Aldrich, H. (1976), ”Resource Dependence and Interorganizational Relations - Local Employ-ment Service Offices and Social-services Sector Organizations.” Administration & Society, 7(4): 419-454.
Andersson, T., & Bergman, T. (2005), ”Unionens byråkrater: kommissionen och de svenska statstjänstemännen.” I: M. Blomgren & T. Bergman (red), EU och Sverige: ett samman-länkat statsskick. Stockholm: Liber.
Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan. (2009), ”AF:s & FK:s handlingsplan 2010 för stöd till återgång i arbete.” [Dnr. AF 5.5-2009/249374, FK 98485-2009]
Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan. (2018), ”Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning. Återraportering enl. regleringsbr. 2017.”
Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan (u.å.), ”Checklista för överlämningsmöten.”
Arbetsförmedlingen & Försäkringskasssan. (2019), ”Förstärkt stöd för personer som är sjuk-skrivna och för unga med aktivitetsersättning. Återraportering enligt regleringsbreven för 2018.”
Bardach, E. (1996), “Turf Barriers to Interagency Collaboration.” In: D. F. Kettl & H. B.
Milward (Eds.), The state of public management. Baltimore: Johns Hopkins U.P.
Bouckaert, G., Peters, B. G., & Verhoest, K. (2010). The coordination of public sector organi-zations: shifting patterns of public management. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Challis, L., Fuller, S., Henwood, M., Klein, R., Plowden, W., Webb, A., Wistow, G. (1988), Joint Approaches to Social Policy Rationality and Practice. Cambridge: Cambridge U.P.
Cook, K. S. (1977), “Exchange and Power in Networks of Interorganizational Relations.”
Sociological Quarterly, 18(1): 62-82.
Dagens Nyheter 2018-01-23 (Strandhäll, Annika), ”Försäkringskassan måste förklara sina beslut bättre.” Artikel på DN-debatt.
Danermark, B., & Kullberg, C. (1999), Samverkan : välfärdsstatens nya arbetsform. Lund:
Studentlitteratur.
Dir. 2018:27, ”Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess.”
Dowling, B., Powell, M., & Glendinning, C. (2004), ”Conceptualising successful partnerships.”
Health & Social Care in the Community, 12(4): 309-317.
Enqvist, L. (2019), En myndighet i samverkan : Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att samverka med Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården. Umeå: Umeå universitet.
Feltenius, D. (2010), ”Decentraliserad äldreomsorg under förändring.” Scandinavian Journal of Public Administration, 14 (3-4).
Fimreite, A. L., & Lægreid, P. (2009), “Reorganizing the Welfare State Administration.” Public Management Review, 11(3): 281-297.
Finer, S. E. (1950), A primer of public administration. London: Muller.
Försäkringskassan (2011b), SASSAM - Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2015), Vägledning 2015:1 Version 9. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2018), Försäkringskassan i siffror 2018. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2019), Försäkringskassans årsredovisning 2018. Stockholm: Försäkrings-kassan.
Gerring, J. (2004), “What Is a Case Study and What Is It Good for?” American Political Science Review, 98(2): 341-354.
Gerring, J. (2007), Case study research: principles and practices. New York: Cambridge University Press.
Gregory, R. (2006), “Theoretical Faith and Practical Works: De-Autonomizing and Joining-Up in the New Zealand State sector.” In: T. Christensen & P. Lægreid (Eds.), Autonomy and regulation: coping with agencies in the modern state. Cheltenham, UK Edward Elgar.
Héritier, A., & Lehmkuhl, D. (2008), “Introduction: The Shadow of Hierarchy and New Modes of Governance.” Journal of Public Policy, 28(1): 1-17.
Horwath, J., & Morrison, T. (2007), “Collaboration, integration and change in children's services: Critical issues and key ingredients.” Child Abuse & Neglect, 31(1): 55-69.
