Känslighetsanalys

Investeringar som företag gör avser ett beslut som ska ske i framtiden och förknippas därför oftast med osäkerhet. Känslighetsanalyser används vanligtvis för att påvisa hur ändringar i kalkylens parametrar skulle påverka investeringen. Med hjälp av en känslighetsanalys kan företaget själva ändra till möjliga scenarion som skulle kunna ske i framtiden. Genom att analysera olika scenarion som kan ske i framtiden kan företagen skapa en bredare beslutsfattning och på ett enklare sätt uppmärksamma risker som annars inte hade kunnat analysera (Andersson & Funck, 2017).

58

Känslighetsanalyser anses som ett bra investeringsmått när företag vill analysera faktorer som ligger utanför deras kontroll. Faktorer som ligger utanför företagets kontroll är exempelvis höjda eller sänkta ränteförändringar eller förändringar i driftskostnader. Känslighetsanalysen är ett bra verktyg för företag att använda, men det ska dock inte bortses att känslighetsanalyser visar bästa och värsta scenario för en analys. Eftersom känslighetsanalysen visar bästa och värsta scenario är det svårt att uppfatta ett korrekt och verklighetstroget mått från analysen och bör därför inte vara det som avgör investeringsbeslutet utan endast användas som ett verktyg och hjälpmedel (La Rocca, Staglianò, La Rocca & Cariola, 2015).

59

4.2 Empiri

Följande empiriska kapitel kommer att inkludera utförda kalkyler som upprättats med hjälp av verktyget Pay-back. Data som har tillämpats i kalkylerna har samlats in tillsammans med en konsult från Optiscan samt lagerchefen på Hall Miba. Pay-back kalkylen kommer att upprättas för både Pick by voice och RF- terminal. Kapitlet börjar med att påvisa kostnader som kan sparas in på personal, produktivitet i plock/inventering/registrering, säkerhet i plocket och upplärningstid. Därefter presenteras en total besparing för samtliga delar som jämförs med investeringens kostnad samt återbetalningstid. Avsnittet personal i kalkylen är grunddata från Hall Miba och är samma för både Pick by voice och RF- terminal. Dock kommer personaldelen av kalkylen att presenteras för båda lösningarna för att förtydliga samt underlätta om läsaren endast är intresserad av de ena verktyget.

Nedan i tabell 7 anges de 8 plockarna som ingick i Rustas pilotgrupp inför deras implementation av Pick by voice samt deras procentuella ökning i antal plockade artiklar med hjälp av Pick by voice. Effektiviteten har mätts över 6 månader och jämfördes med en 6 månadsperiod innan implementeringen av verktyget gjordes. Plockarna upplevde inte själva att de plockade snabbare än tidigare och blev förvånade över resultatet som presenterades. Mer om Rustas implementation av Pick by voice presenteras i studiens kapitel 5.

Tabell 7 - Faktiskt ökning hos Rusta

Plockare Procentuell ökning i effektivitet vid plock med Pick by voice

1 25,75% 2 46,12% 3 44,94% 4 42,97% 5 66,90% 6 36,44% 7 26,44% 8 35,94%

60

Tabell 8 nedan visar en generell ökning med Pick by voice som angivits av konsultbolagen Direktkonsult och Optiscan. Den procentuella ökningen i plock från Företag X är en faktisk ökning efter implementeringen av Pick by voice gjordes.

Tabell 8 - Generell ökning med verktyget Pick by voice

Företag Procentuell ökning av plock

Direktkonsult 20-25 %

Optiscan 25-30 %

Företag X 36 %

Tabell 9 visar en generell ökning med hjälp av verktyget RF-terminal och underlaget har hämtats in från konsultbolagen Direktkonsult och Optiscan som är baserat på deras tidigare projekt.

