KÄLLOR OCH LITTERATUR Otryckt

Finska Riksarkivet Räkenskapssamlingen Kammararkivet, Riksarkivet Landskapshandlingar : Västerbotten Tryckt

Ahlbäck, 0 1967. Landskapsnamnen kring Bottnen. I: Västerbotten. 1977. Österbottnisk medeltid. I: Svenska Österbottens historia, I. Vasa.

Ahnlund, N 1920. Rannsakningen om stiftsgränsen i Norrabotten 1374. I: Historisk Tidsskrift, 1921. Stockholm.

1924. Oljoberget och Ladugårdsgärde. Stockholm.

1931. Pilgrimsvägar i Härjedalen. I: Svenska Turistföre­ ningens årsskrift.

1937. Västerbotten. I: Svenska Turistföreningens årsskrift* 1948. Till frågan om den äldsta Erikskulten i Sverige. I: Historisk Tidskrift,

Allén, S 1975. Vad heter svenskarna och varför? I: Dagens Nyheter 27/12 1975.

Almquist, J A 1919-1922. Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. Med särskild hänsyn till den kamerala indel­ ningen. 11:1-2 (Meddelanden från Svenske Riksarkivet. Ny följd 11:6). Stockholm.

Almquist, J E 1967. Ett och annat om den svenska adeln i äldre tid. I: Släkt och Hävd,

Andersson, Th (red) 1975. Se Binamn och släktnamn.

Anthoni, E 1944. Personnamnens vittnesbörd om medeltidens natio­ nalitetsförhållanden i Finland. I: Historisk tidskrift för Finland»

1947. Det finländska prästerskapets härstamning. I: Histo­ risk tidskrift för Finland,

1968. Finländare i hovtjänst hos Gustav Vasa. I: Historisk tidskrift för Finland,

Arwidsson, AI. Se Handlingar.

Audén B 1969. Personnamn i Västerbotten 1543-1671. Maskinskriven uppsats. Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet.

1977. Stegvis förändring eller brott i traditionen? Till frågan om de nordiska mansnamnens utveckling i Norrland under 1500- och 1600-talen. I: Provinsiellt och universellt. En vänskrift till Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977 (University of Umeå, Department of General Linguistics: Publication 12. April 1977). Umeå.

1980. Johan Nordlanders utgåva av Jordeboken av Väster­ botten 1543. Några randanmärkningar. I: Norrlänningar förr och nu (Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet. Nr 3). Umeå.

Bebyggelsen i Finland på 1560-talet. Atlas. Red. av Nordiska öde­ gårdsprojektets finländska avdelning. - Forssa 1973. Bergfors, G 1930. Medeltidens Norrbotten. I: Norrbotten. Hembygds­

bok av Georg Bergfors och Albin Neander. Del II. Stockholm. Binamn och släktnamn. Avgränsning och ursprung. Handlingar från

NORNA:s tredje symposium i Uppsala 27-28 april 1974. Re­ digerade av Thorsten Andersson (NORNA-Rapporter, 8). Uppsala.

Broberg, R 1952. Jordebok för Värmland 1540 (Nationen och hem­ bygden, 6). Uppsala.

1964. Fogderäkenskaperna för Värmland 1530-1535. I: Nationen och hembygden, 9). Uppsala.

Bucht, T 1930. Norrbottens svenska ortnamn. I: Norrbotten. Läse­ bok för skola och hem. Del 2. Uppsala.

Bugge, K 1922. Reinkarnation og opkaldelse. I: Maal og Minne. Bull, E 1910. Norsk-finske kirkelige förbindelser i Middelalderen.

I: Historisk Tidsskrift, utg. af Den norske historiske förening, 4:e raekke, bd 6. Kristiania.

Bureus, J Th. Johannes Thomae Bureus, Sumlen. Utg av G Klemming (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif, Bih 1:2). Stockholm 1886.

Bygden, L 1926. Härnösands stifts herdaminne, 4. Uppsala. Bylund, E 1956. Koloniseringen av Pite lappmark t o m år 1867

(Geographica Nr 30). Uppsala.

