Just In Time

JIT innebär enligt Oskarsson et al (2006) att ingen produktionsbuffert finns, alltså att materialet levereras precis när det ska användas. Denna metod är en del av lean och innebär att lagren mellan olika produktionssteg elimineras. Vanliga typer av JIT-leveranser beskrivs av Oskarsson et al (2006) vara exempelvis kitting och sekvensleveranser. Kitting innebär att materialsatser plockas ihop innan produktionssteget kort innan det behövs och sekvensleveranser som ett system där en sekvens av artiklar levereras i exakt rätt ordning. Detta är bra om det finns olika kombinationer av komponenter där kunden själv får välja sammansättning. Komponenterna levereras då i rätt ordning så att varje färdig produkt får den rätta sammansättningen.

Enligt Liker (2004) är JIT ett leveranssystem som gör det möjligt att leverera i små kvantiteter och med kort ledtid. Likers (2004) definition av JIT är rätt vara i rätt tid och i rätt kvantitet, vilken stämmer överens med Oskarsson et als (2006) definition av leveransprecision. Det vill säga leveransserviceelementen leveranssäkerhet och leveranspålitlighet tillsammans.

Waters (2002) beskriver många problem som ofta uppstår i företag, som ledningen oftast har försökt lösa genom att till exempel ha större lager, eller köpa extra kapacitet. Detta är till exempel långa ställtider, flaskhalsar, maskinhaveri, opålitliga leverantörer och för många förändringar. Att göra på detta sätt döljer dock bara problemet utan att lösa det, medan JIT ger ett annorlunda synsätt som löser problemen. JIT:s grundläggande syfte är enligt Waters (2002) att reducera slöserier genom att identifiera och lösa problem. Detta kan illustreras med hjälp av ”Den japanska sjön” som är en djup sjö där båtar åker över. Sjön representerar lagret med en mycket ojämn botten, och varje topp på botten representerar ett problem. Med en djup sjö behöver aldrig kaptenen bry sig om topparna. På samma sätt behöver inte produktionsledaren bry sig om problemen om lagret är stort. Om vattenytan sjunker blir dock topparna synliga och kaptenen måste ta hänsyn till dem. På samma sätt kommer flaskhalsar och problem att bli

Kapitel 3 - Referensram

29

synliga om nivån på lagret sänks i ett produktionsflöde och de måste således elimineras för att jämna ut flödet.

I jämförelse med traditionella leveranser skiljer sig JIT på ett antal punkter som Lumsden (1998) tar upp. Denna skillnad visas i Tabell 1 nedan (Lumsden, 1998).

Tabell 1 - Skillnader mellan traditionell och JIT-leverans.

Traditionell leverans

JIT-leverans

• Stora beställningskvantiteter

• Låg beställningsfrekvens

• Lång leveranstid

• Komplicerade beställningsrutiner

• Transportanpassat emballage

• Mottagnings- och kvalitetskontroll

• Små beställningskvantiteter

• Hög beställningsfrekvens

• Kort leveranstid

• Enkla beställningsrutiner

• Produktionsanpassat emballage

• Leverans direkt till produktion utan

mottagningskontroll

Enligt Tabell 1 innebär JIT att arbeta på ett enkelt sätt. Detta innebär dock inte att det alltid är enkelt att införa JIT som arbetssätt på grund av att det förändrar sättet att arbeta på genom hela organisationen, vilket innebär att förändringen måste vara väl förankrad. Waters (2002) menar dock att det är enklare i vissa typer av företag. Biltillverkare är ett sådant företag som beskrivs som mest fördelaktig för JIT, detta på grund av att de har massproduktion som bland annat ger en stabil miljö med standardprodukter och hög automatiseringsmöjlighet.

Att integrera sina leverantörer i sin produktionsplanering leder till att lagren flyttas bakåt i kedjan vilket ger fördelar i form av exempelvis lägre kapitalbindningskostnader för leverantörskedjan som helhet. I detta examensarbete är leverantörskedjan intern vilket medför att detta förfarande är positivt för företaget som helhet. (Lumsden, 1998)

Övriga fördelar med JIT som Lumsden (1998) tar upp är högre kvalitetsnivå, ökad flexibilitet och minskad risk för inkurans. Dessutom innebär de små beställningskvantiteterna fördelar som att lageromsättningshastigheten ökar, fel på produkterna upptäcks fortare, kortare köer framför varje produktionssteg, behovet av dyra redskap minskar och utrymmesbehovet minskar (Lumsden, 1998; Waters, 2002).

Enligt Waters (2002) kan även vissa nackdelar förekomma med införandet av JIT. Dessa innefattar bland annat dyra investeringar, att det tar lång tid att införa och få accepterat, ökad stress i arbetsflödet och att produktionsflödet är känsligt för oregelbunden efterfrågan.

Melnyk & Denzler (1996) beskriver JIT som ett sätt att producera output med minsta möjliga ledtid och till lägsta möjliga kostnad genom att eliminera slöserier. Detta ger en möjlighet att skapa ett jämnt och integrerat flöde. De menar att JIT kan användas i många olika syften, däribland lagerreduktion, förbättring av kvalitetskontroll, ledtidsreduktion och arbete med

Kapitel 3 - Referensram

30

ständiga förbättringar. (Melnyk & Denzler, 1996) Då detta examensarbete behandlar utjämning av flöden är lager- och ledtidsreduktion av stort intresse.

Vollmann et al (2005) menar att ett bra sätt att få JIT att fungera på ett bra sätt är att kunden hämtar sina varor själv hos leverantören. Detta eftersom det innebär små och frekventa leveranser som kan vara svåra att uppnå från leverantörer eller från tredjepartstransportörer. De menar att om kunden själv sköter transporterna kommer det resultera i bättre information om förseningar, minskade transportkostnader och minskade osäkerheter i leveranserna.

Beroende på hur pålitlig leverantören är med sina leveranser kan tidpunkten för leveransen läggas närmare tidpunkten för användning. Det optimala är att leveranserna sker precis när materialet ska användas, men detta innebär en risk att stå utan behövt material som måste vägas in vid beslutande av leveranstidpunkt. Det är viktigt att tänka på att en fullständig JIT-lina är mycket känslig för att en leverans inte kommer. Det kan innebära att hela produktionslinan stoppas och blir stillastående, vilket är mycket kostsamt. På grund av detta är det ofta mer fördelaktigt att inte anamma JIT fullt ut, utan ha små lager som skydd för denna typ av störningar. (Vollmann et al, 2005)

Detta innebär att leveransen kan komma inom ett tidsfönster som Lumsden (1998) beskriver är ett vanligt sätt att hantera JIT. Han menar även att under förutsättning att planeringen fungerar som den ska finns inga restriktioner för att transporterna måste vara korta eller snabba. Huvudsaken är att de kommer i rätt tid.