Depression, ångest och oro
De unga kvinnorna talade om hur viktigt det är för dem att få hjälp via sin kurator, eller psykolog. Med dem kunde de prata om sina problem, sin oro, depression och ångest. Några har uppfattat att den fysiska ansträngningen var bra även för den psykiska hälsan och att den hjälpte dem att hantera sin ångest och depression. En ung kvinna sade:
”Träning gör att jag blir glad och kan glömma mina problem lite
”.
Stress
En informant talade om sin stress i samband med aktiviteter på sin Dagliga verksamhet. För honom var det viktigt att kunna ha promenader under arbetstiden och sedan efteråt på sin fritid.
Tema: Social hälsa
Emotionellt stöd
Att kunna tala med personalen på Daglig verksamhet och gruppboendet om sin epilepsi kändes tryggt för den som hade epilepsi. För informanten kändes det bra att ha någon som förstår och vet vad som behövs när han får sina kramper.
Det emotionella stödet kunde man få genom att få träffa sin familj menade de flesta. För de personer som bodde på gruppboende var det viktigt att få träffa sin familj regelbundet. Vissa tyckte om tätare besök än andra.
Ibland kan det kännas skönt att tala med någon som kan sin sak menade en ung kvinna som ibland går på BVC för att kolla om hennes barn går upp i vikt. Hon upplever att personalen förklarar bra för henne hur hon ska göra med sitt barn. Där får hon svar som lugnar ner henne.
”Jag var orolig at tom hon inte äter hemma, så går hon inte upp i vikt - tänkte jag.
Men de sade att om hon har ätit bra på dagis så behöver hon inte äta så mycket hemma. Hon har välling på kvällen när hon går och lägger sig (…). Då går hon upp i vikt fint. Då blir det bra.”
Praktiskt stöd
Ibland behöver man ha hjälp när man inte kan göra saker själv . En ung kvinna talade om att hon fick familjestödet när barnet föddes. Hon upplevde den hjälpen som onödig och besvärlig i början. Men efter ett tag blev hon glad över familjstödet.
För de informanter som levde tillsammans med sina föräldrar var stödet från familjen mycket viktigt. En ung mamma sade att när hon inte orkar med sitt barn då ställer hennes mamma upp och tar hand om hennes barn istället.
Det fanns några informanter som bodde på ett gruppboende. Dessa var nöjda med sin lägenhet, personalservice och granngemenskapen.
Det framkom att personer förstår att inom familjen eller tack vare gruppboende blir man inte så ensam. En man sade:
”På gruppboende får man grannar som kan vara kompisar, vilket gör att man
känner sig inte så ensam.”
Socialt deltagande
Att kunna delta i det sociala livet är viktigt för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. En man sade att han blir glad av att prata med andra och att han blir ledsen när folk inte vill prata med honom. Han mår dåligt, när han inte får vara med. En annan påpekade att det viktiga är att man inte talar bakom någons rygg och att man respekterar varandra.
Samtliga uppskattade högt sina vänner och kompisar med vilka de kunde göra olika saker. De flesta hade inte så många vänner utanför sin Dagliga verksamhet eller sitt gruppboende. En informant hade en ledsagare som enligt honom var jättesnäll och därför mådde han mycket bra med honom. Han sade:
”Vi brukar gå och äta, gå på bio och det är kul”.
Samtliga informanter tyckte att det var viktigt att kunna få en meningsfull sysselsättning via sin Dagliga verksamhet. En ung kvinna menade att utan jobb kan man inte ha pengar, vilket är viktigt för att man ska kunna göra saker, t.ex. gå ut och ha kul. Hon menade också att utan pengar måste man sitta hemma vilket inte är så roligt. Alla informanter tyckte att det var viktigt att kunna gå ut och träffa andra människor och göra olika saker med dem t.ex. träna, sporta, shoppa, fika och dansa. Men de flesta klagade inte på dålig ekonomi utan de var nöjda med det de hade.
Alla informanter betraktade sin dagliga verksamhet som sitt jobb. En ung kvinna tyckte att hon via denna Dagliga verksamhet får en möjlighet till personlig utveckling, och även hjälp att kunna glömma sina problem under dagen. Några talade om att det är viktigt och bra för hälsan att de har vilopauser på sitt jobb och gör promenader, att de äter mycket grönsaker till lunch och har uppvärmning varje morgon för att orka med de dagliga arbetsuppgifterna .
Bemötande
För att kunna må bra är det är det viktigt hur man bli bemött. Det var bara en kvinna som berättade att hon hade erfarenhet av sjukvårdspersonalens dåliga bemötande i samband med förlossningen på BB. De andra kunde inte ge några konkreta exempel på bra eller dåligt bemötande.
Samspel med andra
Samtliga informanter tyckte att man borde vara snäll mot varandra och inte bråka. Några visste av egen erfarenhet att bråk leder till att man blir ledsen, arg, och mår dåligt. En ung man påpekade att bråk kan leda till skilsmässa.
Tillit till professionella
En ung kvinna angav att hon under tre års tid har gått till olika läkare vilka gav henne olika behandlingar som inte hjälpte. Hon upplevde att den svenska vården inte är tillräckligt bra för att patienten ska kunna bli frisk. Hon klagade på långa väntetider och att läkarna inte lyssnade tillräckligt bra på henne. Hon sade:
”Det måste vara något fel som gör att läkarna inte kan undersöka mig tillräckligt bra för att veta vilken behandling som skulle passa mig bäst”.
Bli självständig och bilda egen familj
En man, som för tillfället bor med sina föräldrar, tyckte att det är bra att bo med dem just nu men att han måste tänka på framtiden och ansöka om gruppboende. Han ville ha ett eget hem och ville bilda egen familj i framtiden. Informanten ansåg att kärlek var viktigt för hälsa. Den förknippade han med gemenskap och vänskap. Han tyckte att ensamheten inte var bra för hälsan. Enligt honom borde mannen och kvinnan leva tillsammans, mannen borde lyssna på kvinnan, det var viktigt att de förstod varandra och inte bråkade.