Carlsson, S 1968. Genealogi och socialhistoria. I: Släkt och Hävd.

Christensen, V och Kousgård Stensen, J 1972. Stednavneforskning. I: Afgraensning. Terminologi. Metode. Datering. K^benhavn. Collijn, I 1941. Till 550-årsminnet av Birgittas kanonisation

7-8 okt 1391. I: Fornvännen,

Dahlstedt, K-H 1963. Istrai, Sjul och Kerstop. Ett kapitel om gamla norrländska personnamn. I: Norrländsk Tidskrift. 1965. "A Gulje-Segg å n Eljas Langsel". Hypokorismer och binamn efter hemvist i Anundsjömålet. I: Personnamnstudier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modeér (1904-1960) (Anthro- ponymica Suecana, 6). Lund.

1971. Norrländska och nusvenska. Tre studier i nutida svenska. Lund.

Diplomatarium Suecanum (Svenskt Diplomatarium) utg av B E Hilde­ brand. Band 4: Åren 1327-1340. Stockholm 1853 och 1856. Dokumenter angaaende flytlapperne m. m. samlede efter reinbeites-

kommissionens opdrag af J Qvigstad og K.B. Wiklund. Del 2. Kristiania 1909.

von Düben, G 1873. Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske. Ethnografiska studier. Stockholm.

Ekholm, G 1941. Norrland. En studie i landsdelens äldre bebyggel­ sehistoria och kulturgeografi. I: Svensk geografisk års­ bok, 17.

Enequist, G 1937. Nedre Luledalens byar. En kulturgeografisk studie (Geographica Nr 4). Uppsala.

Eriksson, K 1966. Besök i ett lappläger vid Umeå 1655. I: Väster­ botten.

Fellman, J 1906. Anteckningar under min vistelse i lappmarken. 1-4. Helsingfors.

Fredriksson, I 1961. Svenska personnamnsstudier (Studia Philolo- giae Scandinavicae Upsaliensia, 2). Uppsala.

1974. Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Anthro- ponymica Suecana, 7). Vänersborg.

Friberg, N 1967. Norrbottenshandel. - Artikel i KL, XII. Fries, S 1963. Gustav och Gösta bland andra namn. I: Arkiv för

nordisk filologi, 78.

Gallén, J 1961. Helgener. - Artikel i KL, VI.

Gothe, R 1948. Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lapp­ marken och Jämtland. Kultur- och bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-, 16- och 1700-talen. Stockholm. Grape, A 1911. Studier över de i fornsvenskan inlånade person­

namnen (företrädesvis intill 1350), I. Uppsala.

Grundström, H 1951. Lapskt namnskick. I: Arv. Tidskrift för nor­ disk folkminnesforskning, 1950.

Gustaf I:s registratur. Se Handlingar rörande Sveriges historia. Gustafsson, G 1974. Ångermanland, Medelpad och Jämtland. Riks­

läns- och landskapsgränser i forna tider. Härnösand. 1979. Ångermanlands lappmark. I: Ångermanland, 14.

Göthe, G 1929. Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750. Uppsala.

Haid, K 1961. Helgener. - Artikel i KL, VI.

Halvorsen, E F 1955. Personnavnene på Ringerike fra mellomalderen til 1666. I: Maal og Minne.

Handlingar rörande Sveriges historia. I: 1-29. Stockholm 1861— 1916.

Handlingar till upplysning af Finlands häfder. 1-10. Utg. af Adolf Iwar Arwidsson. Stockholm 1846-58.

Hasselberg, B 1949. Namnskicket i Jämtland i äldre tid. I: Jämten.

Helmfrid, B 1949. Tiondelängderna som källa till ett byalags e- konomiska historia 1555-1753. Stockholm.

Hildebrand, B 1941-42. Om personregister. I: Personhistorisk Tid­ skrift,

1961. Handbok i släkt- och personforskning. Del I: Metod­ lära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm.

Holm, G 1949. Ortnamnen i Lövånger. I: Lövånger. En sockenbeskriv­ ning under medverkan av fiere fackmän. Andra delen, utg av Gösta Holm. Umeå.

