Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus, I: Starrin B. & Svensson P-G. (red). Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, s 111 – 132.
Bakk, A. & Grunewald, K. (2004). Social träning, I: Ericsson, N. (red)
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (4, [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber, s 76-78.
Bakk, A & Sommarström, I. (2004). Att vara utvecklingsstörd, I:
Ericsson, N. (red). Omsorgsboken: en bok om människor med
begåvningsmässiga funktionshinder. (4, [omarb.] uppl.) Stockholm:
Liber, s 161 – 171.
Bengtsson, K. (2007). Dom kallar mig knäpp och cp, uppsats, Högskolan Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle.
Bigby, Ch. (2002). Social Roles and Informal Support Networks in Mid Life and Beyond, I: Walsh, P. N. & Heller, T. (2002). Health of Women with
Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing Company,
pp 121 – 133.
Brockstedt, H. (2004). Begåvningshandikappet, I: Ericksson, N. (red).
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (4., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber, s 19 – 26.
Carlsson, M. (2004). Kommunikation, I: Ericksson, N. (red).
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (4, [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber, s 27 – 34.
Statens Folkhälsoinstituts rapport (R 2006:05). Recept för ett friskare Sverige, En översikt av den svenska folkhälsopolitiken, Växjö: Davidsons. Statens Folkhälsoinstituts rapport (R 2008:17). Hälsa på lika villkor? Hälsa och
livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning, Västers: Edita. Statens Folkhälsoinstitut rapport (R 2008:20). Onödig ohälsa, Hälsoläget för
personer med funktionsnedsättning, Västerås: Edita. Eriksson, K. (1989). Hälsans ide, Stockholm: Liber AB.
Eriksson, H. & Tideman M. (2010). Levnadsvillkor idag och jämförelser med
1990-talet En studie om barn, unga och vuxna med
utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada i Halmstad kommun, Högskolan i Halmstad: Wigforssgruppen.
Feldman, M. (1997).The effectiveness of early intervention for children of parents with mental retardation. I: Guralnick, M. J. (Ed.). The effectiveness
Flynn, M. & Hollins, P. (2002). Appoaches for Health Education and Policies in Helth and Social Care, I: Walsh, P. N. & Heller, T. (2002). Health of
Women with Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing
Company, 13, pp 208 – 217. Folkhälsopolitisk rapport (2005). >http://www.fhi.se/Publikationer/Allapublikationer/Folkhalsopolitis k-rapport-2005-sammanfattning/ < 26.10.2010 Folkhälsopolitisk rapport (2010). >http://www.fhi.se/PageFiles/10555/R2010-16-folkhalsopolitisk- rapport-2010.pdf < 10.02.2011
Grunewald (2004). Orsaker till utvecklingsstörning, I: Ericsson, N. (red)
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (4, [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber, s 53-64.
Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare, Slovenien: Gothia Förlag. Gustavsson, A. (2001). Inifrån utanförskapet. Om att vara annorlunda och
Delaktig, Lund: Studentlitteratur.
Heller, T. & Marks, B. (2002). Health Promotion and Women, I: Walsh, P. N. & Heller, T., Health of Women with Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing Company, 11, pp 170 – 186.
Hindberg, B. (2003). Barn till föräldrar med utvecklingsstörning, Kristianstad: Gothia Förlag.
http://www.akademiska.se < 15.12.2010
http://www.fhi.se < 10.02.2011
http://www.fritidsvetarna.com < 20.11.2010
Kollberg, E. (1989). Omstridda mödrar en studie av mödrar som förtecknats som
förståndshandikappade. Rapport 1989:6 Göteborgs universitet:
Nordiska hälsovårdshögskolan.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund:
Studentlitteratur AB.
Kylén, G. (1974). Psykiskt utvecklingshämmades förstånd, Doktorsavhandling i psykologi., Stockholm, Ala-rapport 13/162.
Kylén, G. (1981). Begåvningsutveckling hos utvecklingsstörda, Stockholm: Stiftelsen ALA, Handikappinstitutet.
Llewellyn, G., McConnell, D. & Mayes, R. (2003). Health of Mothers with Intellectual Limitations, I: Australian and New Zeland Jornal of
Public Helth, 27 (1), s 17 – 19.
Löfgren-Mårtenson, L. (2003). Får jag lov? Om sexualitet och kärlek i den nya
generationen unga med utvecklingsstörning, Göteborg, Institutionen
för socialt arbete, Göteborgs Universitet.
Löfgren – Mårtenson, L. (2005). Kärlek nu. Om Internet och unga med
utvecklingsstörning, Lund: Studentlitteratur.
