• No results found

Teoretisk referensram

In document Digitalisering av plockprocess (Page 28-33)

3. Val av ett digitalt verktyg i en manuell plockprocess

3.1 Teoretisk referensram

Följande avsnitt baseras på vilket digitalt verktyg som skulle vara mest lämpat för Hall Miba att använda för att digitalisera företagets nuvarande manuella plockprocess. Teoriavsnittet inkluderar definition av plockprocess, vikten av information i realtid samt digitalisering av plockprocess. Digitalisering av plockprocess inkluderar tre olika möjliga verktyg för företagets plockprocess där de digitala verktygen kommer att analyseras för att sedan analysera vilket digitalt verktyg som är bäst lämpat för Hall Mibas förutsättningar. Studiens teoretiska referensram beskrivs kortfattat i illustration 1 nedan.

Illustration 1- Teoretisk referensram av frågeställning ett

Vilket digitalt verktyg kan användas av Hall Miba för att effektivisera den manuella plockprocessen?

3.1.1 Plockprocess

Plockprocess inkluderar aktiviteter där en plockare plockar produkter från produktens utsedda lagerplats för att fullgöra kundordrar. Plockprocessen är en viktig och avgörande funktion i lagerverksamheten och kräver mycket arbetskraft från personal. Eftersom plockprocessen utgör en stor del av lagerverksamheten kräver produkterna mycket plats och placeras därför vanligtvis i stora lager. Utformningen på lagret leder till att plockaren måste spendera mycket

29

tid på att transportera sig i lagret för att hitta rätt produkter. När plockaren måste lägga ner mycket tid på transport inom lagret leder det till ett lågt arbetsflöde samt låg produktivitet (Yu & de Koster, 2009).

I dagsläget beräknas det att 80 % av alla företag som har plockprocesser i deras företag utför det manuellt trots att det finns automatiserade plockprocesser tillgängliga på marknaden. Manuella plockprocesser förlitar sig på människors kunskaper och deras fysiska och psykiska funktioner vilket inte är ekonomiskt försvarbart att ha maskiner till. Manuella plockprocesser är också mer flexibla till förändringar och har även lägre underhållskostnader och lägre investering. Dock finns det nackdelar med att använda sig av manuella plockprocesser vilket medför personalkostnader och kan leda till mer plockfel jämfört med en digitaliserad plockprocess. Med hänsyn till att det inte är ekonomiskt försvarbart att investera i digitaliserade plockprocesser läggs ett större fokus på att investera i lagerutformning och orderplocksystem. Forskning har främst fokuserats på att utveckla kompletterande system som ska kunna utveckla plockprocesserna (Glock et. al, 2017).

3.1.2 Information i realtid

Grossister och deras kunder är beroende av varandra eftersom båda har ett ekonomiskt intresse av att samarbeta vilket bör fungera bra för ett långsiktigt samarbete. När det kommer till e-handel anses det vara extra viktigt för kunderna att kunna erhålla information från deras grossister då de delar information angående produkter och leveranstid. Grossisterna har ett övertag över kunderna när det gäller information om produkter och leveranstid vilket gör information i realtid ännu viktigare. Kunderna kommer att efterfråga leverantörer med pålitlig information som både är korrekt och i realtid vilket gör det extra viktigt för företaget att kontrollera och ha koll på sitt interna informationsflöde och att informationen finns i realtid (Baiman & Rajan, 2001).

När en internetbaserad grossist har kontroll över sitt system kan de säkerhetsställa att informationen är felfri och tillförlitlig för kunden. När informationen är tillförlitlig för kunden och i realtid kan det med fördel användas av företaget vid kontakt med sina leverantörer som kan underlätta inköpsprocessen när företaget har snabbare och mer tillförlitlig information angående sina kunders beteende. Det skapas ett förtroende hos kund för grossisten om

30

informationen är tillförlitlig och stämmer överens med vad som står på hemsidan, till exempel status på en viss artikel i lager (Bauer, Hendersson & Lynch, 2018).

3.1.3 Digitalisering av plockprocess

Vid digitalisering av logistik diskuteras det mycket angående lagerautomatisering där mycket fokus läggs på syftet gällande smartare miljöer som även höjer säkerheten vilket kan göras genom att använda teknik. Att det skapas bättre och säkrare arbetsmiljöer och processer är en grundläggande aspekt för att vara framgångsrik i driften av ett företags logistikfunktion. Det gör även att nya krav ställs på de anställda och deras kompetens skiftar fokus från manuella arbeten till mer teknisk kompetens. När det diskuteras om digitalisering är det viktigt att alltid ha en prioritering kring att använda tekniken för att förbättra sin verksamhet och hålla sig till de förväntningar som företagets kunder ställer (Giffords, 2018).

Industry 4.0 är ett begrepp som används aktivt gällande digitalisering. Det innebär att transaktionen i företaget blir snabbare, säkrare, transparent och decentraliserad med hjälp av tekniska lösningar. Fördelen med Industry 4.0 är att det är en programvara som registrerar information som gör det omöjligt för andra att korrigera utan att lämna ett spår efter sig, det skapas en tredje part som möjliggör en smartare kontakt mellan de olika parterna (Halaburda, 2018).

