• No results found

Pay-back kalkyl för RF- terminal

In document Digitalisering av plockprocess (Page 78-84)

4. Hur lönsam är en investering i det valda verktyget för Hall Miba?

4.3.2 Pay-back kalkyl för RF- terminal

Med RF-terminal skulle Hall Miba göra en besparing på totalt 360 110 kr/år där efterregistrering från inventeringen står för den största besparingen på 141 000 kr/år. Besparingen grundar i att Hall Miba direkt kan rapportera in saldon i WMS och behöver därför inte lägga tid för att sitta och knappa in saldon för hand i datorn efteråt. I RF-terminal kan även fördelen av inventering uppnås, dock inte i lika hög utsträckning som Pick by voice vilket argumenterar för att implementera verktyget Pick by voice istället för RF-terminal. Att investera i RF-terminal skulle kosta Hall Miba 630 000 kr vilket är högre än vad Hall Miba skulle göra i besparingar med verktyget. Beräkningarna resulterar i att återbetalningstiden beräknas till 21 månader och med stöd av teorin anses som en sämre investering då återbetalningstiden är närmare 2 år för den här typen av investering och även är längre än återbetalningstiden för Pick by voice.

4.3.3 Känslighetsanalys

För att djupare analysera verktygens investering kommer båda kalkylerna att utsättas för en känslighetsanalys. Produktivitet plock står för den största delen av effektivitet och därför kommer den här faktorn att analyseras med en känslighetsanalys. I kalkylen för Pick by voice står effektiviteten i plock för den största delen där besparingen uppgår till 68 % av den totala besparingen. För RF- terminal står effektiviteten i plock för den näst största besparingen men har trots det valts att analyseras för att skapa en jämlik känslighetsanalys för de båda verktygen. Den här faktorn har även valts ut med grund i att plockprocessen är den process som påverkas och det är där den största effektiviseringen sker. Analysen kommer att baseras på återbetalningstiden för respektive verktyg med stöd från teori samt insamlad empiriskt

79

material. Forskarna har valt att bortse från andra faktorer såsom besparing vid inventering och upplärningstid då det här faktorerna inte är den primära faktorn för den digitala lösningen.

Pick by voice

Kalkylens samtliga delar är detsamma som i empiri stycke 4.2.1.1 och det är tabell 11 som har blivit korrigerad där produktivitet plock hade ett värde på typisk ökning på 20 %. I besparingen för Pick by voice står effektiviseringen av plocklingan för 68 % av den totala besparingen med hjälp av verktyget. I tabell 31 nedan har den typiska ökningen ändras till 10 % och där återbetalningstiden beräknas till 12,3 månader utifrån företagets förutsättningar som vill studera investeringen på ett år. För att Pick by voice ej ska bli lönsam behöver den typiska ökningen av produktiviteten i plockslingan halveras för att investeringen inte ska vara lönsam. Med stöd av empirisk data kan forskarna analysera att en typisk ökning i effektivitet i plockslingan hamnar mellan 20-36% samtidigt som Rustas effektivitet hamnade på 25,75- 66,90% ökning i effektivitet på plocklislingan. Forskarna anser att det krävs väldigt mycket för att en investering i Pick by voice inte ska bli lönsam vilket baseras på insamlad empirisk data där faktiskt utfall hos Företag X och Rusta samt konsultbolagens erfarenhet inte har hamnat under 20 % i ökad effektivitet. Med grund av Pay-back kalkylens resultat och känslighetsanalysen stärker det slutsatsen kring att Pick by voice är en god investering för Hall Miba.