McCarrou, M & Pekala Service, K (2002). Building Health Supports for Women, I: Walsh, P. N. & Heller, T., Health of Women with
Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing Company, 12,
pp 190 – 203.
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie, Lund: Studentlitteratur.
Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med
lindrig utvecklingsstörning – en kunskapsöversikt 1998 – 2000,
Stockholms läns landsting: Handikapp och Habilitering.
Nordeman, M. (2005). När känslan tar över. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forsknings processer, Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv, Stockholm: Liber.
Pipping, L. (2007). Kärlek och stålull, Stockholm, Gothia Förlag.
Robinson, P. & Englander, M. (2008). Appliceringen av den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden, I: Vård i Norden 4/2008, nr 90, vol 28, s 49-51.
Rosengren, K- E. & Arvidson, P.(2002). Sociologisk metodik, Malmö: Liber. Russell, RD. (1973). Social Health An Attempt to Clarify This Dimension of Well
– Being, I International Journal of Health Education, 16, s 74- 82. Socialstyrelsen (2008). Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning.
Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 1993:38, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. SFS 2003:460, Lag om etiskprövning av forskning som avser människor. SOU 1998:16, När åsikter blir till handling. En kunskapsöversikt om
bemötande av personer med funktionshinder, Stockholm: Fritzes kundtjänst.
SOU 1999:21, Slutbetänkande av Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder. Lindqvist nia - nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder Stockholm: Fakta Info direkt.
Starke, M. (2005). Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn: vad finns
det för kunskap? Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensson, O. & Tideman, M. (2007). Motvärn, motståndsidentitet och
Empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. I:
Socialmedicinsk tidskrift, 84, s 193-204.
Svensson, P- G (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet?, kap 8, s 209- 227, I: Svensson, P-G & Starrin, B. (red). Kvalitativa studier i teori och
praktik, Lund: Studentlitteratur.
Thunman, M. (2004). Identitetsutveckling, I: Ericsson, N. (red)
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (4, [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber, s 35-41.
Tideman, M.(2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi
och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning, Lund: Studentlitteratur.
Umb-Carlsson, Ö. (2005). Living conditions of people with intellectual
disabilities: A study of health, housing, work, leisure and social relations in a Swedish Country population. Avhandling, Uppsala:
Uppsala universitet.
Umb – Carlsson, Ö. (2008). Studier om hälsa för personer med
utvecklingsstörning, Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut, Stockholm:
Strömberg.
Umb – Carlsson, Ö. (2010). Kunskap om livskvalitet, I Forskning om
funktionshinder pågår, Nr 3/3010, Uppsala Universitet, s.4- 5.
Vetenskapsrådet (2001). Forskningsetiska principer, inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning,
>htt: //www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf < 6.9.2010.
Wadman, E – M. (2007). Äta, röra sig och må bra, handledning för personal i
gruppbostad och daglig verksamhet, Centrum för folkhälsa,
Tillämpad Näringslära, Ödeshög: AB Danagårds Grafiska.
Walsh, P, N. (2002). Women’s Health: A Contextual Approach, I: Walsh, P. N. & Heller, T., Health of Women with Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing Company pp 7 – 19.
Walsh, P. N & Murphy, G. H (2002). Risk and Vulnerability: Dilemmans for Women, I: Walsh, P. N. & Heller, T. (2002). Health of Women with
Intellectual Disabilities, Blackwell Publishing Company, pp 154 –
166.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
Widerlund; L. (2007). Nya perspektiv men inarbetad praxis: en studie av
utvecklingsstördas delaktighet och självbestämmande, Licentiat
avhandling, Luleå tekniska universitet.
Wrenne (1993). Samlevnad och sexualitet, I: Ericksson, N. (red).
Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. (2. uppl.) Stockholm: Liber, s 266 – 278.
WHO (1948). WHO definition of Health,
>http://www.who.int/about/definition/en/print.html < 20.10.2010.
WHO (1986). Ottawa Charter for Health Promotion
>http://www.who.int/healthy_settings/publications/en/ <
27.10.2010.
WHO (1992). Sundsvall Statement on Supportive Environments for Health > http://www.who.int/healthy_settings/publications/en/ < 27.10.2010.
WHO (1998). Health 21: An introduction to the health for all policy frameworks for the WHO European Region, I: European Health for All Series No.5, > http://www.fhi.se/PageFiles/3162/h21.pdf < 27.10.2010.
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjuguide
Berätta lite om dig själv.
Kan du berätta när mår du bra?
Hur mår man bra/ inte bra?
Vad skulle du behöva för att må bra?
Vad tror du att dina barn skulle må bra av?
Vet du vad kan man göra för att bli frisk och må bra?
Vad gör du själv för att må bra?