Utvärdering

En utvärdering av åtgärdsförslagen med hänsyn till berör den sista delen av syftet. En mer generell utvärdering rörande åtgärdsförslagen kommer också att göras

Kostnader

Enligt Sörqvist (2004) är det viktigt att utvärdera och analysera ett företags processer utifrån tid, kvalitet och kostnad. Tid och kvalitet är inte uttryckligen upptagna i detta exame

men det finns möjlighet att även kvantifiera dessa som kostnader. Kan arbetstid till exempel sparas in är det möjligt att räkna om detta till en minskad lönekostnad. De kostnadsförändringar som kan komma att beröras av ett genomförande av

kommer att krävas en analys utifrån de framtagna åtgärdsförslagen för att identifiera eventuella kostnadselement som förändras av en implementering. Utifrån analysen kan dessa element sedan bedömas till storlek.

För att strukturera upp analysen av kostnadspåverkan modell för kvalitetsbristkostnader

• Vilka kvalitetsbristkostnader kan eventuellt påverkas av åtgärdsför • Vilken storlek på kostnadsförändringar

Övriga interna risker

Förutom att ett införande av åtgärdsförslagen kan innebära att SIT AB påverkas negativt av kostnadsförändringar kan det finns övriga interna risker. Detta b

exempelvis effekten av åtgärdsförslaget,

utvärdering av allt som kan komma att påverkas är inte rimlig att utföra med hänsyn till omfattning och examensarbetets tidsbegränsning. Utvä

att vara övergripande och endast gälla

interna risker och kunna ge lämpliga rekommendationer rörande hur en utjämning av avropsprocessen kan uppnås ställs sålede

• Kommer ett genomförande av åtgärdsförslaget påverka SIT AB negativt, internt sett? Effekt och genomförbarhet

För att kunna ge SIT AB rekommendationer gällande upp rörande effekt och genomförbarhet

exempelvis kunna påvisa vilka åtgärdsförslag som bör ge bäst effekt eller som är lättast att genomföra. Följande frågor ska

• På vilket sätt kommer åtgärdsförslaget at

• Finns det, förutom de som direkt berör utjämning av flödet, ytterliga negativa effekter med åtgärdsförslaget

Kapitel 4 -

54

En utvärdering av åtgärdsförslagen med hänsyn till interna risker

berör den sista delen av syftet. En mer generell utvärdering av effekt och genomförbarhet gen kommer också att göras för att kunna ge rekommen

Enligt Sörqvist (2004) är det viktigt att utvärdera och analysera ett företags processer utifrån tid, kvalitet och kostnad. Tid och kvalitet är inte uttryckligen upptagna i detta exame

men det finns möjlighet att även kvantifiera dessa som kostnader. Kan arbetstid till exempel sparas in är det möjligt att räkna om detta till en minskad lönekostnad. De kostnadsförändringar som kan komma att beröras av ett genomförande av ett åtgärdsförslag är svåra att förutspå. Det analys utifrån de framtagna åtgärdsförslagen för att identifiera eventuella kostnadselement som förändras av en implementering. Utifrån analysen kan dessa element

För att strukturera upp analysen av kostnadspåverkan används därför Cheah et als (2011) kvalitetsbristkostnader. Följande frågor bör därför besvaras för varje åtgärdsförslag: Vilka kvalitetsbristkostnader kan eventuellt påverkas av åtgärdsförslaget?

kostnadsförändringarna leder åtgärdsförslagen till?