1965. Personnamn i nordnorrländska ortnamn. I: Personnamns­ studier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modeér (1904-1960) (Anthroponymica Suecana, 6). Lund.

1970. Några äldre ortnamn. I: Umeå sockens historia. Umeå, 1980. De nordiska dialekterna i Nordskandinavien och de­ ras historiska bakgrund. I: Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning (Umeå Studies in the Humani­ ties , 24). Umeå.

Holmbäck, Å och Wessén, E 1940. Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar. Tredje serien: Söder- mannalagen och Hälsingelagen. Uppsala.

Hoppe, G 1945. Vägarna inom Norrbottens län. Studier över den trafikgeografiska utvecklingen från 1500-talet till våra dagar (Geographica Nr 16). Uppsala.

Hornby, R 1947. Fornavne i Danmark i Middelalderen. I: Nordisk Kultur, VII. Stockholm.

Hultblad, F 1968. Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socknar (Acta Lapponica XIV). Stockholm. Huss, G 1901. Något om äldre kamerala handlingars betydelse för

geografisk forskning. I: Ymer.

Huss, E G 1902. Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och bo­ skapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540-1571. Upsala.

Hülphers, A 1789. Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte samlingen: om Westerbotten, band 1. Westerås. Itkonen, T J 1947. Lapparnas förekomst i Finland. I: Ymer. Iversen, R 1951. Personnavn i Trondheim i 1548. I: Arkiv för

nordisk filologi, 65.

Janzén, A 1947. De fornvästnordiska personnamnen. I: Nordisk Kultur VII. Stockholm.

Jern, K 1977. Förvaltning, beskattning och befolkningsutveckling i svenska Österbotten före 1809. I: Svenska Österbottens historia, I. Vasa.

Jirlow, R och Wahlberg, E 1961. Jordbruket i Tornedalen genom seklen. Redskap och metoder. I: Skytteanska Samfundets handlingar, 1. Umeå.

Jönsson, F 1893-1900. Nöregs Konunga Sqgur af Snorri Sturluson, I, utg av Finnur Jonsson. Kçzfoenhavn.

Jonsson, I 1971. Jordskatt och kameral organisation i Norrland under äldre tid (Skytteanska Samfundets handlingar, 9). Umeå.

Jutikkala, E 1935. Vad betecknar näbb i Borgå län? I: Historisk tidskrift för Finland.

1967. Hemmansnamnen och jordeböckerna. I: Historisk tid­ skrift för Finland,

1980. Norra och mellersta Finlands äldre bebyggelsehisto­ ria. I: Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig be­ lysning (Umeå Studies in the Humanities, 24). Umeå. Jämtländska räkenskaper 1564-1571. Del I.(Skrifter utgivna av

Jämtlands läns fornskriftssällskap, VIII). Lund 1944. Jörgensen, A 1934. Kyrkoherden i Borgå Ericus Siminis autobiogra­

fi. I: Genealogiska Samfundets årsskrift 1932. Helsinki. Karsten, T E 1906. Österbottniska ortnamn. Språkhistorisk och

etnografisk undersökning, I. Helsingfors.

1921-23. Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. En namn­ undersökning. Del I-II (Skrifter utg av Svenska littera­ tursällskapet i Finland, 155,171. Helsingfors.

Kerkkonen, G 1967. Bondenamn, gårdsnamn och hemmansnamn. I: Historisk tidskrift för Finland.

Kiviniemi, E 1 980. Från Olof Vers son ti ll Mats Henriksson. Några iakt­ tagelser rörande dopnamnsskicket i Finland under senmedel­ tiden och 1500-talet. I: Festskrift till Carl-Erik Thors 8.6 1980 (Studier i nordisk filologi, 62). Ekenäs.

Kristensen, M 1930. En Opkaldelsesskik paa svenske og bornholmske Runestene. I: Danske Studier.

1938. Gamle Navne. I: Studier fra Sprog- og Oldtidsforsk- ning, 177.

Kvillerud, R 1980. Förnamn i Göteborg. Namnskick för skolbarn födda 1958. Institutionen för Nordiska språk, Göteborgs universitet.