Vidare diskuteras att transparens över nätverken är viktigt samt integration och samarbete krävs för att öka konkurrenskraften i företaget. Det krävs även att de fysiska aktiviteterna fungerar väl för att fördelarna av informationsflödet samt digitalisering ska kunna dras nytta av. Det finns utmaningar när det kommer till tekniska lösningar kring kostnader och säkra flera inköp av intressenter. Här råder det inget tvivel om att block chain- teknik ger företaget en chans att förbättra spårbarheten i försörjningskedjan (Giffords, 2018).

3.1.3.1 Pick by voice

Pick by voice är ett röststyrt hjälpmedel där plockaren använder headset samt en enhet som tar emot information trådlöst om ordern från företagets WMS. Plockaren hör på röstkommando om vad som ska plockas. Plockaren har ett headset med mikrofon, en enhet och i vissa fall även en handdator. Här är det företagets specifika behov som styr om plockaren behöver en handdator eller ej. Handdatorn kan fästas på plockarens bälte, handled eller på trucken för att

31

underlätta det för plockaren att hålla sina händer fria till att hantera artiklarna. Ordern kommuniceras via headsetet och plockaren vet då vad som ska plockas men kan även visas via en handdator vid behov. Vid artikeln ska plockaren kommunicera vad som plockats för att bekräfta att det är rätt artikel som har blivit plockad. Bekräftelsen görs för att minska den mänskliga faktorn till att begå fel vid plock men även öka fokus hos plockaren som inte behöver hålla koll på plocklistan. Med hjälp av bekräftelsen kan Pick by voice minska felplock och därmed ökar plocksäkerheten. När plockaren har fått bekräftat i sitt öra att rätt artikel har plockats hör de nästa artikel som ska plockas och åker till aktuell lagerplats. Pick by voice- systemet går att kombinera med att scanna för en extra kontroll (Richards, 2018; Wyoming. Dept. of Revenue & Taxation, 2014).

När företaget Newegg.com investerade i röststyrd teknik ökade företaget produktiviteten, det vill säga att det hann att plocka mer artiklar på samma tid som tidigare. Samtidigt minskade även antal timmar för att lära upp nyanställda i plockslingan från fyra dagar till två timmar (Bond, 2014). Richards (2018) tar upp en av anledningarna för att välja Pick by voice som är att säkerheten i plockningen ökar, produktiviteten ökar samt att det går snabbare att lära upp nyanställda. Här påpekas också att Pick by voice är ett relativt billigt system baserat på pay-back metoden, där återbetalningstiden för Pick by voice oftast är under ett år (Richards, 2018). 3.1.3.2 Pick to light

Pick to light är en packningsteknik som oftast används hos företag som plockar produkter direkt från hyllan där plockaren vägleds genom ljussignaler. Pick to light baseras på att det finns bildskärmar som är kopplade till varje artikel och dess lagringsplats. När en artikel ska plockas tänds lampan som tillhör lagringsplatsen och kvantiteten som ska plockas visas på den tillhörande displayen. När plockaren har plockat den önskade kvantiteten bekräftar plockaren genom att klicka på en knapp. Plockaren fortsätter sin plockrunda tills alla lampor är släckta och därefter startar nästa order (Vires et. al, 2015).

Pick to light är ett effektivt digitalt verktyg för företag som har småartiklar i sin lagerhållning. Företag som lagerhåller mindre artiklar kan det vara svårt för plockaren att hitta eftersom artiklarna är små och liknar vanligtvis varandra, exempel på produkter kan vara skruvar och muttrar som företaget lagerhåller i olika storlekar. Genom att använda Pick to light behöver inte plockaren oroa sig för att den ska plocka fel produkt då lampan som lyser gör det enklare

32

att se vilken produkt som ska plockas samt vilket antal som ska plockas. Eftersom Pick to light är ett enkelt system att förstå behöver plockaren endast veta hur man läser siffror, hur man räknar och kunna trycka på knappar. Eftersom systemet är enkelt är det väldigt lätt att lära upp och kräver inte lång upplärningstid. Tillsammans med enkelhet skapar även Pick to light snabbare orderuppfyllelse då plockaren snabbare ser vilken artikel som ska plockas med hjälp av lampan jämfört med om denne skulle behöva läsa av det från papper och sedan behöva hitta lagerplatsen (Trunk, 2002).

3.1.3.3 RF- terminal

RF- terminal, Radio Frequency wireless terminal, är ett papperslöst system för plockprocesser där plocklistan kommuniceras till plockaren via en display, exempelvis en iPad, som är trådlöst kopplat till lagerhanteringssystemet och som kontinuerligt uppdateras vilket ger information i realtid. RF- terminalen kompletteras vanligtvis med en streckkodsscanner där plockaren måste scanna produktens plats innan plockaren kan plocka den efterfrågade kvantiteten av produkten. Genom att scanna produkten kan plockaren säkerställa att plockaren är på rätt plats och har rätt produkt. Plockaren bekräftar sedan plocket genom displayen (Vires et. al, 2015).

In document Digitalisering av plockprocess (Page 28-33)

Related documents