Andersen, Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära - En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten - Val av
samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Andersson, Sten (1979). Positivism kontra hermeneutik. Göteborg: Bokförlaget Korpen
Artsberg, Kristina (2003). Redovisningsteori –policy och –praxis. Malmö: Liber Ekonomi
Ball, Ray (2006). International Financial Reporting Standards (IFRS): pros and cons for investors (Elektronisk) Accounting & Business Research, vol. 36, ss. 5-27. Tillgänglig: Business Source Premier (2007-04-27) Bengtsson, Anders (2004). Framtidens redovisningsregler för onoterade
företag. Balans, nr 6-7, ss. 25-28.
BFN1 (2006). Lägesrapport och vad gäller i väntan på BFN:s K-projekt. (Elektronisk) FAR info, nr 10. Tillgänglig: FAR Komplett
BFN2 (2006-03-16). Remiss av förslag till allmänt råd om årsredovisning för
mindre aktiebolag (del av K2). (Elektronisk) Stockholm: BFN.
PDF-format. Tillgänglig: <http://www.bfn.se/bfn/remissbrev_K2.pdf> BFN¹ (senast uppdaterad 2007-03-16). Om BFN. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.bfn.se>/Om BFN (2007-03-17)
BFN² (2007). Remiss av förslag till vägledning om årsredovisning i mindre
aktiebolag (K2). (Elektronisk) Stockholm: BFN. PDF-format.
Tillgänglig: <http://www.bfn.se/bfn/remissbrev_k207.pdf>
BFN3 (2007-02-14). Skillnader mellan K2 och K3. (Elektronisk) Stockholm: BFN. PDF-format. Tillgänglig:
BFN4 (senast uppdaterad 2007-04-13). Organisation. (Elektronisk) Tillgänglig: <www.bfn.se>/Organisation (2007-04-24)
BFN5 (senast uppdaterad 2007-04-13). BFNs normgivning. (Elektroniskt) Tillgänglig: <www.bfn.se>/Redovisningsnormer/BFNs normgivning> (2007-04-22)
BFN6 (2007). Bokföringsnämndens vägledning, årsredovisning i mindre
aktiebolag, utkast (februari 2007). (Elektronisk) Stockholm: BFN,
PDF-format. <Tillgänglig: http://www.bfn.se/remissK207.pdf> Bolagsverket (senast uppdaterad 2007-03-07). Företagsinteckningar.
(elektronisk) Tillgänglig: <www.bolagsverket.se>/Företagsinteckning (2007-04-30)
Eneroth, Bo (1994). Hur man mäter ”vackert”? Grundbok i kvalitativ
metod. Stockholm: Natur och Kultur
Frycklund, Jonas (2006). Från trygg hamn till öppet hav. (Elektronisk) Stockholm: Svenskt Näringsliv. PDF-format. Tillgänglig:
<http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/article977.ece> Garmer, Fredrik & Kyllenius, Mats (2004). Finansiering för små och
nystartade företag. Malmö: Liber Ekonomi
Hansson, Sigurd (1998). Finansiering. 10 uppl. Malmö: Liber Ekonomi Holme, Idar Magne & Solvang, Krohn Bernt (1997). Forsningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
IASB¹ (senast uppdaterad 2007). Small and Medium-sized Entities. (Elektronisk) Tillgänglig:<www.iasb.org>/Current Projects/IASB Projects/Small and Medium-sized Enities (2007-03-05)
IASB² (senast uppdaterad 2007). About IASB. (Elektronisk)
IASB3 (2007). Basis for conclusions on exposure draft IFRS for Small and
Medium-sized Entities. (Elektronisk) London: IASC Foundation
Publications Department. PDF-format. Tillgänglig:
<http://www.iasb.org/NR/rdonlyres/B34721E3-9E09-47DF-AA84-B9C88E6057CC/0/SMEs.pdf>
IASB4 (2007). Exposure Draft of a proposed IFRS for Small and
Medium-sized Entities.(Elektronisk) London: IASC Foundation Publications
Department. PDF-format. Tillgänglig:
<http://www.iasb.org/NR/rdonlyres/DFF3CB5E-7C89-4D0B-AB85-BC099E84470F/0/SMEProposed26095.pdf>
Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1999). Utredningsmetod för
samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklpopedin1 (senast uppdaterad 2007-04-24).