Lagström, H 1928. En märklig sed vid givandet av dopnamn. I: Genea­ logiska samfundets i Finland årsskrift, XII. Helsinki. Lappland, övers från latinet av Henrik Sundin. Granskad och be-

arb. av John Granlund. Utg av Ernst Manker (Acta Lapponica, 8). Uppsala 1956.

Larsson, L-0 1966. Kyrkans tionde och kronans. Studier kring re­ formationens återverkningar på tiondebeskattningen. I: Scandia,

Lassila, M 1972. Vägarna inom Västerbottens län. Kommunikationer­ nas utveckling mot bakgrund av befolkning och näringsliv. Umeå.

Leinberg, K G 1906. Finlands territoriala församlingars namn, ålder, utbildning och utgrening. Andra reviderade och tillökta upplagan (Finska Kyrkohistoriska Samfundets Hand­ lingar, VII. Helsingfors.

Lesch, B 1916. Olof den helige, Gottlands apostel. I: Historisk tidskrift för Finland-

Lext, G 1968.Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Göteborg. Linderholm, E 1911. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och

1600-talen. I: Kyrkohistorisk årsskrift. Lunden, T 1973. Svenska helgon. Stockholm.

1975. Bilder av de norska helgonen S:ta Sunniva, S:t Hall- vard och S:t Magnus i svenska kyrkor. I: Fornvännen. Läffler, Fr. 1887. Om nystavning av svänska person- ock ort­

namn. I: Nystavaren. Tidskrift för rättskrivningsfrågor på uppdrag av Rättskrivningssällskapet utjiven av Otto Hoppe. Andra bandet. Uppsala 1887-1888.

Löfgren, O 1974. Family and Household among Scandinavian Peasants: An Exploratory Essay. I: Ethnologia Scandinavica.

Löfkvist, J-E 1976. Svenskan i latinska originaldiplom 1300-1325. En studie i medeltida skrivvanor. Linköping.

Malin, A 1925. Der Heiligenkalender Finnlands. Seine Zusammen­ setzung und Entwicklung (Finska Kyrkohistoriska Samfun­ dets Handlingar, XX)* Helsingfors.

Maliniemi, A 1967. Olav den heilige, - Artikel, i KL, XII. Malmberg, B 1969. Nya vägar inom språkforskningen. Stockholm. Modéer, I 1948. Ree. av Nordisk Kultur, 7. Personnamn, utg. av

Assar Janzén. I: Namn och Bygd.

1955. Personnamn i Kalmar tänkebok (Anthroponymiea Suecana, 1). Uppsala.

1957. Östsmåländska bondenamn från 1500-talet. I: Person­ namn från medeltid och 1500-tal. Studier utgivna av Ivar Modéer (Antroponymica Suecana, 2). Uppsala.

1964. Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier av Ivar Modéer, utg av Birger Sundqvist och Carl-Eric Thors med bibliografi av Roland Otterbjörk (Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala Handlingar, 10). Uppsala.

Nordberg, A 1928. En gammal norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens historia, 1-2. Lund.

Nordlander, J 1896. Skatteboken af Medelpad pro anno 1543. I: Norrländska Samlingar, häftet 3. Stockholm.

1899. Skattebokenn aff Ângermanne land pro anno 1550. I: Norrländska Samlingar, häftet 4. Stockholm.

1905. Jordha Boocken Wthaaff Westrabotnen. I: Norrländska Samlingar, häftet 6. Upsala.

1933. Korsmässmarknaden Norrländska Samlingar, 11. Tierp. Nordmann, P 1912. S:t Olofs dyrkan i Finland. I: Finsk tidskrift

för vitterhet, vetenskap, konst och politik, utgifven af R F v Willebrand. Helsingfors.

Nyquist Gr^tvedt, P 1940. Om dialektundersçékelser på grunnlag av gamle håndskrifter. I: Maal og Minne.

Oden, B 1970. Historisk statistik. I: Statistik för historiker av Bernt Schiller och Birgitta Oden. Uppsala.

