MANSNAMNEN I HUVUDKÄLLORNA 1543 OCH

Huvudkällornas mansnamn behandlas i stora drag enligt följande. Efter en översikt av antalet namnbärare och förnamn redovisar jag landskapsvis frekvenser och fördelningar för dels de vanligaste förnamnen, dels övriga förnamn. Därpå framställs namnen i patro- nymikon på motsvarande sätt. Dessa översikter leder till vissa jämförelser mellan Väster- och Österbotten, särskilt i fråga om frekvenser och fördelningar för de vanligaste kyrkliga namnen, de nordiska namnen och de tyska namnen/namnformerna. Efter att ha diskuterat några typer av personbenämning i huvudkällorna kommen­ terar jag till sist några namn/namnformer i dessa.

Som ett komplement till huvudkällornas mansnamn återger jag sådana namn och namnformer i äldre och samåriga bottniska skatte­ längder som inte påträffas i huvudkällorna.

2.1 Förnamnen. Frekvenser och fördelningar 2.1.1 Antal namnbärare och förnamn

I den västerbottniska huvudkällan, jb Vb 1543, förekommer följan­ de antal namnbärare och mansnamn (tab 2):

Tabell 2. Antal namnbärare och mansnamn samt medeltalet bärare per namn i Västerbotten 1543

Sn Antal _{namnbärare namn} Antal Medeltal _{bärare per namn}

To 265 27 9,8 Kx 173 31 5,6 Lu 391 46 8,5 Pi 262 37 7,1 Sk 348 44 7,9 Lö 141 30 4,7 By 215 37 5,8 Um 422 57 7,4 Vb 2 217 103 21,5

De beskattade, är till antalet 2 2T7, ungefär lika .många i de 4 nordliga socknarna (To, Kx, Lu, Pi) som i de 4 sydliga (Sk, Lö, By, Um), 1 091 re sp 1 126.

Tillsammans bär de 103 namn.

Medeltalet bärare per namn i de olika socknarna varierar mel­ lan 4,7 (Lö) och 9,8 (To).

Antalet namnbärare och mansnamn i den österbottniska huvudkäl­ lan, längderna över sommarskatten 1548, framgår av tabell 3. Tabell 3. Antal namnbärare oeh mansnamn samt medeltalet bärare per namn i

Österbotten 1548

Sn _namnbärare Antal Antal _namn Medeltal _{bärare per namn}

Ke 122 21 5 ,8 lo 127 21 6 ,0 Li 221 36 6 ,1 Sa 195 33 5 ,9 Ka 93 20 4 , 1 Kb 327 32 10 ,2 Pe 409 32 12 ,9 Vö 264 38 6 ,9 Mu 490 36 13 ,6 Ky 459 39 1 1 , 8 II 80 28 2 ,9 Öb 2 787 72 38 , 1

Källa: Bil tab 50 (antal namnbärare och antal namn)

I öb beskattas 2 787 män. De största sockenpopulationerna finns i södra Öb (Pe, Mu, Ky), medan längderna från den nordliga land­ skapsdelen (Ke, Io, Li, Sa, Ka) upptar betydligt färre namnbärare.

Bland alla registrerade påträffas 72 namn.

Medeltalet bärare per namn varierar mellan 2,9 (II) och 13,6 (Mu) .

En jämförelse mellan dessa två översikter visar bl a att namnen trots den mindre populationen är betydligt fler i Vb. Detta samman­ hänger främst med det stora antalet nordiska namn i landskapet; jfr 2.4.1.

Även i de små socknarna finns tämligen många namn. Men namnan­ talet står inte helt i proportion till populationens storlek: på grund av den sneda namnfördelningen - ett mindre antal namn bars av de flesta i befolkningen - har större populationer jämförelse-

136

vis färre namn. Medeltalen (namnantalen) bör därför helst jäm­ föras i fråga om sockenpopulationer av ungefär samma storlek, i synnerhet sådana med förhållandevis många registrerade namnbärare.

Vid en sådan jämförelse visar sig vissa bottniska socknar ha fler namn (lägre medeltal) än andra. T ex Lu och Um har fler namn än Pe och Ky, Sk fler än Kb. Den större namnrikedomen i dessa väster­ bottniska socknar är kanske inte oväntad mot bakgrunden av att som nämnts hela Vb har fler namn än Öb.

