Känslor och självkontroll

4.3.1 Optimism

Chuang & Lee (2002) förklarade den ökande handeln efter en period med en stigande börs som översjälvförtroende. Det finns även andra förklaringar till varför perioder med en tydlig trend kan bli en självuppfyllande profetia och förstärka trenden. Brown & Cliff (2005) studerade hur ett känsloindex som baseras på rekommendationer från analytiker korrelerar med marknadens avkastning. Eftersom den kortsiktiga påverkan känslor har på marknaden troligtvis korrigeras av arbitragörer är det enligt Brown & Cliff (2005) intressantare att titta på de långsiktiga effekterna.

Det Brown & Cliff (2005) fann var att känsloindexet kunde förklara marknadsprisernas avsteg från det inneboende värdet, alltså att när känslo- indexet visade på optimism var också marknaden övervärderad enligt tradi- tionella prissättningsmodeller. Perioder av avsteg från det fundamentala värdet kommer följas av en korrigering, om det gäller överoptimism kommer följden bli en period av en avkastning under den förväntade. Om denna korrigering sker plötsligt kan det innebära väldiga rörelser på marknaden. Brown & Cliff (2005) menar att känslor kan vara en del i hur bubblor bildas och spricker. Optimism i finansiella sammanhang verkar alltså vara något som kan få väldigt negativa konsekvenser. Puri & Robinson (2006) undersöker om detta stämmer. De mäter optimism genom att titta på hur länge personerna i undersökningen förväntar sig att leva och ser hur det stämmer överens med statistiskt förväntad livslängd justerat för demografiska variabler och levnadsvanor. Med hjälp av måttet på individernas optimism kan de se hur det påverkar deras besluts- fattande.

Optimism är nära kopplat till beslutsfattande där optimister bland annat sparar mer till pensionen, oftare köper aktier och arbetar hårdare. Puri & Robinson

(2006) menar att detta visar på att optimism är kopplat till sunda ekonomiska beslut. Däremot tar de som uppvisar extrem optimism inte lika sunda beslut. Där en person som är någorlunda optimistisk väger in framtida nytta av ett beslut struntar den extreme optimisten i det och ser det istället som att det alltid ordnar sig. Detta får Puri & Robinson (2006) att spekulera i om en viss mängd av bias är nyttigt för att fatta bra beslut men om det går till överdrift får det allvarliga konsekvenser.

Grable et al (2004) hittar en annan förklaring till irrationella trendutvecklingar på börsen. I sitt test ser de att stigande börsindex påverkar riskviljan hos investerare. När investerarna ser marknaden stiga ökar deras risktolerans och de blir mer villiga att investera och på så vis förstärker de trenden. På samma sätt medför också sjunkande marknadspriser lägre risktolerans.

4.3.2 Förlustaversion

Coval & Shumway (2005) använde data från Chicago Board of Trade på handel med amerikanska T-bills för att undersöka om professionella handlare påverkades av bias. Det speciella med datan är att de flesta av dessa handlare avslutar sina positioner vid handelsdagens slut. Det är alltså en bestämd period för vilken handlarna utvärderar sitt agerande. Detta möjliggör för Coval & Shumway (2005) att undersöka hur förluster under dagens första hälft påverkar handelsstrategierna på eftermiddagen.

Det Coval & Shumway fann var att handlare som tog förluster på förmiddagen ökade sitt risktagande under eftermiddagen. De tog alltså positioner som inte varit aktuella under förmiddagen för att täcka de förluster som uppstått under dagen. Eftersom dessa handlare fungerar som market makers får detta beteende följder för marknadspriset. Handlaren ökar sin spread, alltså köper papper för högre belopp och säljer för lägre belopp, och på så viss genomför handel som fungerar prissättande när denne drabbas av förlustaversion. Även om prisförändringarna som följde av detta försvann relativt fort var de observerbara och marknadsfluktuationerna som uppstod ledde till en högre volatilitet under de dagar förmiddagarna hade präglats av förluster.