Olaus Magnus. Historia om de nordiska folken. Med kommentar av John Granlund. Faksimil av originaluppl., Stockholm 1909-51. Stockholm 1976.

Carta marina. Karta och beskrivning över de nordiska län­ derna samt de underbara ting som där finnas. Venedig 1539. I faksimil och översättning av Erik Gamby. Uppsala 1964. Otterbjörk, R 1960. Varifrån kom Finlands svenskar? I: Ortnamns­

sällskapets i Uppsala årsskrift. 1961. Helgener. - Artikel i KL, VI.

1970. Svenska förnamn. Kortfattat namnlexikon. Andra upp­ lagan (Skrifter utg av Nämnden för svensk språkvård, 29). Stockholm.

1974. Ett och annat om Sigurd. I: Svenska. Sigurd Fries den 22 april 1974. Stencilerad utgåva. Umeå.

1979. Hur var namnet? Ett kompendium om namn - mest per­ sonnamn (Läromedel från Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet. Nr 6).

Pellijeff, G 1965. Ur Norrbottens äldsta mantalslängder. I: Per­ sonnamnsstudier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modéer (1904-1960) (Anthroponymica Suecana, 6). Lund.

1973. Bottnisk bebyggelse i belysning av ortnamnen. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.

1980. Ortnamnen i Norrbottens län. Del 7: Kalix kommun. A: Bebyggelsenamn (Övre Norrlands ortnamn, utgivna av Dia­ lekt- och ortnamnsarkivet i Umeå). Uppsala.

Qvigstad och Wiklund, 1909. Se Dokumenter...

Reichborn-Kjennerud, J 1942. Navneskikker i Nord-Norge. I: Maal og Minne,

Reitan, J 1935. Om bruken av patronymica i de nordenfjellske mål. I: Maal og Minne.

Rietschel, G 1909. Lehrbuch der Liturgik. Zweiter Band: Die Ka- sualien (Sammlung von Lehrbüchern der Praktischen Theo­ logie in gedrängter Darstellung, herausgegeben von H Hering. III Band). Berlin.

Rietz. Se Svenskt dialektlexikon.

Ronge, H H 1965. Några medeltida former av namnet Johan. I': Person­ namnsstudier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modéer (1904- 1960). (Anthroponymi a Suecana, 6). Lund.

Roosval, J 1944. Helgonens emigration. I: Svenska Turistföre­ ningens årsskrift.

Rosén, J 1962. Svensk historia, I. Tiden före 1718. Stockholm. Rutberg, H 1921. Dialekter, folkseder och hemkultur. I: Norrbot­

Sahlin, M 1945. Oäkta helgon i folktro och rit. I: Kyrkohistorisk årsskrift.

Schefferus, J Se Lappland.

Schmid, T 1928. De medeltida kalendarierna från Skara.I:Scandia, Solem, E 1933. Lappiske Rettsstudier. Oslo.

Sonden, A 1959. Den bundna namngivningen. I: Släkt och Hävd. Stoet Andersen, E 1978. Navngivningsstruktur i 1700-tallet. I:

Sprog og Kultur, 28.

Storm, G 1893. Vore Forfaedres Tro paa Sjaelevandring og deres Opkaldelsesystem, I: Arkiv för nordisk filologi, 9, ny följd, 5.

Styffe, C G 1852. Samling af instructioner för högre och lägre tjenstemän vid landt-regeringen i Sverige och Finnland. I: Instructioner för Krono-Fogdar och Häradsskrifvare. Stock­ holm.

1856. Samling af instructioner rörande den civila förvalt­ ningen i Sverige och Finland. I: Instruktioner för Kammar- Collegium. Stockholm.

1880. Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien. Andra upplagan, öfversedd och till- ökt. Stockholm.

Ståhl, H 19 70. Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala. Sumlen. Se Bureus.

Sundström, H 1974. Bebyggelseutvecklingen i övre Norrland under senmedeltiden. Kritiska synpunkter på källor och metoder. I: Scandia, 40.

1978. Bondebygd blir till: Övre Norrlands äldsta bosätt­ ningshistoria i ljuset av det skriftliga materialet. I: Faravid, 2/78 (Pohjois-suomen historiallisen yhdistyksen vuosikirja).