Om man däremot jämför antalet namn i t ex Pi, To och Vö, som alla har ca 260 registrerade namnbärare, finner man att To har färre namn (högre medeltal) än Pi och Vö. Skillnaden To - Pi be­ ror i huvudsak på att To har jämförelsevis få nordiska namn. Skill­ naden To - Vö måste dock ha andra orsaker, troligen främst befolk­ ningssammansättningen. Medan befolkningen i Pi och To var mera en­ hetligt svensk resp finsk, var den i Vö sannolikt både svensk och

i 137

finsk.

Namnskicket bland svenskar och finnar var som senare närmare framgår inte helt detsamma, och förutsättningarna för att namn skul­ le överföras mellan språkområdena var inte de bästa. Man erhöll vanligtvis namn efter släktingar - jfr 2.6.2.3. -, men äktenskapen

138

mellan svenskar och finnar var troligen sällsynta. (Andra för­ bindelser än släktförbindelser, t ex ekonomiska, påverkade sanno­ likt inte namnskicket bland den registrerade befolkningen i nämn­ värd utsträckning.) Om därför en socken hade en sammansatt befolk­ ning, registrerades alltid ett antal för de olika delpopulationer- na karakteristiska namn, med påföljd att det totala namnantalet i princip blir större i en sådan socken än i en befolkningsmässigt enhetlig socken av motsvarande storlek.

2.1.2 Västerbotten 1543 2.1.2.1 De 7 vanligaste förnamnen

Av bil tab 49 framgår att 7 av de manliga förnamnen i jb Vb 1543 är klart vanligare än de övriga. Det kan därför vara lämpligt att

presentera dessa 7 namn för sig och för jämgörelsens skull på mot­ svarande sätt även de 7 vanligaste förnamnen i ml Öb 1548 och de 7 vanligaste namnen i patronymikon i de båda huvudkällorna.

De 7 ledande västerbottniska förnamnen är Olaf med 352, Jon/Jöns 295, Wills 246, Anders 2 06, Per 204 , Larrens 171 och Erich med 136 bä­ rare. 1 610 (73 %) av de 2 217 registrerade männen bär något av dessa 7 namn.

Sockenvis har namnen följande procentuella fördelning: Tabell 4. De 7 vanligaste manliga förnamnen i Västerbotten IS43 och den pra~

çentuella andelen registrerade med dessa namn

Socken „ , TT, Namn 7= ^ = -=r-. ^ 7-^— — Hela Vb To Kx Lu Pi Sk Lo Bv Um Anders 6 5 7 10 14 14 13 9 9 Erich 6 7 7 7 7 6 4 5 6 Jon/Jöns 14 16 15 12 12 13 14 12 13 Larrens 6 10 11 10 6 6 7 6 8 Nills 16 13 13 12 10 9 7 9 1 1 Olaf 12 18 15 18 15 16 20 16 16 Per 7 8 9 9 10 13 8 10 9 Summa % 67 77 77 78 74 77 73 67 73 Källa: Bil tab 10 - 17, 49

Flera av de ovanstående 7 namnen, Erich, Jon/Jöns, Olaf och Per, tycks ha haft en tämligen jämn fördelning inom landskapet. De nå­ got högre/lägre procenttalen för flera av namnen i vissa, sock­ nar - för Erich i By och Um, Jon/Jöns i K x och Lu och Per i Lö - kan tyckas vara tillfälligheter. Möjligen var dock Per i stort sett något vanligare i södra Vb än i norra. Vidare är siffran för Olaf i det finska To (12 %) uppseendeväckande låg. Kanske kan man

här också framhålla namnets starkare ställning i By.