Tabell 9 - Generell ökning med verktyget RF- Terminal

Företag Procentuell ökning av plock

Direktkonsult 2-8 %

Optiscan 2-5 %

Baserat på den faktiska procentuella ökningen i effektivitet hos Rusta, se tabell 7, och de två generella tabellerna från konsultbolagen där ett snitt dragits från tidigare projekt samt faktiskt utfall hos Företag X antas en typisk ökning för Pick by voice öka med 20 % för att inte göra en glädjekalkyl samt en ökning på 2 % för RF-terminal för att inte räkna på en glädjekalkyl där heller. 2 % i ökad effektivitet med RF-terminal har valts att tillämpas för uträkningarna för Hall Mibas förutsättningar som idag har en effektiv plockslinga vilket Direktkonsult menade att det höga resultatet på RF-terminal återfinns i ett lager där en ej effektiv plockslinga fanns.

61

4.2.1 Pay-back metoden

För att avgöra om en implementering av ett digitalt verktyg är en god idé för Hall Miba bör det även studeras ur en ekonomisk synvinkel. Investeringen bedöms med hjälp av verktyget Pay-back metoden och underlag som tillämpas i kalkylen är besparingar som är möjligt genom investeringen och kostnader som investeringen medför. Data som tillämpas i kalkylen är både primär och sekundär. Primär i form av ostrukturerade intervjuer med Lagerchef, Lagercontroller samt Ekonomichefen på Hall Miba. Sekundärdata i form av prisuppgifter från konsultföretaget Optiscan för investeringen.

4.2.1.1 Pay-back kalkyl för Pick by voice

Personal

Första delen som studeras i kalkylen nedan är personalkostnader som är en del av besparingen, se tabell 10 nedan, där data har samlats in med hjälp av Lagerchefen på Hall Miba. Första raden är verksamhetsdagar/år, det vill säga hur många dagar lagret har öppet, vilket är 226 stycken dagar. Därefter har en snittlön för en anställd angivits av Ekonomichefen som inkluderar sociala avgifter, skatt samt kostnaden för företaget att ha den anställda. Arbetsdagar/år är samma som verksamhetsdagar då personal endast jobbar när lagret har öppet. Därefter har kostnad per anställd/ timme räknats ut genom att ta årslönen genom antal dagar per år delat med antal timmar per skift. Antal anställda plockare har angivits i intervju med Lagerchefen. Samma uträkning gäller även för data över antal anställda på godsmottagningen/inleverans, anställda vid inventering samt anställda vid registreringar som görs efter utförd inventering som tagits från förra årets inventering.

62

Tabell 10

Värde på ökad produktivitet vid plock

I tabell 11 nedan har data för produktiviteten samlats in där både sekundär- och primärdata tillämpas. Primär gällande nuvarande kapacitet per plockare som angivits av Lagercontrollern och sekundärdata genom en procentsats som är en typisk ökning hos företag som implementerat Pick by voice som hämtas in från Optiscan. Även data från tabell 10 ovan används i beräkningarna för tabell 11 nedan. Nuvarande plockkapacitet per plockare är uträknad genom att ta det som plockas idag per plockare och en 20 % ökning vid val av Pick by voice. Därefter har en beräkning gjorts i antalet ökade plockade rader per år genom att ta (plockkapacitet-nuvarande plockkapaciet) x timmar/skift x antal verksamhetsdagar x antal plockare. Ökat antal plockade rader har beräknats genom att ta nuvarande kapacitet per plockare x plockkapacitet. Därefter har en beräkning gjorts på antal anställda för att hantera ökningen som är 3,0 stycken vilket har räknats fram genom att ta raden ökat antal plock / (arbetsdagar x antal timmar per skift x nuvarande kapacitet per plockare). Värdet på ökad produktivitet gällande plockade rader har räknats ut med hjälp av ovan data genom att ta kostnad per anställd som är 376 000 kr x antal anställda för att hantera ökning som är 3,0. Beräkningen ger ett värde på 1 128 000 kr/ per år.