Hudson, B., Hardy, B., Henwood, M., & Wistow, G. (2006), “In Pursuit of Inter-Agency Collaboration in the Public Sector.” Public Management: An International Journal of Reserach and Theory, 1(2): 235-260.
IM 2019:050 (Försäkringskassan), ”Arbetsförmedlingens ingång till gemensam kartläggning tas bort.”
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) (2013), Förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverk-an. Stockholm: Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
Johnson, B. (2010), Kampen om sjukfrånvaron. Lund: Arkiv.
Klein, R., & Plowden, W. (2005), ”JASP Meets JUG: Lessons of the 1975 Joint Approach to Social policy for Joined-Up Government.” I: V. Bogdanor (Ed.), Joined-up government.
Oxford: Oxford University Press.
Levine, S., & White, P. E. (1961), “Exchange as a conceptual-framework for the study of interorganizational relationships.” Administrative Science Quarterly, 5(4): 583-601.
Lindberg, K. (2009), Samverkan. Malmö: Liber.
Lipsky, M. (1980), Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lundquist, L. (1987), Implementation Steering. An Actor-Structure Approach. Lund: Student-litteratur.
Lundquist, L. (1992), Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Mannelqvist, R. (2012), Arbetsförmåga i sjukförsäkringen: rätt och tillämpning. Uppsala:
Iustus.
Mannelqvist, R. (2015), ”Bedömning av arbete och arbetsmarknad: Sjukförsäkringens tillämpning vid Försäkringskassan och i förvaltningsrätter.” Förvaltningsrättslig tidskrift, (2): 239-255.
Mannelqvist, R. (2019a), ”Kraven på läkarintyg för sjukpenning. En lagstridig begränsning av den allmänna sjukförsäkringen?” I: R. Mannelqvist, S. Ingmanson, & C. Ulander-Wänman (red), Festskrift till Örjan Edström. Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet.
Mannelqvist, R. (2019b), ”Rättsfallskommentar: Hfd 2018 REF. 51 (I och II): Normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.” Förvaltningsrättslig tidskrift, 2019, Nr. 1.
Meyers, M. K. (1993), “Organizational-factors in the integration of services for children.”
Social Service Review, 67(4): 547-575.
Miller, C., & Ahmad, Y. (2000), “Collaboration and Partnership: An effective Response to Complexity and Fragmentation or Solution Built on Sand?” International Journal of Sociology and Social Policy, 20(5/6): 1-38.
Newman, J. (1994), “Beyond the Vision: Cultural Change in the Public sector.” Public Money
& Management, 14(2).
Olofsdotter Stensöta, H. (2009), Sjukskrivningarna och välfärdens infriare: en studie av svensk sjukvårdsbyråkrati. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Peters, B. G. (2005). The search for coordination and coherence in public policy: Return to the centre? Unpublished paper. Pittsburgh: University of Pittsburgh, Dep. of Political Science.
Peters, B. G. (2006), “Concepts and Theories of Horizontal Policy Management.” In: B. G.
Peters & J. Pierre (Eds.), Handbook of public policy. London: SAGE.
Peters, B. G. (2015), Pursuing horizontal management: the politics of public sector coordinat-ion. Lawrence: University Press of Kansas.
Petersson, O., & Söderlind, D. (1993), Förvaltningspolitik. Stockholm: Publica.
Pierre, J., & Peters, B. G. (2000), Governance, Politics and the State. Houndmills: Macmillan.
Premfors, R., Ehn, P., Haldén, E., & Sundström, G. (2009), Demokrati och byråkrati. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Pressman, Jeffrey L. & Wildavsky, Aaron B. (1984), Implementation. Berkeley: University of California Press.
Prop. 2009/10:175, ”Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.”
Prop. 2017/18:151, “En generell rätt till kommunal avtalssamverkan.”
Provan, K., & Milward, B. (1995), A preliminary theory of interorganizational network effectiveness - a comparative-study of four community mental-health systems. Administra-tive Science Quarterly, 40(1): 1-33.