Oviljan att förlora pengar kan även ta sig andra uttryck. Fielding & Stracca (2006) testar om kortsiktig förlustaversion är en förklaring till the equity

premium puzzle. För en investerare som lider av förlustaversion väger risken att förlora pengar på aktier tyngre än nyttan av chansen att få mer avkastning än räntan gör. Eftersom aktiemarknaden på längre sikt historiskt sett gett mycket högre avkastning än räntan skulle ett sådant tankesätt också behöva kombineras med en kortsiktighet för att förklara the equity premium puzzle. Det Fielding & Stracca (2006) finner är att det inte går att förklara the equity premium puzzle om inte investerarna investerar på så kort tidsperiod som ett år. Visserligen skulle en förklaring till en så kort investeringshorisont vara att förvaltningen lämnats över till professionella investerare och därmed ställs högre krav och utvärderingarna sker oftare. Men en mer trolig förklaring till the equity premium puzzle är besvikelseaversion. Skillnaden mellan förlust- och besvikelseaversion är referenspunkten. Även om investeraren har tjänat pengar finns risken att avkastningen inte motsvarar förväntningarna och därför ger upphov till besvikelse. Där referenspunkten för förlustaversion bestäms av inköpspriset är den för besvikelseaversion mer flyttande och beroende på investeringen. Alltså, även om aktier på längre sikt inte medför förluster kan de ändå skapa besvikelse och på så vis ligga till grund för the equity premium puzzle.

4.3.3 Humör

För att undersöka om humör har en påverkan på börsen använder Edmans et al (2007) resultat från fotbollsmatcher som en humörindikator. Eftersom en stor del av värdet på en börs innehas av inhemska investerare skulle landslagets prestationer i internationella fotbollsmatcher kunna påverka börsen om investerares beslut färgas av deras humör.

Edmans et al (2007) finner att en förlust för landslaget i fotboll påverkar börsen dagen efter. En förlust skulle kunna innebära verkliga ekonomiska förluster men effekten är större än vad som vore väntat om investerare enbart korrigerade för det. Inte heller när förlusten är väntad har marknaden korrigerat innan vilket skulle vara fallet om nedgången baseras på rationella förväntningar.

Även Yuan et al (2006) finner att känslor påverkar investerare. De undersöker korrelationen mellan månens faser och avkastning på börsen och finner att

avkastningen på ett index över 48 länders börser är signifikant lägre under perioder med fullmåne. Även när kalenderstyrda händelser tagits hänsyn till är effekten mätbar och därför menar Yuan et al (2006) att investerarnas känslor påverkas av månens faser och att det i sin tur ger utslag på börsens utveckling. Både Yuan et al (2006) och Edmans et al (2007) ser en större effekt av investerarnas känslor på företag med lägre marknadsvärde. Förklaringen kan vara att det oftare är individuella investerare framför institutionella som investerar i företag med lägre marknadsvärde, och vice versa, företag med högt marknadsvärde ägs till större del av institutionella investerare där känslor inte färger investeringsbesluten lika mycket.

Solsken medför ofta ett gott humör och Hirshleifer & Schumway (2003) undersöker om solsken kan ha så stor effekt på investerare att det påverkar börsen. Fördelen med att undersöka en oberoende variabel som solsken är att den inte påverkas av annan ekonomisk aktivitet.

Med hjälp av data för molntäcke och avkastning på 26 olika börser världen över visar Hirshleifer & Schumway (2003) att solsken korrelerar med avkastning. Däremot är effekten så liten och strategin involverar många transaktioner att enbart en investerare med väldigt låga transaktionskostnader skulle kunna tjäna på det. Inte heller visar det sig att regn eller snöfall påverkar avkastning.

Eftersom solsken är en oberoende variabel och det inte finns någon rationell förklaring till varför solsken i närheten av landets börs skulle påverka avkastningen är Hirshleifer & Schumways (2003) förklaring att solsken påverkar investerarens humör. Hur detta sedan påverkar börsen är svårt att säga men en teori är att en investerare på bra humör inte granskar nyheter lika hårt.

5 Analys

Resultatet av litteraturgenomgången kan sammanfattas i fyra punkter där de två första beskriver forskningen sedan millennieskiftet och nästföljande två är ett resultat av den analys som genomfördes.

I. Forskningen har i mångt och mycket vandrat vidare längs upptrampade stigar och därmed bekräftat det vi visste vid millennieskiftet om irrationella investerare och hur de påvekar marknadens prissättning.

II. Tack vare den fortsatta forskningen har ytterligare några pusselbitar lagts i det pussel som den irrationella investeraren är. Vi vet mer om hur kognitiva bias påverkar ekonomiska beslut idag än vid millennieskiftet.

III. Svårtillgänglig data tvingar forskare att använda proxies för att mäta bias vilka ställer till en del metodmässiga bekymmer.

IV. Bias i olika former diskuteras som enskilda men mycket tyder på att de beror av varandra. Därför formuleras en modell som tar hänsyn till den samverkan mellan olika bias som kan ses i litteraturen.