För de 3 övriga namnen, Anders, Larrens och Wills, är fördelningen mer ojämn: Anders bör ha varit särskilt populärt i mellersta Vb (Pi, Sk, Lö, By), Larrens och Wills i norra Vb (Kx, Lu och Pi resp To, Kx, Lu och Pi). Påfallande är den höga frekvensen för Wills i To.

mellan 73 % och 78 %. Endast i To och Um är den mindre. Om man dock ersätter Anders, det minst frekventa av de 7 namnen i To, med Hindrich, ett av de vanligaste i socknen, blir procentsumman i denna socken 74 %. I Vb kan därmed endast Um sägas avvika mera påtagligt från övriga socknar i fråga om den totala frekvensen för de 7 namnen. Denna avvikelse beror i hög grad på det stora antalet namn av lägre frekvens i den centrala delen av Um. Av Bil tab 2 ses att endast 88 (58 %) av de 151 jordägarna inom en radie av 10 km från kyrkoorten (Backen) bär de 7 vanligaste namnen, medan dessa namn inom en radie av 15 km återfinns hos 145 (63 %) och hos 136 (70 %) i socknens ytterområde. Samma tydliga skillnad i detta avseende mellan centrum och periferi föreligger inte i t ex Sk, den socken närmast Um som har en storlek och topografi motsvarande Umeås. I Sk är de 7 namnen praktiskt taget jämnt fördelade över hela sock­ nen; se Bil tab 3.

Främst två av namnen, Erich och Olaf, synes dock ha en likartad spridning i dessa två socknar: Erich är förhållandevis vanligast i den centrala sockendelen, särskilt i Um, medan Olaf har en star­ kare ställning i socknarnas utkanter. Denna fördelning antyder troligtvis att namnskicket var mer konservativt i socknarnas yttre delar. Under slutet av medeltiden kan nämligen det gamla bondenam­ net Olaf mycket väl tänkas ha blivit delvis ersatt av andra namn, bl a Erich, i socknens centrala område. Att Erich där har en jämfö­ relsevis högre frekvens torde sammanhänga både med en under 1400- talet intensifierad dyrkan av Erik den helige och den centrala sockendelens större mottaglighet för namnpåverkan utifrån, kanske i första hand från Mellansverige (Uppland), där Erik under 1500-ta-

139 let synes ha varit det vanligaste namnet. 2.1.2.2 Övriga förnamn

Tillsammans 288 män förtecknas i jb Vb 1543 med något av namnen Hans, Hindrioh, Håkon, Jåper, Michel, Morten, Swen, Tomas och Östen. D et mest frekventa av dessa, Hindrich, bärs av 2,9 % av de beskattade, det minst frekventa, Swen, av 1,0 %. Med undantag av Hindrich och Michel, vilka är vanligast i To, påträffas namnen i- huvudsak till och med Lu i norr.

Anund, Clemet, Mats, Mågs och Önde bärs vart och ett av mellan 10 och 21 p ersoner.

De återstående 82 namnen har färre än 10 bärare. Claus, Gres och Herman ha r vard 9, Biörn, Germund, Jören o ch PåZ vard 8, Kriistiern 1 samt Gulle, Gunnar och Sibiörn vard 6 namnbärare.

Därpå följer Benckth, Bertil, Fåle, Ingeual och Siluasth, vard 5 ggr, Giord, Ingel, Isaaoh, XarZ, Kettiil, Marcus, Siiffreth, Staffwan, Ture och Vialm, vard 4, samt Bryniolf, Erland, Heming, Holger, Raffwal, Rasmus, Simon, Vibbe o ch l/ne, vard 3 ggr.

18 namn har vardera 2 bärare, nämligen Abraham, Arffwed, Augustenus, BernarduSy Elaf, E neuast, Gere, Gudmund, Gudsorm, Helige, Iffwar, Inne, Kelbiörn, Knwth, Storbiörn, Torbiörn, Torkil och Åsuith.

Inte mindre än 29 av de 103 namnen i jb Vb 154 3 är engångsnamn. Dessa är Axel, Bijrie, Blasius, Bål, Daagh, Daniel, Esbiörn, Finuith, Franndz, Fröuith, Halffwald, Hersse, Rabal, Hööok, Ingemar, Jesper, Johaohim, Könioh, Riiokuith, Siwrd, Syielle, Sten, Tidich, Toål, Torffasth, Trulls, Vinioh

och öffasth. N

Den totala andelen bärare med ovanstående namn ("mindre frekven- ta namn") i de olika socknarna,vilken indirekt framgår av procent­ talen för de 7 vanligaste namnen i Vb (enligt 2.1.2.1.), är föl­ jande (tab 5):