Sundström, H - Vahtola, J - Koivunen, P 1979. Den äldsta bosätt­ ningen i Tornedalen. Ett exempel på interdisciplinär forsk­ ning. Preliminär version. April 1979 (Det nordiska ödegårds­ projektet: Nordisk slutrapport, Exkurs).

Svenska Akademiens ordbok. Ordbok över svenska språket, utg av Svenska Akademien. Lund 18 98-

Svenskt dialektlexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket af J E Rietz 1862-1867. Lund 1962.

Sveriges medeltida personnamn. Ordbok utg av Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Personnamnskommitté. Förnamn. Band I:A-E. Uppsala 1967-76.

Tegengren, H 1952. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark. Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. I: Acta Academiae Aboensis: Humaniora XIX:4. Åbo.

1974. Träskfisket i norra Sverige och Finland. I: Budkav­ len, 1 975.

Tenerz, H 1960. Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600- och 1700- talen. I: Norrbotten.

Thomsen, A 1926. Et bidrag til dansk Navneskiks Historie. I: Danske Studier.

Thors, C-E 1951. Kring några former av Jakob. I: Namn och Bygd, 1950. 1957. Åländska personbinamn under medeltid och Vasatid. I: Personnamn från medeltid och 1500-tal. Studier utg av Ivar Modéer (Anthroponymica Suecana, 2). Uppsala.

1959. Finländska personnamnsstudier (Acta Academiae Scien- tiarum Upsaliensis, 6). Uppsala.

1968a. Förnamn i svenska Österbotten förr och nu. I: Öster­ botten ,

1968b. Sydskandinaviska drag i finlandssvenska dialekter och ortnamn. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. 1978. Bebyggelsehistoriska problem i kustbygden österom Kvarken. I: Namn och Bygd•

Toll, H 1926. Erik den heliges korståg till Finland. I: Historisk tidskrift för Finland»

Tunberg,S 1913. En romersk källa om Norden vid 1100-talets början. I: Uppsala universitets årsskrift.

Utterström, G 1968. Fem skrivare. Metta Ivarsdotters brev till Svante Nilsson. Studier i senmedeltida svenskt brevspråk (Stockholm Studies in Scandinavian Philology, New Series, 7). Uppsala.

1976. Tillnamn i den karolinska tidens Stockholm (Umeå Studies in the Humanities, 11). Umeå.

Wahlberg, E 1957. Några bebyggelsenamn i Nedertorneå socken. I: Namn och Bygd.

1961. Namn på folkslag och folkstammar i Nordkalotten. I: Norlandica. Norrlands nations skriftserie, V. Uppsala. 1963. Finska ortnamn i norra Sverige (Tornedalica, 2). Uppsala.

Vahtola, J 1980. De finska ortnamnen i Nordskandinavien och deras nyttjande som historisk källa. I: Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning (Umeå Studies in the Humanities, 24). Umeå.

Wallén, H 1932. Språkgränsen och minoriteterna i Finlands svensk­ bygder omkr. 16 00-1865. Åbo.

Wegener, V 1975. Lokalitetsangivelser som tilnavne og familie- navne i den danske adel 1250 - 1 450. I: Anderson, Th (red) 1 975.

Weibull, C 1941. När och hur Finland blev svenskt. I: Scandia, XIII.

Wessén, E 1927. Nordiska namnstudier. I: Uppsala universitets årsskrift.

1955. Svensk språkhistoria, I: Ljudlära och ordböjnings­ lära. 4:e upplagan. Lund.

Westin, J 1944. Ångermanlands historia under Gustav Vasas och hans söners tid. Härnösand.

Wichman, H 1978. Mantalslängderna i kammararkivet. Folkbokföring genom 350 år. I: Släkt och Hävd.

Widmark, P H 1860. Beskrifning öfwer Provinsen Heisingland. Del I. Uppsala.

Vilkuna, K 1976. Etunimet. Helsingfors.

Withycombe, E G 1963. The Oxford Dictionary of English Christian Names. Second Edition. Oxford.