80

Tabell 31- Känslighetsanalys för Pick by voice

RF- terminal

RF- terminal visar ett ej lönsamt resultat, därför kommer känslighetsanalysen att utförs på motsatt sätt som känslighetsanalysen för Pick by voice. Det är även här endast produktiviteten i plock som ändras, se tabell 21. Känslighetsanalysen för RF- terminal kommer till skillnad från Pick by voice att analysera hur hög procentuell ökning i effektivitet som behövs för att investeringen ska anses som lönsam. I ovan analys för RF- terminal under rubrik 4.2.1.2 Pay-back metoden för RF-terminal har RF- terminal en återbetalningstid på 21,0 månader då verktyget ger en ökad effektivitet 2 %. För att investeringen med RF- terminal ska anses vara lönsam enligt företagets förutsättningar på ett år har effektiviteten beräknats till 7 % vilket resulterar i en återbetalningstid på 11,8 månader. Utifrån empirin med grund i vad konsultbolagen har för erfarenhet från tidigare projekt beräknas effektiviteten att öka till 2-8 % där de högre procentantalet har genererats av att effektivisera plockslingan. I Hall Mibas fall är plockslingan redan effektiviserad och optimal utifrån företagets behov. Forskarna anser att det är orealistiskt att nå 7 % då Hall Miba redan har gjort arbetet med att göra en effektiv plockslinga. Det här stödjer Pay-back kalkylen som gjordes i empiri 4.2.1.2 där verktyget RF- terminal inte heller ansågs som en lönsam investering för Hall Miba.

81

82

4.4 Slutsats

Med underlag från slutsats 3.4 ansåg forskarna att Pick by voice och RF-terminal var de verktyg som var mest lämpade för Hall Mibas förutsättning och som då valdes att analyseras vidare. Forskarna valde att upprätta en Pay-back kalkyl för Pick by voice samt RF-terminal för att ställa de två verktygen mot varandra ur ett finansiellt perspektiv. Återbetalningstiden för Pick by voice beräknades till 8,1 månader och RF-terminals återbetalningstid beräknades till 21 månader, där RF- terminal har en betydligt längre återbetalningstid än Pick by voice. Ljung & Högberg (2007) menar att den investering med kortast återbetalningstid är den investering som är mest lönsam för ett företag. Med stöd från teori och empiri samt Hall Mibas egna önskemål att studera investeringen på ett år anser forskarna att en investering i Pick by voice är den mest lönsamma för Hall Miba. Dock har RF-terminal en lägre investeringssumma på 560 110 kr kontra Pick by voice investeringssumma som beräknas till 1 111 049 kr.

Forskarna anser att med stöd från tidigare frågeställning, där nackdelarna med RF-terminal såsom att plockaren inte har ögon och händer fria samt ej ergonomisk fördelaktig, presenterades kan lösas med hjälp av Pick by voice. Utifrån de analyserade aspekterna, samt den korta återbetalningstiden, rekommenderar forskarna att en investering i det digitala verktyget Pick by voice skulle vara till Hall Mibas fördel. I frågeställning tre kommer de mjuka värdena tas i beaktning för Pick by voice samt hur implementering skulle kunna ske.

För att testa investeringarnas känslighet utifrån faktorn vid ökad produktivitet vid plockprocessen har en känslighetsanalys upprättas för respektive digitalt verktyg. Pick by voice har i Pay-back kalkylen räknats med en ökad effektivitet i plockprocessen med 20 % och i känslighetsanalysen för inte investeringen hamna under 10 % i ökad effektivisering vid plock då lösningen ej anses som lönsam eftersom återbetalningstiden hamnar över 12 månader. Återbetalningstiden har stått i fokus och med stöd från teori där en investering med den kortaste återbetalningstiden är den mest lönsamma alternativet för företaget. Forskarna anser att det inte är realistiskt att lösningen hamnar under 10 % då lägsta uppnådda effektivisering är 20 % enligt den insamlade empirin.

RF- terminal har analyserats utifrån hur mycket som skulle krävas för att lösningen ska bli lönsam för Hall Miba. För att RF- terminal ska anses som en relevant lösning för Hall Miba måste effektiviseringen hamna på 7 % eller över, vid 7 % hamnar återbetalningstiden på 11,8

83

månader vilket motsvarar ungefär ett år som har en längre återbetalningstid än Pick by voice. Med stöd av teorin anses RF- terminal olönsam då investeringen har längre återbetalningstid. Utifrån empirin anses det som ej troligt att uppnå 7 % eller mer då den högsta procentuella ökningen beräknas till 8 % där den största vinningen ligger i att optimera plockprocessen vilket redan har gjorts på Hall Miba.

84

5. Hur skulle en implementeringsprocess utformas för det

In document Digitalisering av plockprocess (Page 78-84)

Related documents