63

Tabell 11

Värde på ökad produktivitet vid inventering

I nästa del av kalkylen beräknas produktiviteten för inventering samt efterregistrering vid inventeringen, se tabell 12. Första delen är inventering där nuvarande kapacitet för inventering beräknas med hjälp av data från avsnittet personal i kalkylen. Detta har beräknats genom att multiplicera raderna: antal anställda vid inventeringen x timmar för inventeringen/per anställd/år x antal inventeringar/år. Hall Miba lägger totalt 126 timmar per år på inventeringen i dagsläget vilket nämns av Lagerchefen. Typisk tidsbesparing är ett snittvärde som tillhandahållits av Optiscan. Ny kapacitet för inventering är beräknat genom att ta nuvarande kapacitet för inventering x (1-typisk tidsbesparing). Beräkningen ger värdet 37,8 timmar som är 30 % av de 126 timmar som inventeringen tar i dagsläget. Beräkningen av värdet på ökad produktivitet har skett genom att beräkna kostnaden för en anställd per timme, som tagits från data från personalkostnader i tabell 10 ovan, x (nuvarande kapacitet för inventeringen - ny kapacitet för inventeringen) vilket ger en besparing på 18 342 kr/år gällande inventeringen. Tabell 12

Värde på ökad produktivitet vid registrering

Nuvarande kapacitet för registrering i ERP/WMS är hämtad från avsnittet personal, se tabell 10. Typisk tidsbesparing vid registrering av order i Pick by voice hamnar på 70 % och är ett snitt hämtat från Optiscan. Tidsbesparingen kommer ifrån att registrering sker automatiskt med

64

hjälp av rösten när plockaren avslutar ett plock. Ny kapacitet för registrering har beräknats genom att ta nuvarande kapacitet för registrering x (1 - typiskt tidsbesparing) där 1 motsvarar 100 %, se tabell 13 nedan, vilket ger en ny kapacitet för registrering på 1,8 timmar per dag. Värdet på ökad produktivitet ger ett värde på 197 400 kr och har beräknats genom (nuvarande kapacitet för registrering i ERP/WMS - ny kapacitet för registrering) x verksamhetsdagar x kostnad per anställd per timme. Där verksamhetsdagar och kostnad per anställd per timme har hämtats från avsnittet personal.

Tabell 13

Värdet av ökad plocksäkerhet

Nästa del i kalkylen beräknas säkerheten i plocket som framgår i tabell 14 nedan. Första raden är kostnad för felplock där Lagercontroller har angett att ett felplock kostar företaget 314 kr och är baserat på totala kostnader för returer under 2018 delat på antal returer som beror på felplock. Nuvarande felnivå har också angetts av Lagercontrollen på Hall Miba som är baserat på faktiskt utfall för 2018. Nuvarande antal fel per plockare har beräknats genom att ta antal verksamhetsdagar x timmar per skift x nuvarande kapacitet rader i timmen per plockare x nuvarande felnivå vilket resulterar i att 57 rader plockas fel per plockare per år. Typisk felnivå med Pick by voice har tillhandahållits av Optiscan.

Raden motsvarande antal fel/plockare med Pick by voice har beräknats genom (typisk felnivå med voice/nuvarande felnivå) x nuvarande antal fel per plockare vilket ger 12,7 rader/år som motsvarar antal rader/år med Pick by voice. Nästa rad minskning av fel per plockare med Pick by voice är beräknat genom att ta nuvarande antal fel per plockare - motsvarande antal fel/plockare med Pick by voice där minskningen är 44 rader/år. Därefter beräknas total minskning av fel med Pick by voice genom antal anställda på lagret x minskning av fel per plockare med Pick by voice vilket ger 664 rader totalt/ år. Värde av ökad plocksäkerhet med Pick by voice består av kostnad för felplock x total minskning av fel med verktyget som ger ett

65

värde på 208 634 kr/år. Det är ett värde på vad Hall Miba skulle spara in på minskning av fel som sker idag om företaget skulle använda verktyget Pick by voice.