Ågren, P-U 1967. Bottnisk kontakt. I: Västerbotten.

1969. Från birkarlar till träpatroner. I: Västerbotten. Ålander, h T 1944. Personbeteckningar i en svensk småstad omkring

Inledning

I sockentabellerna (tab 10 - 48), som landskapsvis har samma ord­ ningsföljd som sockenlängderna i huvudkällorna, uppförs i regel den vanligaste namnformen i respektive sockenlängd. (Denna form kan inte alltid fastställas, då ett namn kan ha lika många former som bärare.) I noter vid sockentabellerna återges alla övriga namn­ former i längden. (I t ex tab 10, not 3 innebär "Joon 1" att ' 1 av 38 män i To bär förnamnet Joon, medan de övriga 37 benämns Jöns.) I dessa noter ges även några kortare namnkommentarer. (Längre kom­ mentarer till vissa namn återfinns i texten, 2.7.) Engångsnamn, dvs namn med endast 1 bä rare, redovisas i sockentabellerna all­ tid enligt sockenlängden.

I landskapstabellerna över mansnamnen (tab 49 - 52) brukas nå­ gon av namnformerna i sockentabellerna för respektive landskap, i regel den vanligaste formen.

I landskapstabellerna över kvinnonamnen (tab 53 - 54) redovisas namnen på motsvarande sätt med den vanligaste namnformen i tabellen. Övriga namnformer i sockenlängderna anges i noter vid respektive landskapstabell.

Vissa namn, t ex Elef, har som förnamn dubbel slutkonsonant (Eleff) men som namn i patronymikon enkel sådan (Elef). I dessa fall förenklas konsonanten. Även i engångsnamnen förenklas denna i tab 49 - 52.

Landskapstabellernas namnformer brukas vanligtvis i avhand­ lingens kommentarer. I mera generella sammanhang har jag dock i- bland använt nutida former.

Stora begynnelsebokstäver brukas utan konsekvens i källorna för denna undersökning. Dessutom kan man inte alltid avgöra, om ett tillnamn är ett verkligt namn eller endast ett appellativt tillägg och således borde förses med liten begynnelsebokstav. Av dessa skäl redovisar jag samtliga namn och benämningar med stor begynnel­ sebokstav. Detta torde även i någon mån underlätta läsningen.

Övriga tillnamn (fört 7 och 8) återges diplomatariskt med undan­ tag av att samtliga försetts med stor begynnelsebokstav. I fråga om förnamnen vid dessa tillnamn samt alla andra namn i tabeller och namnlängder har de i vissa fall förkortade namnformerna upp­ lösts, oavsett om dessa i källan har förkortningstecken eller inte. Förkortningarna har oftast upplösts med ledning av fullt utskrivna namnformer på annan plats i källan, någon gång med sådan namnform,

som skrivaren själv sannolikt skulle ha kunnat välja. Upplösningar­ na har inte markerats i namnen eller särskilt angivits i noter. (Markerade upplösningar är av mindre intresse i en frekvensunder­ sökning, i synnerhet som namnformerna i detta fall ju inte är

1 autografer eller på annat sätt fullt ut valda av bärarna. )

I tabellerna över mansnamnen anges antalet bärare per namn i både absoluta och relativa tal (procenttal), i sockenlängderna även då namnantalet understiger 100. De namn som bärs av mindre än 1 proce nt av de beskattade åsätts dock inte procenttal. Det­ samma gäller engångsnamnen, oavsett om deras procenttal skulle vara 1 eller högre.

Ett redovisningssätt liknande det ovanstående har tidigare 2

brukats av Fredriksson (1961 och 1974).

I tabellerna över namnen i patronymikon (tab 51 - 52) återfinns endast de tillnamn som i sockenlängderna avslutas med (fullt ut­ skrivet eller förkortat) -son. övriga tillnamn framställs i för­ teckning 7 och 8. Av antalet bärare av förnamn utan tillnamn (jfr texten, 2.6.1.1.) framgår hur ofta tillnamn utelämnades vid registreringen,

Vissa namn i patronymikon, t ex Er- (i Erson), är förkortade i förhållande till motsvarande förnamnsform. I tabellerna över pat- ronymika uppförs dessa namn enligt förnamnsformen men med namn­ komplementet inom hakparentes, således t ex ErfichJ.

