Körens möten

Nedan följer ett försök att utifrån resultaten i denna avhandlings studier göra en sammanställning och överblick av körsångsfältet, baserat på Nielsens (1997) modell över forskningens problemformuleringar relaterade till musikundervisning (Figur 6). Nielsens original beskriver faktorer som påverkar och berör musikpedagogik, presenterad som en figur som möter sex olika lager5 _{med olika influenser.}

Originalfiguren av Nielsen (1997) bifogas som Bilaga 6.

Med hjälp av Nielsens figur anpassad till körområdet kan körens och körsångarnas verksamhet, inkluderande de olika faktorer och funktioner som kan påverka sångarna, beskrivas och förklaras (Figur 6). Även förutsättningar för kommunikation mellan körsångarna liksom förutsättningarna och möjligheterna för ett informellt ledarskap bland körsångarna kan tydliggöras med hjälp av modellen. Alla dessa begrepp ställs också i relation till Communities of Practice, inte som

5 _{Som framgår av figuren så använder Nielsen såväl cirklar som andra geometriska figurer som}

delvis överlappar varandra. Det är därför inte självklart om modellen skall förstås som två- eller tredimensionell. Utifrån den tolkning jag har gjort av modellen har jag valt att använda ”lager” för att beskriva modellen, vad de olika delarna står för och deras relation till varandra.

alternativ utan som en breddning och komplettering för att ännu tydligare se sambanden mellan de faktorer som körsångare och informella ledare möter.

Figur 6

Körsångens influenser, utvecklad utifrån Nielsens modell för den musikpedagogiska forskningens ämnesområde (Nielsen, 1997, s. 165).

Körsång (med alla de schatteringar av repertoar, tidsepok, genre, vokalstil som tänkas kan) och möjligheter till körkommunikation som finns placerat centralt påverkas närmast av sångarna, körledaren och noterna/musiken. Ordningen är inte självklart hierarkisk. Verksamheten, hos Nielsen kallad Musikundervisning, blir här Körsång. Från resultaten av körsångarintervjuerna kan jag med med hjälp av de tidigare diskuterade kategorierna av Communities of Practice koppla

”Nielsenmodellens” Körsångare till mutual engagement, joint enterprise och shared

repertoire.

Det som påverkar körsången som verksamhet i första och innersta lagret i figuren är musiken/materialet/noterna, relaterade till hur dessa är utvalda/prioriterade. De måste samtliga kunna betraktas som Communities of Practice’s artifacts under

shared repertoire. Övriga i detta lager är körsångarna och körledaren vilka i olika

hög grad finns inom alla tre huvudbegrepp, fast på olika sätt.

Varvet utanför detta beskriver faktorer som utvecklats i körens rutiner och som berör såväl repertoar och genre som framförandekod (körklädsel, uppställning/formation, a cappella/ med ackompanjemang), valet hur konsertprogrammet presenteras (med programblad, konferencier etc). Diskurser hos Nielsen överensstämmer direkt med dessa gemensamma faktorer för körens rutiner under shared repertoire, där även bestämmelser och ekonomi väl kan relateras till

concepts.

Som andra faktorer som ger en grupp sammanhållning inom mutual engagement (hos Nielsen aktörer) ser jag publik, anhöriga och andra vänner eller recensenter.

Institutioner representerar i mina såväl intervjuer som inspelningar av körsångare

ett brett fält av olika verksamheter. De kan vara just institutioner inom skola i olika utbildningsnivåer, från lägsta till högsta nivå. Bestämmelser tolkar jag som noter och andra artefakter och redskap (artifacts respektive tools) som regelbundet förekommande vid repetitioner liksom konsert. Dessa berör främst shared

repertoire. Bestämmelser berör samtidigt också körens överenskomna praxis, genre

eller stil, det vill säga negotiated enterprise, vilken hör hemma inom joint

enterprise.

Det som återspeglar de olika förutsättningar som påverkar körsången blir lyssnarnas upplevelse (publik, vänner, recensenter) vilken säkert kan balanseras i förhållande till vilken deras egen relation och koppling är till dels begreppet körsång dels till individerna och ensemblen i fråga. På sitt sätt kan dessa aspekter uppfattas som yttre förutsättningar eftersom de finns utanför körens egen verksamhet. Men dessa egentligen yttre omständigheter kan som Communities of Practice finna sin representation i de tre huvudbegreppen på följande vis: Inom mutual engagement ger de kören det som ofta är ett mål för körverksamheten, att uppträda, vilket då är både engaged diversity och doing things together. Samtidigt kan dessa ”yttre” möten också i konserttillfälle (eller motsvarande ”uppvisningsmöte” för kören) under joint enterprise representera de flesta av Wengers undergrupper, negotiated

enterprise, mutual accountability liksom interpretations och local response.

Körledarna i intervjustudien representerade också ett brett fält av körverksamhetsområden, från akademier och kyrkor till skolor, kulturskolor med flera.

Nästa lager i omtolkningen av Nielsenmodellen påminner om det föregående lagret och kan också vara tänkbart som ”kören i aktion”, dels i repetitionsarbete dels inför lyssnare, med visioner och ambitioner som finns inom kören både hos kören

som grupp och hos körledaren. Även de körsångare som möttes i fokusgruppsamtal med stimulated recall från tidigare sångtillfällen representerade sinsemellan också helt olika ambitioner.

Ambitioner och visioner korrelerade till faktiska möjligheter att prestera motsvarande konstnärliga och tekniska nivå. Slutligen den verklighet som är det samlade resultatet av alla ovanstående verkligheter, det vi kallar körsång – oavsett om detta iakttages av de medverkande själva, av åhörare eller vid ett annat tillfälle utifrån inspelning: Den upplevda verkligheten – den emotionella upplevelsen av såväl repetition som konsert, av respektive sångare, ledare såväl som i konsertsituationen – publiken – fungerar som det kitt som knyter samman kören i det gemensamma åtagandet, både socialt som mutual engagement och konstnärligt ambitiöst som joint enterprise.

I den inre av de två yttre avslutande lagren finns hos Nielsen de fyra tidsaspekterna dåtid – nutid – framtid – samt historisk dimension. Vad gäller körsång representeras dåtiden i uppförandepraxis och stiltrogenhet; nutiden blir förankringen i samtiden med önskemål och förväntan; framtiden ses i perspektiv att hur körsången medverkar till nykomponerande och framåtskridande, den historiska dimensionen kan placera varje tid i respektive historiska samtidsklimat. Tillsammans kan tidsnivåerna samlas inom shared repertoire som såväl discourses som historical events och concepts.

Slutligen, den geografiska och sociokulturella dimensionen, vill jag i mitt perspektiv översätta till västerländsk konstmusik, eftersom avhandlingen berör huvudsakligen det körområdet. Det betyder följaktligen att det också kan finnas andra motsvarande dimensioner eller körområden med sina förutsättningar.

6.3. Sammanfattning och konklusion av