Förutom att ett införande av åtgärdsförslagen kan innebära att SIT AB påverkas negativt av kostnadsförändringar kan det finns övriga interna risker. Detta berör sådant som kan påverka exempelvis effekten av åtgärdsförslaget, men som inte kan kvantifiera

utvärdering av allt som kan komma att påverkas är inte rimlig att utföra med hänsyn till omfattning och examensarbetets tidsbegränsning. Utvärderingen gällande detta kommer därför att vara övergripande och endast gälla SIT AB:s interna miljö. För att uppmärksamma eventuella och kunna ge lämpliga rekommendationer rörande hur en utjämning av avropsprocessen kan uppnås ställs således frågan:

Kommer ett genomförande av åtgärdsförslaget påverka SIT AB negativt, internt sett? Effekt och genomförbarhet

att kunna ge SIT AB rekommendationer gällande varje åtgärdsförslag ställs ett antal frågor effekt och genomförbarhet. Dessa frågor ställs på en övergripande nivå för att exempelvis kunna påvisa vilka åtgärdsförslag som bör ge bäst effekt eller som är lättast att genomföra. Följande frågor ska frågor besvaras för varje åtgärdsförslag:

På vilket sätt kommer åtgärdsförslaget att utjämna flödet?

Finns det, förutom de som direkt berör utjämning av flödet, ytterliga va effekter med åtgärdsförslaget?

- Uppgiftsprecisering

interna risker och kostnader effekt och genomförbarhet för att kunna ge rekommendationer.

Enligt Sörqvist (2004) är det viktigt att utvärdera och analysera ett företags processer utifrån tid, kvalitet och kostnad. Tid och kvalitet är inte uttryckligen upptagna i detta examensarbetes syfte, men det finns möjlighet att även kvantifiera dessa som kostnader. Kan arbetstid till exempel sparas in är det möjligt att räkna om detta till en minskad lönekostnad. De kostnadsförändringar ett åtgärdsförslag är svåra att förutspå. Det analys utifrån de framtagna åtgärdsförslagen för att identifiera eventuella kostnadselement som förändras av en implementering. Utifrån analysen kan dessa element

används därför Cheah et als (2011) Följande frågor bör därför besvaras för varje åtgärdsförslag:

slaget? leder åtgärdsförslagen till?

Förutom att ett införande av åtgärdsförslagen kan innebära att SIT AB påverkas negativt av erör sådant som kan påverka men som inte kan kvantifieras. En fullständig utvärdering av allt som kan komma att påverkas är inte rimlig att utföra med hänsyn till rderingen gällande detta kommer därför För att uppmärksamma eventuella och kunna ge lämpliga rekommendationer rörande hur en utjämning av

Kommer ett genomförande av åtgärdsförslaget påverka SIT AB negativt, internt sett?

ställs ett antal frågor sa frågor ställs på en övergripande nivå för att exempelvis kunna påvisa vilka åtgärdsförslag som bör ge bäst effekt eller som är lättast att

Kapitel 4 - Uppgiftsprecisering

55 Sammanställning

I utvärderingen ställs frågorna som sammanställs i Tabell 6 nedan.

Tabell 6 - Sammanställning av frågeställningar för utvärdering.

Område

Frågeställningar utvärdering

Kostnader Vilka kvalitetsbristkostnader kan eventuellt påverkas av åtgärdsförslaget? Vilken storlek på kostnadsförändringarna leder åtgärdsförslagen till?

Övriga interna risker

Kommer ett genomförande av åtgärdsförslaget påverka SIT AB negativt, internt sett?

Effekt och genomförbarhet

På vilket sätt kommer åtgärdsförslaget att utjämna flödet?

Finns det, förutom de som direkt berör utjämning av flödet, ytterligare positiva eller negativa effekter med åtgärdsförslaget?

Kapitel 5 - Metod

56

5

Metod

I detta kapitel beskrivs metoden för hur examensarbetet har utförts. Kapitlet inleds med teori om olika metodval och en beskrivning av tillförlitlighet. Efter det följer en beskrivning av hur det praktiska arbetet genomförts, och kapitlet avslutas med metodkritik.