Då diakritiskt tecken ofta inte utsätts i Jöns och i patronymika genitivens -s jämte den första konsonanten i det följande -son ofta återges med enkeltecknat s, således Jonsons kan namnet tänkas

vara antingen Jon eller Jöns. Relationen Jon - Jöns i tabellerna ö- ver namnen i patronymikon är därför ungefärlig.

Även vid andra patronymikonbildningar förekommer ofta enkel­ tecknat Sy o avsett om farsnamnet slutar på -s eller inte, t ex i Larson respektive Person. I det förra fallet återges namnen med slut-s i tabellerna, enligt motsvarande förnamnsform.

I landskapstabellerna framgår namnens arter genom symbolerna k (kyrkligt namn), n (nordiskt namn) och t (tyskt namn). Artbestäm­ ningen har i huvudsak gjorts med utgångspunkt från uppgifter i Malin 1925, Janzén (utg) 1947, Otterbjörk 1970 och Lunden 1973; se även texten, 1.2.1 och 1.8 med noter.

I jb 1543 är vissa socknar indelade i mindre enheter, treding- ar, fjärdingar eller "övre" och "nedre" socknen. I den österbott­ niska huvudkällan 1548 finns inte en sådan indelning, däremot i

3

längden för Närpes 1546 (tab 29). I förekommande fall behålls denna indelning vid tabelleringen, då den ger en viss antydan om namnens förekomst inom socknen.

De beskattade i byn Ivarsboda förs i jb Vb 1543 både till Umeå och Bygdeå. Deras namn medräknas endast bland namnen i Umeå sn, då de registreras i bl Um 1543 men inte i bl By samma år. NOTER

1 Jfr Utterström 1976:20.

2 Som denne påpekar är det inte möjligt att helt undvika vissa inkonsekvenser och mindre förbiseenden vid mera omfattande redovisningar av personnamn i mantalslängder från 1500-talet (1961:209; 1974:13). - Jfr att enligt många namnforskares åsikt skulle moderna namnformer - med eller utan modifikationer - kunna brukas vid återgivningen av nysvenska namn, till vilka även namnen i 1540-talsmaterialet torde kunna anses höra; se t ex Hildebrand 1941-42:164 f; Halvorsen 1955:6; Modéer 1957:17. För denna undersökning är dock de faktiska namnformerna i läng­ derna av intresse.

3 I Vb kan denna sockenindelning delvis ha förändrats vid skatt­ läggningen 1540-41 (jfr Jonsson 1971:247). Själva principen att indela en socken i storlekar mellan socknen och den enskil­ da byn torde vara gammal i Bottnen. Enligt Jern förekom i Öb (i Ky, Mu och Pe) redan 1413 en indelning av socknarna i tre- dingar och fjärdingar.(1977 : 1 19).

Förteckning 1. Vissa beskattade personer i Västerbotten 1543

Sn Namn Registreringse

To Anundson, Michel och Hindrich Hälsingebyn

Hinderson, Olaf, Jöns och Hindrich Vojakala

Jonson, Anders och Erich Hälsingebyn

Jonson, Jöns, Per och Anders Vojakala

Jonson, Nils och Jöns Raumo

Person, Jöns och Jöns Ruskola

Person, Olaf och Jöns Turtola

Kx Anderson, Jöns och Nils Ytterbyn

Anderson, Jöns och Olaf Börjelsbyn

Frövitson, Per och Jöns Innanbäcken

Jonson, Per och Nils Morjärv

Olson, Larrens och Per Morjärv

Person, Nils och Erich Ytterbyn

Lu Jonson, Larrens och Jöns Sandön

Nilson, Jöns och Olaf Smedsbyn

Olson, Erland och Håkon Unebyn

Swenson, Nils och Anders Rånö

In document Bottniska personnamn: frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet (Page 150-200)