Tabell 5. Antal mindre frekventa : förnamn och andel bärare av dessa namn i Västerbotten 1543

Sn Antal mindre _{frekventa namn} Andel : _mindre namnbärare med _{frekventa namn (%)}

To 20 33 Kx 24 23 Lu 39 23 Pi 30 22 Sk 37 26 Lö 23 23 By 30 27 Um 50 33 Vb 96 27

Källa, ; Tab 2 och 4

bärare av övriga namn, de mindre frekventa namnen, antyds (de större) socknarnas namnstruktur. Här ses t ex att To har färre namn (20) än övriga västerbottniska socknar men trots detta den största andelen (33 %) bärare av de mindre frekventa namnen. Då namnfördelningen som nämnts - i 2.1.1 - är sned, innebär detta att namnen av "medelfrekvens" (namnen i ett skikt närmast under de 7 mest frekventa) är förhållandevis vanligare i To än i någon annan västerbottnisk socken. Som senare - 2.1.3.2 - framgår är en sådan fördelning kännetecknande även för många österbottniska socknar, i vilka befolkningen likaså var sannolikt helt övervägan­ de finsk. Den föreligger även i andra finska landskap vid denna

140

tid.

2.1.3 Österbotten 1548

2.1.3.1 De 7 vanligaste förnamnen

I ml Öb 1548 är de 7 mest spridda förnamnen Oluf med 346, Jon/Jöns 299, Lasse 282 , Fer 275, Henric 184, Anders 183 o ch Mis med 175 bä­ rare. 1 744 (6 3 %) av de 2 787 männen i källan bär dessa namn.

Namnens procentuella fördelning framgår av tabell 6. Tabell 6. De 7 vanligaste manliga förnamnen i Österbotten 1548 och den pro­

centuella andelen registrerade med dessa namn

Socken „ n K, Namn •=? _{Ke Io Li Sa Ka Kb Pe Vo Mu Ky II} rrr-— ^— =^- Hela Ob Anders 7 2 3 4 7 10 13 8 7 3 3 7 Henric 7 12 6 1 1 8 7 2 5 7 8 6 7 Jon/Jöns 14 9 13 7 14 13 16 9 9 7 5 1 1 Lasse 5 6 10 5 5 10 10 15 12 12 8 10 Nils 13 11 5 7 13 5 5 7 5 5 1 6 Oluf 18 21 14 18 14 17 13 8 12 6 3 12 Per 14 8 7 12 15 14 14 8 9 6 3 10 Summa % 78 69 58 64 76 76 73 60 61 47 29 63 Källa: Bil tab 18-28, 50

De 7 namnen är tillsammans vanligast i de nordligaste socknarna

(Ke, lo) och i en mellersta del av öb (Ka, Kb, Pe). Mellan dessa områden (1 Li,Sa) och söder om Pe (i Vö, Mu, Ky och II) är de fär­ re flerstädes betydligt färre.

En orsak till de lägre frekvenserna i vissa socknar är att nå­ got annat/några andra namn än de ovanstående tillhör socknens 7 vanligaste. Dessa namn är i lo Erich, Li Pål, Sa Pål, Ka Erich, Pe Erich, Vö Erich, Ky Erich och Mattis samt i II Erich, Mattis, Michil, Siffrid o ch Tomos.

En annan bidragande orsak kan vara att de vanligaste namnens frekvenser oftast är högre i socknar med svensk befolkning/namn­ tradition och lägre i socknar med finsk; jfr 2.1.2.2. Detta antyds bl a vid en jämförelse mellan procenttalen för de 7 vanligaste förnamnen i To och i övriga västerbottniska socknar - se 2.1.2.1 samt mellan motsvarande procenttal i t ex de nordliga svensksock­ narna i Öb, Kb och Pe, och de finska norr därom (Li, Sa).

