Tema: Social hälsa

 Emotionellt stöd

Det stöd man får av andra föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar upplevs som ett viktigt stöd. En informant sade:

”Vi hjälps åt här i gruppen och pratar med varandra om de saker som finns och om vad vi kan göra t.ex. gå och träna.”

Även egna barn kan ge det emotionella stöd som mammorna behöver. Två av informanter bekräftade detta. En mamma, vars barn är omhändertagna och bor i olika familjhem, tyckte att det var viktigt för henne att kunna träffa dem regelbundet.

”Jag mår mycket bättre när jag får träffa mina barn.”

En annan informant sade att hon var glad från första dagen när hon fick reda på att hon var gravid.

”Jag flög ifrån barnmorskan av glädje… Han var Guds gåva för mig, för han kom

i rätt tid. Jag har bestämt mig att inte ta bort det. Jag hade väntat så pass länge. Jag ville ha barn. Och jag är glad att jag behöll han. Han är allt för mig.”

Även djur kan vara ett viktigt stöd menade någon.

”Hunden är också bra på det sättet att man kan krama den, prata med den, man kan bli vän med den. Man känner sig inte så ensam.”



Stödet från den egna familjen och det formella stödet uppskattades av alla informanter. Det praktiska stödet, som ofta innebär ett emotionellt stöd, har många gånger en avgörande roll för hur personer med intellektuella funktionsnedsättningar klarar olika situationer i livet.

Familj och vänner hade en stor betydelse för alla informanterna. Goda relationer med dem ansågs bidra till att man orkade mera. En mamma påpekade att det är fint att kunna ha sådana människor/vänner runt omkring sig som förstår och kan acceptera funktionsnedsättningen, som hjälper och respekterar en. Nästan alla informanter talade om att det är viktigt att alla hjälps åt inom familjen. En mamma sade:

”En gång när jag passade min systers barn och inte viste hur man ska göra,

ringde jag mitt på natten till min styvmor och frågade varför barnet gråter. Och hon som hörde barnet skrika sade till mig: barnet måste ha mjölk, och då var det lätt sedan, för att i köket fanns ju färdig förberedd mat för henne. Sedan blev hon tyst. Styvmor har hjälpt mig mycket. Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne och min pappa”.

Samtliga informanter tyckte att familjestödet är en viktig insats från samhällets sida. En kvinna som har familjestöd en gång i veckan sade att utan den hjälpen

skulle det vara en total cirkus, kaos i hennes vardagsliv. Hon upplever att stödet från Barnhabiliteringen och kuratorsstödet har stor betydelse för hur hon och hennes familj mår.

 Socialt deltagande

Relationer med andra är viktiga för att kunna vara med. Alla informanter tycker att dåliga relationer med andra människor har negativ påverkan på hur man mår. Dåliga relationer gör att man mår dåligt, blir ledsen och nedstämd. En mamma sade att när hennes förhållande med sambon inte fungerar bra då mår hon inte bra. Hennes interaktion med förvaltaren är inte bra och därför anser hon, att hon skulle behöva byta förvaltaren för att kunna må bra. Enligt henne lägger sig denne för mycket i hennes privata liv.

En förutsättning för ett socialt deltagande är att man förstår det som händer i ens omgivning. Utifrån intervjuerna kom det fram att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever svårigheter att kunna förstå information från olika myndigheter. En av kvinnorna påpekade att alla papper från försäkringskassan eller kronofogden är obegripliga inte bara för personer som har läs- och skriv- svårigheter utan även för andra. Hon sade:

”Till och med du kan ha det svårt att förstå det, så hur kan vi som har funktionsnedsättning göra det?”

Att inte kunna förstå information från myndigheter gör att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning riskerar att inte må bra och bli förvirrade. Det kan väcka undran: ”Kan de inte skriva så att man kan förstå vad de menar?”, sade en mamma och föreslog att de skulle skriva med enkla ord istället för ett krångligt och komplicerat språk så att den långa texten blir väldigt kort och lätt att läsa. En annan sak som medför ytterligare problem är att information från myndigheter kan tolkas på olika sätt. En mamma sade:

”Det är mycket förvirrande när en säger en sak och en annan något annat, sedan när man ringer dem så säger de att det står ju i papperna.”

En informant påpekade att det inte är så självklart för de flesta i samhället att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning också kan vara duktiga. För detta behöver de en vis anpassning från samhällets sida. En kvinna som har läs- och skrivsvårigheter sade att hon är lättlärd bara hon slipper sitta och läsa om och ta till sig.

”Om någon talar om för mig och visar hur man ska göra så har jag oftast lärt mig

det.”