Omsättningstillgång. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ne.se>/omsättningstillgång (2007-04-24) Nationalencyklopedin2 (senast uppdaterad 2007-04-24). Varulager.
(Elektronisk) Tillgänglig: <www.ne.se>/varulager (2007-04-24) Nationalencyklopedin3 (senast uppdaterad 2007-04-24). Inventarier.
(Elektronisk) Tillgänglig: <www.ne.se>/Inventarier (2007-04-24) Nationalencyklopedin4 (senast uppdaterad 2007-04-25). Byggnad.
(Elektronisk) Tillgänglig: <www.ne.se>/Byggnad (2007-04-25) Smith, Dag (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur
Van Hulle, Karel (1993). Harmonization of accounting standards in the EC. Is it the beginning or is it the end? (Elektronisk) European accounting
review, vol. 2, ss. 387-396. Tillgänglig: Business Source Premiere
(2007-02-21)
Wiedersheim-Paul, Finn & Eriksson, Lars Torsten (2001). Att utreda, forska
Bilaga 1
Underlag för intervju
IASB (International Accounting Standard Board) och BFN (Bokföringsnämnden) bedriver båda varsitt förenklingsprojekt för mindre företag, då dagens regler är mycket komplexa och det finns många valmöjligheter. BFN:s projekt för de mindre aktiebolagen kommer att införas i Sverige 2008, men det kanske inte är helt omöjligt att IASB:s regler för mindre företag i framtiden kommer att införas istället. Det då vi är med i EU som driver en harmoniseringsprocess, det vill säga att länderna inom EU ska ha liknande eller samma regler. Därför tycker vi det är intressant att se hur en stor finansiär som banken ser på dessa regelverk och vad dess skillnader skulle innebära för banker vid kreditgivningsärenden.
Vi har valt att titta närmare på hur varulager, kundfordringar, maskiner och inventarier samt fastigheter värderas då de, i vår lilla förundersökning på banker, visade sig vara de vanligaste och intressantaste tillgångarna att analysera vid kreditgivning till mindre aktiebolag.
Här följer ett antal övergripande frågor. Efter det ges en sammanfattning av de skillnader som kan uppstå mellan BFN:s och IASB:s olika värderingsregler. De exemplifierade balansräkningarna är mycket förenklade, för att lätt kunna urskilja olikheterna.
• Hur ser er process ut för mindre aktiebolag som vill låna pengar hos er?
• Vilka tillgångar använder ni som säkerheter och hur använder ni dem i analysarbetet?
• Har det någon betydelse att svenska regler präglas av en mer försiktig värdering till skillnad från exempelvis IASB vars regler går mer mot att värdera tillgångar till det sanna, verkliga värdet?
Delar av en fiktiv balansräkning för att se de skillnader som kan uppstå mellan BFN:s och IASB:s regelverk:
BFN IASB
Varulager: 194 200
Kundfordringar: 100 100
Maskiner & Inventarier: 400 (5 år) 450 (10 år)
Fastighet: 650 1200
Varulager
IASB:s och BFN:s regleringar av varulager är likvärdiga. Varulagret ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Det som skiljer är att BFN:s regelverk tillåter ett schablonmässigt inkuransavdrag på 3 % av anskaffningsvärdet.
I exemplet ovan har varulagret värderats till anskaffningsvärdet då det är mest troligt att detta värde är lägre än det som lagret ska säljas för. I BFN:s exempel har inkuransavdraget på 3 % utnyttjats.
Kundfordringar
Det föreligger inte heller några skillnader i värderingen av kundfordringar, men de två regelverken benämner sätten olika.
IASB har först och främst två val när man ska värdera sina finansiella tillgångar.