Med sin (huvudsakligen) svenska befolkning kan Kb och Pe även sägas vara från namnsynpunkt perifera socknar, vilket likaså bör ha bidragit till att ett mindre antal namn erhöll förhållandevis fler bärare; jfr avsnittet om uppkallelsen, 2.6.2.3. (Den stora andelen personer med de 7 vanligaste namnen i de finska Ke och Ka kan vara en tillfällighet: de registrerade männen är till antalet endast 122 resp 93. Varom inte skulle de höga procenttalen i des­ sa socknar kunna tyda på att namnskicken där var - liksom i Kb och

141 Pe - särskilt konservativa eller isolerade. )

Av de enskilda namnen bärs Anders mest i mellersta Öb (Kb, Pe). Eenric ä r vanligast i några nordliga socknar (lo, Sa) och anmärk­ ningsvärt ovanligt i Pe. Jon/Jöns har sin största utbredning i norr - utom i lo och Sa till och med Pe i söder. Lasse bärs oftast i

södra hälften av landskapet, från Ka i norr till II i söder. Nils är vanligare i norra delen av öb (Ke, lo, Ka). Oluf har en stark ställning i hela kustområdet, till och med Mu i söder, men är för övrigt mindre frekvent (i Vö, II). Per slutligen är mest före­ trätt i Ke samt i ett sammanhängande område omfattande Sa, Ka, Kb och Pe men är mindre vanligt i övriga socknar.

2.1.3.2 Övriga förnamn

registrerade männen i ml öb 1548. Tillsammans 763 benämns Benet, Erich, Grers, Hans y Jåper, Matz, Michil, Möns, Morten, PåZ-, Si ff rid, Sifnon eller Tomos. Vanligast är Erich, -buret av 5,0 % av alla beskattad©.

Dessa namn var i allmänhet tämligen jämnt fördelade inom land­ skapet. Dock tycks Evioh) Grers, Möns, Siffrid och Tomos ha förekom­ mit något oftare i den södra landskapsdelen och Pål i den norra.

Mellan 10 och 25 ggr påträffas något av de 10 namnen Bertil, Clemet, Elef, Eskil, Jören, Knut, Marcus, Phil-pus, Staffan och Suen. Några

av dessa, Bertil och Marcus, tycks ha burits mest i söder, ett, iùest i en mellersta del av landskapet.

Med undantag av engångsnamnen bärs följande 18 namn av färre än 10: Stdrrc och Tore?, vard 7 beskattade, Christof fer och Raffwal, vard 6, Blasius och Frantz, vard 5, Abram, Folke, Gunnar, Rasmus och Töris, vard 3, samt Ambrosius, Claus, Heming, Herman, Jesper, Kelffue och Åsmund, vardera 2 namnbärare.

Slutligen återfinns 24 engångsnamn i den österbottniska huvud­ källan 1548, nämligen Augustinus, Bissilla, Dauid, Dionisius, Engil, Erlend, Erling, Håkon, Jeranimus, Josep, Karl, Kettil, Kerei, Loduick, Lucas, Siluest, Stein, Tadeus, Wessi, Vincentius, Vinich, Vrbanius, Åke och östen.

På samma sätt som i fråga om de västerbottniska förnamnen - se 2.1.2.2 - anges här andelen bärare av ovanstående namn i de olika socknarna (tab 7).

Tabell 7. Antal mindre frekventa förnamn oah andel bärare av dessa namn i Österbotten 1548

Sn _{frekventa namn} Antal mindre _{mindre frekventa namn (%)} Andel namnbärare med

Ke 14 22 lo 14 31 Li 29 42 Sa 26 36 Ka 13 24 Kb 25 24 Pe 25 27 Vö 31 40 Mu 29 39 Ky 32 53 II 21 71 öb 65 37

Den i 2.1.2.2, nämnda "finska" fördelningen i To, innebärande att namneîi av "medelfrekvens" i allmänhet är vanligare i ett om­ råde med finsk befolkning, antyds i den förhållandevis större an­ delen personer med de mindre frekventa namnen i t ex lo, Sa och Ky. Däremot föreligger denna fördelning som synes inte i längderna från de (huvudsakligen) svenskspråkiga soçknarna i Öb, Kb och Pe. 2.2 Namnen i patronymikon. Frekvenser och fördelningar

2.2.1 Antal namnbärare och namn i patronymikon

I båda huvudkällorna och särskilt den österbottniska är patronymika färre än antalet beskattade, beroende dels på att många registre­ ras med annat tillnamn ("övriga tillnamn"; jfr 1.6.2), dels pa att vissa inte åsätts tillnamn ("namn utan tillnamn"; jfr 2.6.1.1). Med färre patronymika följer även färre namn i patronymikon.