Val av metod för att utföra en datainsamling kan påverkas av vilken slags information som eftersöks eller av vilken slags studie som genomförs. Information kan vara kvalitativ eller kvantitativ. Kvantitativ är data som uttrycks i siffror eller som kan mätas på något sätt och avsikten med sådana data är ofta att skapa ytterligare kunskap inom ett område. Kvalitativ data utgörs av sådant som uttrycks i ord och används ofta för att skapa djupare förståelse för ett specifikt ämne. (Sörqvist, 2004; Björklund & Paulsson, 2003) Huvudsyftet med detta examensarbete är av kvalitativ art även om det existerar en viss kvantitativ del sett till kostnadsutvärderingen.

Då syftet med examensarbetet är att titta på just SIT AB:s avropsprocess är detta en fallstudie. Björklund & Paulsson (2003) beskriver att en studie kan vara explorativ, deskriptiv, explanativ eller normativ. Fallstudie ligger under explorativa studier, som innebär att det finns lite kunskap inom området och grundläggande förståelse för problemen söks. Deskriptiva studier, som till skillnad från explorativa används när det finns grundläggande kunskap och förståelse för området, är beskrivande men inte förklarande. Är målet att både beskriva och förklara anses studien vara explanativ. För normativa studier krävs det också att viss kunskap och förståelse för det studerade området finns, men målet är mer riktat åt att ge vägledning och föreslå åtgärder. Datainsamlingen kan ge upphov till primär eller sekundär data. Intervjuer och observationer ger primärdata, alltså data som samlats in i syfte att användas för den specifika studien (Björklund & Paulsson, 2003). Sekundärdata är istället information som redan är befintlig (Sörqvist, 2004). Primärdata är viktig om förståelse ska skapas för ett enskilt undersökningsobjekt (Björklund & Paulsson, 2003), men sekundärdata är ofta enklare, snabbare och billigare att samla in (Sörqvist, 2004). Det finns många informationskällor som kan klassas som sekundärdata, exempelvis försäljningsdata, marknadsanalyser, officiella hemsidor på Internet och litteratur. Risken med att använda sig av sekundärdata är att det kan vara svårt att finna just den data som behövs och att den kan vara inaktuell. (Sörqvist, 2004)

Datainsamling har en stor betydelse i förbättringsarbete. Det är viktigt att beslut grundar sig på fakta och inte på åsikter eller önskemål (Sörqvist, 2004). I detta kapitel redovisas fullständigt tillvägagångssätt för detta examensarbete för att skapa förståelse hos läsaren för hur datainsamling och analyser har utförts. Läsaren får därmed möjlighet att själv ta ställning till examensarbetets genomförande och om lämpliga metodval gjorts med hänsyn till studiens och datans art. Metodteori presenteras även och en diskussion rörande tillförlitlighet förs.

Kapitel 5 - Metod

57

5.1

Datainsamlingsmetoder

För att kunna göra ett bra förbättringsarbete behöver data samlas in för att kunna fatta beslut baserat på fakta och kunskap istället för antaganden (Sörqvist, 2004). Insamling av information kan ske med hjälp av flera olika metoder. Ett urval av dessa presenteras nedan, till exempel intervju och observation som används för insamling av primärdata och som har använts i detta examensarbete.

5.1.1 Intervjuer

En intervju kan ske exempelvis över telefon, via mejl, via sms eller genom personlig kontakt. Antalet svarande kan varieras och det kan ske både i grupper och enskilt. (Björklund & Paulsson, 2003; Sörqvist, 2004) Intervjuer är därmed en mångsidig metod som ger kunskap om bland annat erfarenheter, värderingar och åsikter samt kunskap om resonemanget bakom dessa (Osvalder et al, 2008).