Alternativ 1:
Enligt detta alternativ ska kundfordringarna värderas till anskaffningsvärdet eller det upplupna anskaffningsvärdet (anskaffningsvärdet minus återbetalning av nominella belopp minus nedskrivningar). Man måste dock alltid ta hänsyn till om det finns ett nedskrivningsbehov, exempelvis om kunden har betalningssvårigheter.
Alternativ 2:
Enligt det andra alternativet ska kundfordran vid första värderingstillfället tas upp till sitt verkliga värde och vid efterföljande värderingstillfällen tas den upp till det upplupna anskaffningsvärdet.
I BFN:s regelverk finner man reglerna för kundfordringar under kortfristiga fordringar. Där hänvisar de till reglerna om omsättningstillgångar som säger att de ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För just en kundfordran innebär det att den ska tas upp till det lägsta av dess nominella belopp och det belopp som beräknas inflyta.
Maskiner och Inventarier
Enligt IASB:s regelverk ska man första gången värdera maskiner och inventarier till sitt anskaffningsvärde. Vid efterföljande värderingar får man välja att värdera dem till antingen (a) anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning eller enligt (b) omvärderingsmetoden som är tillgångens verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter avdrag för efterföljande ackumulerade avskrivningar och efterföljande ackumulerade nedskrivningar.
Enligt BFN:s regelverk ska maskiner och inventarier värderas till anskaffningsvärdet och årligen skrivas av beroende på nyttjandeperioden. Ibland kan även nedskrivningar tillämpas.
Detta regelverk innehåller dock ett antal schabloniserade förenklingar. Det är bland annat att maskiner och inventarier för högst 10 000 kronor inklusive moms får tas upp som kostnad på en gång och att maskiner och inventarier som har en ekonomisk livslängd på högst tre år också får kostnadsföras direkt.
En annan förenklingsregel är att nyttjandeperioden alltid får fastställas till fem år om man vill det.
I ovan exempel har maskiner och inventarier för 500 köpts in. I BFN:s fall har schablonregeln om en nyttjandeperiod på fem år använts och skrivs därmed av med 100 varje år. Efter ett år är dess redovisade värde därmed 400.
I fallet med IASB:s regler har nyttjandeperioden för samma maskiner och inventarier fastställs till 10 år (vilket är mer rimligt) och därmed blir avskrivningen på 50 varje år och det redovisade värdet är efter ett år 450.
Fastigheter
Fastigheter går under samma kategori som maskiner och inventarier, det vill säga materiella anläggningstillgångar. Det finns dock ett antal regler som specifikt vänder sig till fastigheter (byggnader).
Enligt BFN:s regelverk får man under årens gång öka anskaffningsvärdet med eventuella värdehöjande förbättringar på byggnaden. Nyttjandeperioden ska fastställas med hjälp av Skatteverkets allmänna råd, vilket säger att man ska skriva av med 3-5 % per år beroende på vad för byggnad det är. Uppskrivning får göras enligt BFN:s regler, men inte till högre än taxeringsvärdet, nedskrivning får även det göras om värdet betydligt understiger det redovisade värdet, i så fall ska det återstående ekonomiska värdet uppskattas.
Följer man IASB:s regler och väljer att värdera enligt omvärderingsmetoden, det vill säga till verkligt värde, ska värderingar av byggnader göras av en oberoende värderingsman.
I fallet ovan har en och samma fastighet värderats enligt BFN till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar på 4 % per år och enligt IASB värderats enligt omvärderingsmetoden och därmed med hjälp av en oberoende värderingsman fastställt marknadsvärdet minus ackumulerade avskrivningar till 1200.
• Hur påverkar grova förenklingar i redovisningen ert analysarbete av redovisningarna?
• Har det någon betydelse för er hur många valmöjligheter det finns i ett regelsystem, är det en försvårande omständighet?
Fastigheter (byggnader) är väl den anläggningstillgång där
omvärderingsmetoden kommer att innebära störst förändring då byggnader oftast har ett betydligt högre marknadsvärde än taxeringsvärde. Skulle det underlätta för er i ert arbete om fastigheter värderades till marknadsvärdet? Skulle ni förlita er till det värde en oberoende värderingsman satt?