Publikt, 2019-05-09, “Så hög är myndigheternas personalomsättning.” <www.publikt.se>
Ranade, W., & Hudson, B. (2003), “Conceptual issues in inter-agency collaboration.” Local Government Studies, 29(3): 32-50.
Regeringen 2016-12-20a, ”Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försäkringskassan.”
Regeringen 2016-12-20b, ”Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsförmedlingen.”
Regeringen 2017-12-18, ”Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsförmedlingen.”
Riksrevisionen (2016), Nationella samordnare som statligt styrmedel. Stockholm: Riks-revisionen.
Rothstein, B. (1986), Den socialdemokratiska staten: reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. Lund: Arkiv.
Sannerstedt, A. (2001), ”Implementering - hur politiska beslut genomförs i praktiken.” I: B.
Rothstein (red), Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Scharpf, F. W. (1994), “Games Real Actors Play. Positive and Negative Coordination in Embedded Negotiations.” Journal of Theoretical Politics, 6(1): 27-53.
Scharpf, F. W. (1997), Games Real Actors Can Play: Actor-Centered Institutionalism in PolicyResearch. Boulder: Westview Press.
Smith, B. D., & Mogro-Wilson, C. (2008), “Inter-agency collaboration: Policy and practice in child welfare and substance abuse treatment.” Administration in Social Work, 32(2), 5-24.
Socialförsäkringsbalk.
Socialförsäkringsutredningen 2011, ”Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkrings-kassan under 2000-talet.” Underlagsrapport nr. 2 till S 2010:04. Stockholm: Parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
SOU 2007:2, ”Från socialbidrag till arbete.” Utredningen från socialbidrag till arbete.
SOU 2007:45, ”Utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter.” Betänkande av 2005 års informationsutbytesutredning.
Statskontoret (2006), Fortsättningen med Finsam: målgrupper, insatser och arbetsformer.
Stockholm: Statskontoret.
Statskontoret (2014), Nationella samordnare: statlig styrning i otraditionella former?
Stockholm: Statskontoret.
Sveriges Radio: Ekot (2018-05-21), ”Strandhäll: Respekterar att Begler är besviken.” Skriftligt referat av intervju med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, SR:s hemsida.
Torstendahl, R. (1971), Introduktion till historieforskningen: historia som vetenskap. Stock-holm: Natur och kultur.
Ward, H. (2001), Approaches to Needs Assessment in Children's Services. London: Jessica Kingsley Pub.
Westrin, C.-G. (1986), ”Social och medicinsk samverkan - begrepp och betingelser.” Social-medicinsk tidskrift 63(7-8): 280-285.
Whetten, D. A. (1981), “Interorganizational relations - a review of the field.” Journal of Higher Education, 52(1): 1-28.
1 Med det uttrycket avses situationer där individen hamnar i kläm pga. bristande koordinering mellan myndigheterna. Det kan exempelvis få till följd att den försäkrade vare sig får tillgång till sjuk- eller
arbetslöshetsersättning med privatekonomiska konsekvenser som följd (Socialförsäkringsutredningen, 2011).
2 Ingen av dessa samverkansformer omfattas av något uttryckligt lagstöd, utan är myndigheternas svar på övergripande styrsignaler från regeringen om en nolltoleransrutin. För en närmare diskussion, se: Enqvist, 2019:184.
3 Med en fungerande samverkan avses en sådan som uppfyller sina mål och där konflikter, eller problematiska situationer, inte uppstår mellan myndigheterna.
4 För en utförligare diskussion kring sekretess i anslutning till den typ av samverkan som studeras i föreliggande rapport, se: Enqvist, 2019: 216-231.