Resultatet av intervjun hör till kategorin primärdata vilket innebär att informationen som framkommer är avsedd för den specifika studien (Björklund & Paulsson, 2003). För att uppnå önskat resultat är det viktigt att intervjun förbereds noggrant så att frågorna är relevanta för syftet. Det är även viktigt att göra intervjupersonen införstådd i syftet med intervjun, dokumentationen av den samt hur resultatet kommer att användas. I allmänhet är intervjuer resurskrävande om många personer omfattas då de tar lång tid att både förbereda, genomföra och följa upp. (Osvalder et al, 2008; Sörqvist, 2004) Vidare kan det innebära problem om den intervjuade inte kan vara anonym om känsliga frågor tas upp. Det finns även risk att den intervjuade försöker vara intervjuaren till lags och vinkla sina svar eller påverkas av intervjuarens beteende på annat sätt. (Sörqvist, 2004)

Intervjuer kan genomföras på olika sätt, strukturerat, semistrukturerat eller ostrukturerat. Det är syftet med intervjun som avgör vilken intervjuform som bör användas, exempelvis om det är kvalitativ eller kvantitativ information som efterfrågas vilket framgår i beskrivningen av de olika formerna nedan. (Osvalder et al, 2008)

Vid en strukturerad intervju finns ett tydligt underlag med frågor som kan besvaras antingen fritt eller med hjälp av en graderad skala. Denna typ av intervju är fördelaktig om resultatet är av kvantitativ art och om ett stort antal personer ska intervjuas. En ostrukturerad intervju passar bra om ett fåtal personer ska intervjuas och om intervjun ska ge ett kvalitativt resultat. Under denna typ av intervju ställs öppna frågor som kan ge upphov till en diskussion som styrs mot de delar som är viktiga. Nackdelen med ostrukturerade intervjuer är att de är svåra att sammanställa. Semistrukturerade intervjuer är ett mellanting av ostrukturerad och strukturerad. I denna typ finns ett färdigt underlag med frågor, men intervjuaren kan välja ordning på frågorna och har även utrymme att ställa följdfrågor. Denna typ av intervju kan ge resultat av både kvantitativ och kvalitativ art. (Osvalder et al, 2008)

Kapitel 5 - Metod

58

5.1.2 Observationer

Observationer kan med fördel användas för att ta reda på vad människor gör, inte bara vad de säger att de gör (Osvalder et al, 2008; Sörqvist, 2004). Metoden ger således kunskap om människors beteende, som den observerade inte alltid är medveten om själv. Observationer kan ske systematiskt eller osystematiskt, det vill säga att ett särskilt beteende eftersöks alternativt att allt utav intresse noteras. Det senare, osystematisk observation, används ofta i ett tidigt skede av en studie då all information kan vara av intresse. (Osvalder et al, 2008)

Det som är positivt med observationer är att personen som observeras inte blir påverkad eller störs av frågor och mätningar (Osvalder et al, 2008). Dock framkommer inte personens känslor, attityder eller önskemål och inte heller bakomliggande orsaker till beteendet (Osvalder et al, 2008; Sörqvist, 2004). Det är därför fördelaktigt att utföra observation, följt av en kompletterande intervju. (Osvalder et al, 2008)

5.1.3 Brainstorming

Brainstorming är ett väl använt verktyg för idégenerering där idéer diskuteras fritt. (Osvalder et al, 2008; Sörqvist, 2004) Brainstorming innebär att deltagarna tillåts associera fritt, utanför invanda tankebanor (Osvalder et al, 2008). Hjälpmedel för att dokumentera idéerna under brainstorming kan vara blädderblock, whiteboard eller post-it-lappar. (Sörqvist, 2004: Osvalder, et al 2008) Resultatet bör även sammanställas på ett överskådligt sätt för att kunna bedöma idéerna alternativt som underlag för ytterligare sessioner. Detta kan göras med hjälp av till exempel Ishikawadiagram eller flödesscheman. (Sörqvist, 2004)

5.2

Tillförlitlighet

För att arbetet ska hålla en hög nivå av tillförlitlighet är begreppen validitet, reliabilitet och objektivitet betydelsefulla. Dessa beskrivs närmare nedan.