Tabell 14

Värdet av kortare utbildningstid

Utbildningstid är nästa del av kalkylen som beräknar värdet på förkortad utbildningstid med hjälp av verktyget, se tabell 15 nedan. Första raden är produktivitet, nyanställd vid etikett & pappersplock och är angivet av Optiscan baserat på att en nyanställd tar längre tid på sig i början för att lära sig fullt ut och kunna utföra jobbet till 100 %. Nästa rad är tid för att uppnå full produktivitet som är angivet av Lagerchefen på Hall Miba som är antal veckor det tar för att lära upp en nyanställd på lagret. Därefter är raden produktiviteten, nyanställd med Pick by voice som angivits av Optiscan som menar på att en nyanställd enkelt kan komma in i jobbet med hjälp av Pick by voice. Tid för att uppnå full produktivitet med verktyget är 1 vecka enligt Optiscan. Skillnad i antal för nyanställda plockare är att de i regel plockar färre rader än plockare som jobbat flera år och har en vana. Detta har exkluderats ur kalkylen då det inte kan bevisas med företagets data.

Antal nyanställda plockare inför säsongsarbete 2019 är 2 stycken. Intern tid för att utbilda och stödja ny personal tar 2 veckor där båda raderna har tillhandahållits av Lagerchefen. Minskad intern utbildningstid har samlats in hos Optiscan som är baserat på tidigare projekt. Värde av förkortad utbildningstid blir 665 kr/år och har beräknats genom: antal nyanställda plockare x antal nyanställda plockare och säsongsarbetare x kostnad per anställd inklusive sociala avgifter och försäkringar/(nuvarande kapacitet per plockare x timmar per skift per anställd x arbetsdagar per år) + (antal nyanställda plockare och säsongsarbetare x intern tid för att utbilda och stödja ny personal x minskad intern utbildningstid x kostnad per anställd per timme).

66

Tabell 15

Värdet av onödig sortering

Värdet av kortare utbildningstid följs av beräkningen av sortering av papper eftersom Pick by voice eliminerar order på papper och kommer tillhandagås digitalt till plockaren. I tabell 16 nedan har kostnaden för arbetsinsatsen angående order på papper beräknats där antal timmar per dag för sortering av listor/etiketter är 2 timmar per dag och har tillhandahållits av Lagerchefen på Hall Miba. Nästa rad är arbetsdagar per år som tagits från första delen och är antal dagar lagret har öppet hos Hall Miba. Arbetskostnad för sorteringsarbetet är baserat på personalkostnader i tabell 10 och är timlönen som Ekonomichefen på Hall Miba har angett. Värde av onödig sortering är 94 016 kr och har beräknats genom: totalen för antal timmar per dag för sortering av listor/etiketter x arbetsdagar per år x arbetskostnad för sorteringsarbete. Tabell 16

Kostnad för papperslistor/etiketter

Nästa del i kalkylen är kostnad för papperslistor/etiketter där kostnaden för själva pappret beräknats, se tabell 17. Här har Ekonomichefen tillhandahållit data kring kostnad för papper/etiketter och vad företaget betalar per kartong. Pappersförbrukning per år har angivits

67

av Lagerchefen där vad som faktiskt har förbrukats under 2018 för orderlistor vilket är 40 kartonger per år. Värde av onödig pappersförbrukning har beräknats genom att multiplicera kostnad för papper/etiketter med pappersförbrukning per år som blir en summa på 4 100 kr/år. Tabell 17

Total besparing för alla ovanstående delar har summerats ihop till 1 651 158 kr/år och visas nedan i tabell 18.

Tabell 18

För att beräkna återbetalningstiden med verktyget Pay-back för Pick by voice måste även investeringskostnaden tas fram. Investeringskostnaden har Optiscan beräknat utifrån Hall Mibas förutsättningar och räknat på vad det skulle kosta för Hall Miba att investera i verktyget. Investeringskostnaden skulle uppgå till 911 049 kr enligt Optiscans beräkningar, se tabell 19. Därefter har en uppskattning gjorts kring vad Hall Miba behöver investera i deras WMS samt sändare på lagret för att verktyget ska fungera vilket också har beräknats med hjälp av Optiscans erfarenhet från tidigare projekt och hamnar på en summa på 200 000 kr. Återbetalningstiden är uträknat genom: (12 x (investeringen + integration i WMS) / total besparing) i siffror (12 x (911 049 + 200 000) / 1 651 158) som ger 8,1 månader. Siffran 12 kommer ifrån antal månader som finns på ett år.