5 Respektive stad ingår i följande samverkansområden: Umeå (FK avdelningen för sjukförsäkring Västerbotten, AF Umeå regionen, Skellefteå-Norsjö och Södra Lappland), Malmö (AF Malmö, AF Skåne Syd, FK Skåne Syd), Jönköping (FK Småland Nordväst, AF Nässjö, AF Värnamo, AF Jönköping) och Stockholm (avser huvudsakligen samverkansområde Stockholm stad). Ett par kompletterande intervjuer har också genomförts i Sundbyberg, samverkansområdet FK Nord samt AF Järfälla och Solna).
6 Det innebär alltså att cheferna har haft ett stort inflytande över vilka handläggare som valts ut till undersökningen. Förekomsten av en tendens i materialet kan således diskuteras (Torstendahl, 1971). Min uppfattning är dock att handläggarna överlag varit öppenhjärtiga under intervjuerna och varken varit överdrivet positiva eller negativa.
7 Försäkringskassan förkortas FK, och Arbetsförmedlingen förkortas AF.
8 För en mer gedigen genomgång av sjukförsäkringens utveckling i Sverige, se: Johnson, 2010, kap. 2.
9 För en diskussion om normalt förekommande arbete, se: Mannelqvist, 2019b. Angående begreppet arbetsförmåga, se en utförligare diskussion i: Mannelqvist, 2012, 2015.
10 I ett tidigt skede av rehabiliteringskedjan har arbetsgivaren ett ansvar för rehabiliteringen. Det åligger nämligen denne att senast dag 30 upprätta en plan för den försäkrades återgång i arbete genom ett rehabiliteringsarbete på arbetsplatsen, se: 30 kap. 6 §, Socialförsäkringsbalk.
11 Det finns också exempel på regionala styrgrupper i exempelvis Stockholms län.
12 Dessförinnan fanns ett liknande samarbete, som gick under beteckningen Förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering, organisation och samordning (FAROS). Se vidare: Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), 2013; SOU 2007:2.
13 För att ett fall ska vara aktuellt för GK krävs att ett antal punkter är uppfyllda: att den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom, rätt till ersättning från sjukförsäkringen eller behov av samordnad
arbetslivsinriktad rehabilitering samt medicinska förutsättningar till att delta i olika insatser (Försäkringskassan, 2015).
14 Ett samordningsförbund bedriver verksamhet som syftar till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga, för mer info se t.ex. Statskontoret, 2006.
15 Angående läkarintygets ställning i handläggningsprocessen rent allmänt, se: Mannelqvist, 2019a.
16 Lösningen avser en reviderad arbetsordning, se Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan, 2019: 15-16.
17 Arbetsförmedlingens ingång till GK, som den här beskrivs, kom att tas bort under 2019. Istället skall individen lämna in en egen ansökan om samordning av rehabiliteringsinsatser. Se IM 2019:050.
18 Avser sökande efter arbete omfattande minst 3h om dagen/17 timmar i veckan
19 Det väcker i sin tur farhågor bland handläggare om att individer skräms upp i onödan. Det kan handla om ett fall där handläggaren får backning i det interna kontrollsystemet på myndigheten och det inte finns laglig grund för att kommunicera en indragning (Intervju FK43).
20 I en sammanställning av personalomsättningen på statliga myndigheter mellan september 2017 och september 2018 hamnar Försäkringskassan på 12% (räknat som antalet anställda som slutat som andel av medelvärdet av antalet anställda), medan genomsnittet är 12,6%. Det utesluter emellertid inte förekomsten av regionala variationer inom Försäkringskassan. Publikt, 2019-05-09.
21 Det framhålls också i intervjuer att många fysiska möten äger rum på just Arbetsförmedlingen, varför det tar en hel del tid i anspråk för handläggare på Försäkringskassan. Tidsåtgången handlar dels om att sitta på möten, dels om att resa till/från möten. För att effektivisera tidsanvändningen företas i regel flera möten på varandra.
Copyright © David Feltenius
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00
https://www.umu.se/statsvetenskapliga-institutionen/
En elektronisk version av denna rapport finns tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/