konsekvent sätt. Detta gör vi genom att tydligt redovisa våra metodval och forskningsprocessens olika delar.
Med träffsäkerhet menar Lind (2014, s. 132) att det underlag som används faktiskt uppmärksammar det fenomen som forskarna avser att undersöka. För att försäkra oss om att vår studie undersöker det fenomen som studien avser att belysa har vi tagit del av relevant forskning inom området. På så vis har vi fått en inblick och förståelse för forskningsområdet. Genom att noggrant gå igenom tidigare forskning har vi kunnat förbereda intervjuguiden så att våra forskningsfrågor och studiens syfte undersöks.
Vidare har vi använt oss av tidigare forskning kring hur IPV kan yttra sig bland ungdomar när vi har formulerat våra vinjettfrågor.
4.8 Forskningsetiska överväganden
Ett av de etiska överväganden som vi har gjort var när vi beslutade om vårt urval. Här ville vi ta hänsyn till att de som skulle delta i intervjun inte skulle lida någon skada av att delta. Detta är någonting som Bryman (2018, s.170f.) framhåller som viktigt när det gäller forskningsetiska frågor. Han förklarar också att man behöver förhålla sig till etiska principer av hänsyn till dem som är direkt inblandade i forskningen. Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådets (2002, s. 7-15) fyra forskningsetiska principer som forskaren behöver följa.
En av principerna är informationskravet. Principen innebär att de som är berörda av forskningen ska få information om forskningens syfte. I vår studie förhåller vi oss till denna princip genom att i ett informationsmeddelande informera dem som tillfrågades om att delta i studien om vårt syfte. Syftet beskrevs i de mejl vi skickade ut vid
förfrågningar om deltagande (se bilaga 2). I mejlet informerade vi även
intervjupersonerna om att deras deltagande var frivilligt. Genom att informera om
24
frivilligheten följde vi den del av samtyckeskravet som innebär att deltagarna frivilligt ska bestämma om sin medverkan. Vi informerade deltagarna via mejl och muntligt vid intervjutillfället om att de när som helst under studiens gång kunde välja att avbryta sitt deltagande. Samtycke inhämtades muntligt vid intervjutillfället (se bilaga 1 & 2).
Den tredje principen är konfidentialitetskravet. Principen innebär att deltagandet i studien är anonymt samt att det insamlade materialet och de uppgifter som framgår där ska förvaras på ett sådant sätt att personer som är otillbörliga inte ska komma åt detta.
Alla intervjupersoner i vår studie är anonyma. Deras namn, vilken skola de arbetar på samt deras ålder och kön avidentifieras i vårt material. Intervjuerna har, med
intervjupersonernas samtycke, spelats in. Vi har sedan transkriberat inspelningen på dator och förvarat filerna på en USB-sticka. Efter att studiens är avslutad och godkänd raderar vi det insamlade materialet.
Den fjärde principen, nyttjandekravet, innebär att det insamlade materialet endast ska användas för studiens ändamål. Detta krav upprätthåller vi genom att inte överlåta vår insamlade data till någon annan forskare.
Utöver Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer har vi även tagit hänsyn till att våra deltagare kan ha olika uppfattningar och erfarenheter av det forskningsområde vi undersökt. Därför har vi redan i den förberedande fasen med intervjuguiden ställt frågor inom områden som deltagarna kunnat svara på utan att vi ställt några krav på vad de behöver berätta eller ta upp. (En mer utvecklad beskrivning av våra överväganden finns att läsa under rubriken ”Intervjuguide”).