I inledningen av denna uppsats står följande syftesformulering att finna: ”Syftet med denna uppsats är att genomföra en granskning av den del av behavioural finance-forskningen som fokuserar på investerares systematiska avsteg från full rationalitet. Närmare bestämt är det den litteratur som publicerats efter årsskiftet 1999/2000 som ska studeras. Detta för att undersöka och beskriva vilka framsteg som gjorts inom behavioural finance de senaste 12 åren.”
Detta för att svara på ett antal forskningsfrågor. I följande avsnitt presenteras först resultatet av genomgången i förhållande till de tidigare ställda forskningsfrågorna och den kunskap som existerade vid millennieskiftet. Sedan diskuteras det teoretiska och praktiska bidraget som denna studie mynnat ut i.
6.1 Slutsats
Behavioural finance är fortfarande högst relevant. De undersökningar som visar att en variabel som inte påverkar ekonomiska utfall ändå påverkar avkast- ningen på börsen visar att investerare inte agerar rationellt på aggregerad nivå och således inte agerar som investerarna antas göra i den effektiva marknads- hypotesen. Detta stämmer överens med tidigare forskning om irrationellt beteendes påverkan på marknadens prissättning och föranleder en fortsatt undersökning av hur irrationella investerare påverkar prissättningsmekanismen. Däremot är dessa resultat inte tillräckliga för att avfärda den effektiva marknadshypotesen då Famas (1998) argument att marknaden på längre sikt är effektiv håller för denna kritik. Effekterna av de olika variablerna som testas i dessa undersökningar försvinner snabbt och detta tyder på att marknadens arbitrage-krafter gör sitt jobb och rättar till de prissättningsfel irrationella investerare ger upphov till.
Men tillsammans med resultaten i de andra studerade undersökningarna byggs ytterligare argument för relevansen hos behavioural finance. Framförallt är de resultat som pekar på att irrationella investerare trendmässigt driver prissätt-
ningen från fundamentala värden svåra att förklara av förespråkare för den effektiva marknaden. Problemet är, som Fama (1998) pekar på, att för att ersätta den effektiva marknadshypotesen krävs någonting annat som bättre beskriver hur prissättning sker, och dit har inte behavioural finance kommit än. För att nå dit krävs fortsatta undersökningar av hur irrationella investerare agerar på individuell nivå och hur dessa påverkar marknaden för att i slutändan formulera en modell som bättre beskriver prissättningen.
Som Baker & Nofsinger (2002) skriver är det enda sättet att testa de förklaringar till irrationellt beteende som behavioural finance ger att göra det empiriskt och det är detta som forskningen efter millennieskiftet sysslat med. Då forskningen i stort sett fortgått på samma vis som innan millennieskiftet har också resultaten blivit därefter. Mycket av den tidigare forskningen har bekräftats, en del har ifrågasatts och en del ny kunskap om irrationella investerare har hittats. Den nya kunskapen består i djupdykningar i de olika formerna av bias och om hur de påverkar en investerare.
De litteraturstudier som publicerades vid millennieskiftet (Baker & Nofsinger 2002, Barberis & Thaler 2001, Hirshleifer 2001, Shefrin 2002) ger en bra översiktsbild av forskningsområdet vid tidpunkten. Den begreppsapparat och bild av bias som präglade forskningen då är fortfarande aktuell. Men med stöd av argumentationen som framförs i analysavsnittet kan den sägas vara något problematisk. Detta då den inte tar hänsyn till de samverkanseffekter mellan olika bias som påverkar investeraren.
Den sammanlagda bilden av den verklige investeraren är av en väldigt irra- tionell person. I beslutet om en investering tas irrelevant information med, för mycket tillit ges till den egna förmågan och andra investerares åsikter vägs in. Resultatet av detta blir att investeraren handlar alldeles för ofta och köper fel tillgångar vilket i slutändan leder till överraskningar och försämrad avkastning.
6.2 Bidrag
Den här genomgången resulterade i en sammanfattning av forskningen sedan millennieskiftet. Den ger en översiktsbild av vad som hänt på området de senaste åren. Ur genomgången kunde också, med hjälp av den tematiska
analysen, det huvudsakliga bidraget formuleras i den modell som tar större hänsyn till hur olika former av bias samverkar. Detta knyter an till de tidigare litteraturstudierna, framförallt Hirshleifer (2001), som dels diskuterar bias som sprunget ur samma källa, dels i viss mån diskuterar hur olika former av bias kan vara sammanlänkade. Det knyter även an till Shefrin (2002) som menar att känslor påverkar investerare genom att samverka med andra former av bias. Ett bidrag finns också i den problematisering av undersökningsmetoder som återges i analysen då det är något att tänka på vid fortsatta undersökningar inom området. För att verkligen utreda vilken form av bias som står till svars för en observerad effekt krävs att forskaren tar hänsyn till de problem med proxies som existerar och de olika formerna av bias samverkande effekt.
Det praktiska bidraget består i den översiktsbild av området behavioural finance som ges. Ett första steg för en investerare som vill undvika att fatta beslut under bias är att vara medveten om hur bias påverkar. Problemet är att det är svårt att ta hänsyn till alla former av bias, till slut kan varje beslut kritiseras för att vara irrationella utifrån något perspektiv. Men en bra start är att läsa på om olika investeringsskolor och därefter formulera en investerings- strategi utifrån sina egna preferenser. Genom att utveckla en strategi får investeraren målet klart för sig och utreder sina riskpreferenser och kan på så vis motivera varje affär utifrån denna strategi.
6.3 Förslag till vidare forskning
Eftersom den huvudsakliga slutsatsen som presenterats här är problemen med att se olika former av bias som separata är ett förslag till vidare forskning att djupare undersöka den samverkande effekten som olika former av bias kan ha. Ett avstamp skulle kunna tas i att undersöka hur optimism och översjälv- förtroende samverkar då de av tidigare forskning anses vara nära besläktade och så även verkar vara av litteraturen efter millennieskiftet att döma.
Då den mesta av forskningen inom behavioural finance bedrivs i USA med några få undantag kan det vara intressant att undersöka hur det ser ut i Sverige. Undersökningar liknande de som studerats här skulle vara intressanta framtida uppsatsämnen, både med data på marknads- som individnivå. Möjligheten till att testa olika former av bias genom experiment är också intressant.