I jb Vb 1543 förtecknas följande antal män med patronymikon och följande antal namn i patronymikon (tab 8).

Tabell 8. Antal registrerade med patronymikon och antal namn i patronymikon i Västerbotten 1543

Sn Antal registrerade _{med patronymikon} Antal namn _{i patronymikon}

To 251 29 Kx 168 33 Lu 370 45 Pi 248 31 Sk 337 38 Lö 131 25 By 211 36 Um 403 49 Vb 2 119 88

Källa: Bil tab 51

I jb Vb 1543 bär 2 119 män tillsammans 88 namn i patronymikon. Motsvarande antal namnbärare och namn i ml öb 1548 framgår av tabell 9,

Tabell 9 . Antal registrerade med patronymikon och antal namn i patronymikon i Österbotten 1548

Sn Antal registrerade _{med patronymikon i patronymikon} Antal namn

Ke 114 24 lo 100 24 Li 161 25 Sa 153 24 Ka 80 18 Kb 303 33 Pe 383 38 Vö 249 27 Mu 463 42 Ky 339 34 II 57 16 Öb 2 403 70

Källa: Bil tab 52

I ml Öb 1548 förtecknas 2 403 män med tillsammans 70 namn i pat­ ronymikon. Trots att antalet patronymika således är fler än i jb Vb 1543 är antalet namn i dessa patronymika färre. Samma förhållan­ de råder som ovan framgått i fråga om förnamnen; se 2.1.1.

Medan varje förnamnsbelägg motsvarades av en verklig person, är många belägg för namnen i patronymikon - utom engångsnamnen - i första hand endast kamerala: de kan avse en eller flera fäder. Detta sammanhänger med den inledningsvis (1.5.1.) nämnda hemmansbild­ ningen, som under 1500-talet tycks ha ägt rum i olika utsträckning och vid skilda tidpunkter i olika delar av den bottniska kustbyg­ den. På grund av det bristfälliga källmaterialet är det dock knap­ past möjligt att mera detaljerat och med någon större säkerhet fastställa omfattningen av denna utveckling.

Hemmansbildningarna försvårar - mer eller mindre - varje jäm­ förelse mellan olika delar av undersökningsområdet i fråga om namnens frekvenser. I synnerhet torde resultatet av en jämförelse i detta avseende mellan förnamnen och namnen i patronymikon ofta vara mindre tillförlitligt. Endast en större frekvensskillnad mel­ lan ett förnamn och samma namn i patronymikon skulle enligt min

mening kunna utgöra grundval för - försiktiga - slutsatser om nam­ nets frekvensutveckling under 1500-talets förra del. Jag kommer av nämnda skäl att behandla namnen i patronymikon tämligen summa­ riskt i det följande, med endast begränsade jämförelser mellan dessa namn och förnamnen.

2.2.2 Västerbotten 1543

2.2.2.1 De 7 vanligaste namnen i patronymikon

I jb Vb 154 3 är de 7 mest frekventa namnen i patronymikon OlfafJ med 335 belägg följt av Jon/Jöns 308, Per 242, Nils 187, Lars 140, Er[ich] 124 och Anders 110 belägg. 1 446 av 2 118 män (68 % av alla med patronymikon i jb) bär dessa 7 namn; se Bil tab 51.

De vanligaste namnen fördelas på socknarna enligt följande ta­ bell (tab 10).