 Samspel med andra

Förmågan att kunna lita på någon hänger för det mesta ihop med upplevelsen av att bli förstådd. En kvinna sade att hon lider mest av att inte få förståelse för sin funktionsnedsättning. Hon anser att om hon hade fått en diagnos så skulle det hjälpa henne att bli förstådd. Hon påstod:

”Arbetsförmedlingen och läkare förstår oss inte. Läkare har svårt att förstå våra olika funktionshinder, de vet inte vad vi kan ha för problem.”

Samma kvinna träffade många gånger en läkare som misstolkade henne hela tiden. Enligt henne hade han ingen förståelse för personer med arbetsfunktionshinder, något som hon upplevde som kränkande.

”Han kunde inte se det framför sig att jag hade funktionshinder. Jag anser att jag inte ska göra mig dum bara därför att jag går till en doktor (…) Det låter så att man skulle göra sig dum så att man inte begrep något för att de skulle förstå det bättre. ”

En viktig faktor i det sociala samspelet människor emellan är att passa in i arbetsgruppen. En informant påpekade att det är viktigt att kunna få ett för sina intressen och förmågor passande arbete under dagen. Hon betonade att arbetskamraterna ska vara på motsvarande utvecklingsnivå för att man ska kunna trivas bland dem.

Att träna tillsammans med andra och att ha en egen träningscoach som hjälper en att göra hälsoprogram och sätta upp delmål är bra. Det berättar två kvinnor som regelbundet tränar på ett och samma ställe som är öppet för allmänheten. En av dem började, från den dag då hon började träna på ett gymställe, att ändra sina matvanor och blev mer medveten om vad som är bra för hälsan. Båda kvinnorna berättade att de lärde känna andra människor via träningsklubben och att de ibland kunde prata med varandra om hälsa. En kvinna berättade att hon upplever att hon kan vara sig själv på gymmet, att ingen där ser ner på henne. Att hon upplever sig saknad när de från gymmet ringer henne då hon inte varit där på länge.

”Vi är som en himla stor familj allihopa, alla pratar med varandra, hälsar. Det är så bra.”

 Bemötande

Samtliga informanter hade erfarenheter både av ett bra och dåligt bemötande från andra. Enligt dem hade omgivningens bemötande stor betydelse för hur man mår. Ett bra bemötande gör att man känner sig bekräftad och känner samhörighet med gruppen. Ett dåligt bemötande, som t.ex. mobbning, kan vara kränkande och kan påverka hälsan negativt. Utifrån egna erfarenheter vet de att den mobbade personen ofta känner sig ledsen, orolig och nervös, och inte vill träffa andra människor och därför blir ensam.

En kvinna upplevde att någon som skulle hjälpa henne hade behandlat henne som ett barn trots att hon är vuxen. Detta tyckte hon inte om. Hon ogillar när folk anser att hon är dum. En gång fick hon försvara sig genom att säga:

”du tror inte att jag vet vad vatten och tvål är för något”.

 Arbete

Det är viktigt att kunna klara sig och vara ekonomiskt oberoende. En kvinna var till och med engagerad i en förening som jobbar för att personer med olika funktionsnedsättningar skulle få ett avlönat arbete. Hon tyckte att personer med

funktionsnedsättning borde få lönebidrag istället för arbetsgivaren. Detta skulle gagna personer med funktionsnedsättning och ge dem mera glädje av att jobba. Ett avlönat arbete skulle göra många personer ekonomiskt oberoende och rikare. Kvinnan sade att hon mådde jättedåligt på grund av att hon inte kunde få ett vanligt jobb med en lön. Hon kände sig onyttig, orättvist behandlad och utnyttjad av samhället.

”Vi utför precis samma jobb som alla andra fast vi får bara 42 kr. om dagen för det. Detta påverkar psykiskt hälsan. (…) Många gånger har vi som har funktionsnedsättning bättre arbetskapacitet än de andra normala. Vi jobbar på ett annat vis, vi står inte och snackar med varandra utan vi jobbar. Men det finns också de som inte bryr sig så mycket när de ska vara färdiga med sitt arbete, men det finns sådana som är jätteduktiga och verkligen bryr sig om jobbet, tycker att jobbet är jätteroligt.”

 Ekonomi

Samtliga informanter talade om att pengar betyder mycket när det gäller hälsa. En sade att om man inte har pengar så kan man inte köpa den medicin man behöver eller gå till läkare. Sedan köper man dålig mat och har inte råd att umgås med andra. En annan kvinna sade att hon har en dålig ekonomi som leder till att hon bråkar med sin sambo och ibland måste hon låna pengar av sin mamma.

”Jag kan inte trolla pengar, ibland lånar jag från min mamma. (…) Det är inte alltid som jag måste lämna tillbaka. När jag lånar 50 kr typ så jag behöver inte lämna. Men jag kan inte försörja sambon!”