68

Tabell 19

4.2.1.2 Pay-back metoden för RF-terminal

Personal

Beräkningarna angående personal är samma som för Pick by voice i tidigare kapitel där data är insamlad från Lagerchefen på Hall Miba och presenteras nedan i tabell 20. Verksamhetsdagar/år är antal dagar lagret är i drift och arbetar. Kostnad per anställd inklusive sociala avgifter, försäkringar med mera/år är 376 000 kr. Arbetsdagar är samma som verksamhetsdagar. Kostnad per anställd per timme är 208 kr och det är uträknat genom att dela kostnad per anställd inklusive sociala avgifter, försäkringar/antal verksamhetsdagar/antal timmar per skift per anställd. Antal anställda plockare på två skift är 15 stycken och arbetar 8 timmar/skift. Antal anställda godsmottagning/inleverans är 3 stycken och antal timmar per skift som även där uppgår till 8 timmar. Antal anställda vid inventering är 18 stycken och inventeringen tar 7 timmar. Inventeringen sker en gång per år men korrigeras löpande under året. Antal anställda vid registreringar och administrering är 1 anställd och timmar för registreringen per anställd är 6 timmar. Detta har beräknats genom att beräkna hur länge varje plockare registrerar och multiplicerat med antal ordrar, för att underlätta kalkylen har detta beräknats på 1 plockare och lagt 6 timmar. I verkligheten registrerar varje plockare sin egen order som tar cirka 2 minuter och har i snitt 177 registreringar vilket ger 5,9 timmars arbetstid, data har inhämtats från Lagerchefen på Hall Miba.

69

Tabell 20

Värde på ökad produktivitet vid plock

I tabell 21 nedan presenteras värdet på ökad produktivitet vid plock. Nuvarande kapacitet per plockare är 35 orderrader per timme och är inhämtad från Lagerchefen på Hall Miba. Nuvarande kapacitet per plockare är baserad på vad som faktiskt plockades under 2018 och är ett snitt på alla plockare. Typisk ökning är inhämtad från Optiscan och är ett snittvärde på hur mycket produktiviteten ökar när ett företag går från papper och penna till RF-terminal. Ökat antal plock är beräknat genom att beräkna nuvarande kapacitet per plockare x (1 + typisk ökning) där 1 kommer från 100 % som är en ökning som sker vid bytet. Summan från ökat antal plockade rader per år beräknas genom (plockkapacitet - nuvarande kapacitet per plockare) x timmar per skift x verksamhetsdagar x antal anställda plockare per 2 skift. Timmar per skift, verksamhetsdagar och antal anställda plockare per skift har hämtats från avsnittet personal i tabell 20. Antal anställda för att hantera ökning har tagits fram genom att ta ökat antal plockade rader per år/(timmar per skift x nuvarande kapacitet per plockare x verksamhetsdagar). Summan av värdet på ökad produktivitet är antal anställda för att hantera ökning x kostnad per anställd inklusive sociala avgifter och försäkring per år där kostnaden per anställd är hämtad ifrån avsnittet personal.