Tabell 10. De 7 vanligaste namnen i patronymikon i Västerbotten 1543 ooh pro­ centuella andelen beskattade med dessa namn

Namn •= = ^^^^ ft— Hela Vb To Kx Lu Pi Sk Lo By Um Anders 14449876 5 Er/"ich/ 47769525 6 Jon/Jöns 13 16 15 17 12 17 13 16 15 Lars 56968585 7 Nils 8 8 1 1 9 8 1 1 7 9 9 Ol/af/ 12 14 16 19 19 15 16 14 16 Per 14 10 15 17 8 8 13 7 11 Summa % 58 64 76 76 73 69 66 61 68

Källa: Bil tab 30 - 37, 51

De 7 namnen är vanligast i mellersta Vb (Lu, Pi, Sk). Norr och söder därom förekommer de i allt mindre utsträckning. Särskilt få är de i To, vilket dock förklaras av att Hindrich, soc knens ledande namn i patronymikon, inte medräknats här. Om Anders utbyts mot Hindrioh, blir den totala andelen beskattade med de 7 vanligaste

namnen i patronymikon 76 % i To. Ett liknande utbyte kan göras i By: Östen med 8,4 % skulle vid utbyte mot Erich öka den totala an­ delen till 71 %. Därmed skulle Kx och Um ha de förhållandevis minsta

antalen belägg för landskapets 7 vanligaste namn i patronymikon Av de enskilda namnen har 5, Er [ich], Jon/'Jöns, Lars, Nils och Ot[af], en tämligen jämn fördelning i jordeboksmaterialet. Möjligen tyder den låga siffran för Er[ichJ i By på att namnet var minst populärt i denna socken i början av 1500-talet. De betydligt högre procent­ talen för Anders i södra Vb, särskilt i Sk och Lö, bör likaså tyda på att namnet då hade en större utbredning i södra Vb än i norra. Särskilt ovanligt tycks namnet ha varit i To. Även Per:s i allmän­ het högre sockenfrekvenser i norra Vb torde antyda att namnet där var något.vanligare i föräldragenerationen.

2.2.2.2 övriga namn i patronymikon

Av övriga namn i patronymikon märks särskilt 8, Hinder, Håkon, Jåp, Miohel., Mågs, Swen, Tomas och Östen, vilka tillsammans har 293 belägg. Vanligast är Hinder, som ingår i 3,9 % av källans 2 119 patronymika. Minst frekvent är Jåp (1,0 %) . Håkon, Swen, Tomas och östen förekommer något oftare i längderna för de södra socknarna, Hinder och Jåp något oftare i det nordliga materialet.

Mellan 10 och 20 ggr återfinns följande 14 namn: Anund, Biör, Clemet, Elaf, F ål [ej, Gunnar, Hans, Herman, Kettil, Matz, Morten, Siluet, Siurd och Vialm. Av dessa har de flesta en tämligen allmän spridning i landskapet, åtminstone till och med Lu i norr. Något påfallande är dock Anund:s höga frekvens i To och Gunnar:s i de sydligaste sock­ narna, By och Um.

Med undantag av engångsnamnen i materialet har 39 namn färre än 10 belägg. De är Gres 9, Pål och Vibbe, var d 8, Holger y Tord och ÖnfdeJ, vard 7, Bent, Gudmun, Siffret och Vne, vard 6, Claus, Heming, Ingeual, Jnrze, PhilpuSy Raff wal, Sibiör och Staffwan, vard 5, Germun, Gulle och Ingel, vard 4, Bijril, Iffwar, iforZ- och Vinioh, v ard 3, samt ÄZZ/, Arffuit, Bertil, Biur, Erlan, Eskil, Fröuit, Giord, Guniu, Jören, Svni, TiidfiohJ och Åsuit, vard 2 ggr.

Slutligen förekommer 20 engångsnamn bland de västerbottniska namnen i patronymikon: Albriot, Criistofer, Dauit, Finuit, Geffle, Gere, Hög, Kelbiörn, Kön [ich] > Marcus, Maurits, Rickuith, Simon, Spielle, Sten, Stör- biörn, Torkil, Tron, Tur[e] och Ålgöt.

Andelen beskattade med ovanstående namn i patronymikon ("mindre frekventa namn i patronymikon"), som indirekt framgår av procent­ talen för landskapets 7 vanligaste namn i patronymikon, redovisas

i följande översikt (tab 11).

Tabell 11. Antal namn i patronymikon som inte tillhör de 7 vanligaste ("mindre frekventa namn i patronymikon") samt andel beskattade med sådana namn i Västerbotten 1543

Sn Antal mindre frekventa namn i patronymikon

Andel beskattade med mindre frekventa