70

Tabell 21

Värde på ökad produktivitet vid inventering

Nuvarande kapacitet för inventering har beräknats i tabell 22 nedan genom att ta antal anställda vid inventering x timmar per anställd per år x antal inventeringar per år, vilket ger i siffrorna (18 x 7 x 1) som resulterar i summan 126 timmar total per år. Siffrorna är inhämtade från avsnittet personal i kalkylen som angivits av Lagerchefen på Hall Miba från tabell 20. Typiskt tidsbesparing har angivits av Optiscan och är ett snitt från tidigare projekt och beräknats av konsultfirman. Ny kapacitet för inventering är beräknat genom nuvarande kapacitet för inventering x (1 - ny kapacitet för inventering) vilket ger 88,2 timmar. Siffran 1 står för 100 % i beräkningen och 88,2 är den tid inventeringen skulle ta genom att tillämpa verktyget RF-terminal. Värde på ökad produktivitet är en summering av (nuvarande kapacitet för inventering - ny kapacitet för inventering) x kostnad per anställd per timme som ger värdet 7 861 kr. Tabell 22

Värde på ökad produktivitet vid registrering

Nuvarande kapacitet för registrering i ERP/WMS är inhämtad från avsnittet personal, se tabell 20. Typisk tidsbesparing är inhämtad från Optiscan och är ett snittvärde på tidigare projekt som är 50 % mindre tidsåtgång med RF-terminal. Ny kapacitet för registrering har beräknats genom att ta nuvarande kapacitet för registrering i ERP/WMS x (1- typisk tidsbesparing) som ger 3

71

timmar för registrering per dag vilket är 50 % av 6 timmar som det i dagsläget tar. Värdet på ökad produktivitet är 141 000 kr och har räknats ut genom (nuvarande kapacitet för registrering i ERP/WMS - ny kapacitet för registrering) x verksamhetsdagar x kostnad per timme per anställd.

Tabell 23

Värde på ökad säkerhet vid plock

Kostnad för felplock inklusive byten, returer och administration kostar Hall Miba 314 kr per fel och har hämtats från företagets Lagercontroller och är ett snitt från 2018, se tabell 24 nedan. Nuvarande felnivå har tagits fram av Lagercontrollern och är ett snitt från 2018. Nuvarande antal fel per plockare har samlats in på samma sätt. Typisk felnivå med RF-terminal har angivits av Optiscan och är ett snittvärde från tidigare projekt. Motsvarande antal fel per plockare med RF-terminal är 57 rader som beräknats genom (typiskt felnivå med RF-terminal/nuvarande felnivå) x nuvarande antal fel per plockare. Minskning av fel per plockare med RF-terminal har beräknats genom att ta nuvarande antal fel per plockare - motsvarande antal fel per plockare med RF vilket ger 0 eftersom båda värdena är 57 rader per år. Total minskning av fel med RF-terminal har tagits fram genom att beräkna minskning av fel per plockare med RF- RF-terminal x antal anställda per skift vilket ger 0. Värde av ökad plocksäkerhet är en summa av total minskning av fel med RF-terminal x kostnad för felplock inklusive byten, returer och administration. Plocksäkerheten kommer inte att påverkas av RF- terminal och beräknas därför till värde 0.

72

Tabell 24

Värde på utbildningstid

I tabell 25 nedan presenteras värdet på utbildningstid. Produktiviteten av en nyanställd vid etikett & pappersplock är 50 % av full produktivitet och kommer ifrån Optiscan då en nyanställd inte hamnar på samma produktivitet som en erfaren anställd. Tid för att uppnå full produktivitet är 2 veckor och har hämtats in från Lagerchefen på Hall Miba och anger tidsintervallen för att lära upp en ny person. Beräkningen är ett snittvärde eftersom det kan variera från person till person. Produktivitet för nyanställd med RF-terminal att uppnå 100 % produktivitet tar 3 veckor med RF-terminal enligt Optiscan. Skillnad i antal för en nyanställd plockare har angivits 0 då värdet inte har gått att beräknat eftersom Hall Miba inte vet med säkerhet angående produktiviteten i RF-terminal. Antal nyanställda plockare/säsongsarbetare är 2 stycken nya per år i snitt och intern tid för att utbilda och stödja ny personal är som ovan 2 veckor vilket har angivits av Lagerchefen på Hall Miba. Minskad intern utbildningstid med RF-terminal är enligt Optiscan 40 % som är ett snitt från tidigare projekt. Värde av förkortad