Validitet och reliabilitet

För artiklarna som ligger till grund för denna avhandling är det två typer av undersökningar som gjorts, dels intervjuer och dels inspelningar av sångare. Alla undersökningarna har analyserats kvalitativt, de individuella intervjuerna utifrån en fenomenografisk forskningsansats och fokusgruppsamtalen med stimalted recall som metod. Även inspelningarna har analyserats kvalitativt, som grafer vilka okulärt jämförts med varandra och analyserats.

De båda artiklarna (I och IV) som bygger på intervjuer individuellt respektive i grupp är skrivna på svenska för att de citat som presenteras som underlag för denna empiri inte ska riskera att kunna missuppfattas. Risken, om citaten hade översatts, skulle vara stor att värdeladdningar och valörer av språket gick förlorade. Det hade inneburit att resultaten av dessa samtal inte längre varit helt tillförlitliga.

Artiklarna som redovisar resultat av inspelning av sångare är skrivna på engelska, då ingen språklig information – mer än möjligtvis texter i sångerna – förekommer. Språket i dessa texter är oväsentligt för förståelse av de presenterade graferna.

Alla dessa undersökningar är gjorda och bedömda såsom kvalitativ forskning. Intervjuer är självklart sådan och även inspelningarna har granskats, analyserats och diskuterats utifrån hur graferna och inspelningarna har bedömts med öga och öra. I vissa fall skulle det kunna vara möjligt att mäta skillnader i exakta mått, men de nu presenterade kvalitativa resultaten är inte mindre ”sanna”.

”Att vara pålitlig som kvalitativ forskare innebär allra minst att forskningsprocesserna utförs korrekt, att resultaten i största möjliga mån stämmer överens med de studerade personernas upplevelser” (Ely, Friedman, Gardener & MacCormarck Steinmetz, 1991, s. 104).

I alla typer av intervjuer och kvalitativ empiri, där materialet kommer från människors samtal, finns det både risk och möjlighet att dessa kan påverkas av relationerna emellan dessa. I mina undersökningar måste jag reflektera över i vilken mån det haft betydelse att jag själv är körledare, och att jag samtalat med och intervjuat dels körledare, dels körsångare. Även inspelningarna av sångare behöver reflekteras över, om det kunde funnits någon möjlighet eller risk att sångare påverkats av att det var jag som gjorde inspelningar. Skulle sångare om de anade syftet med inspelningarna kunnat tillrättalägga sin sång för att vara ”till lags”? Skulle sångare kunna bli begränsade i sitt sätt att sjunga med vetskapen att jag skulle kunna lyssna på dem individuellt?

Dessa aspekter finns med i resonemang i de enskilda artiklarna men behöver lyftas upp även här.

Samtalen mellan körledarna – för artikel I – skulle kunna ha påverkats antingen genom att informanterna känt sig i beroendeställning eller på något sätt upplevt sig i någon maktposition gentemot mig, främst då tänker jag genom att jag varit aktiv som styrelseledamot och kassör i den nationella körledarorganisationen FSK, Föreningen Sveriges Körledare, och dess kvartalstidskrift ”Körledaren”. Upplevelsen av maktpositioner skulle i så fall kunna vara negativ om informanterna funderat över om resultat eller delar av våra samtal skulle kunna föras vidare på något för dem negativt sätt. Eftersom jag under samtalen också var medveten och observant på detta kan jag inte känna igen att något sådant förekom. Alla informanter var i förväg informerade både om möjlighet till anonymitet - vilket de inte krävde utan tvärtom gärna framstod med sina namn - och likaså var de informerade om möjligheten att avbryta medverkan i studien – vilket inte någon heller valde att göra. Snarare tror jag att vetskapen om att jag var en körledare, med samma eller motsvarande begreppsvärld, kunskap och förståelse kring kördirigering, var en bidragande faktor både att få möjlighet att göra intervjuerna och också genomföra dessa på ett naturligt och kollegialt sätt.

Även i gruppintervjuerna eller fokussamtalen för artikel IV upplever jag själv att det snarare var en fördel än på något sätt negativt att jag som körledare tog detta initiativ.

Sångarna hade här ingen beroendeställning till mig som körledare, jag arbetar inte med dem, även om några få av dem (3-4 stycken av de totalt ingående i samtalen

närmare 25) långt tidigare har sjungit i ensembler under min ledning. Snarare kunde jag känna att det fanns en uppskattning och ett verkligt intresse för frågeställningarna, liksom för att jag närmade mig och visade intresse för sångarnas situation. I något fall fanns det sångare som inte ville bli inspelad vilket innebar att den körstämman inte kunde analyseras, då det blev en lucka mellan andra sångare. Det är möjligt att några sångare upplevde sig begränsade av inspelningsapparaturen och vetskapen om avlyssning, men min upplevelse var att körsångarna snabbt vande sig och var ogenerade. Det var till och med så att det mellanprat som förekom mellan tagningar, visade annan aktivitet också, en sångare som övade ”privat” medan övriga småpratade. Det visade, menar jag, att de inte kände sig obekväma med att bli inspelade.

I resultatredovisningar och analyser av såväl intervjuer som inspelningar har jag vinnlagt mig om att presentera relevanta utdrag, med citat eller grafer, för att styrka och tydliggöra hur resultaten tolkats.

Kvale och Brinkman (2009) skriver om reliabilitet att för att forskningsresultat skall vara pålitliga skall andra forskare kunna komma fram till samma resultat med motsvarande studier: ”Reliability pertains to the consistency and trustworthiness of research findings: it is often treated in relation to the issue of whether a finding is reproducible at other times and by other researchers” (s. 245). Det är också viktigt att de frågor som ställs vid intervjuer inte är ledande.

Samtliga de transkriptioner som är gjorda utifrån såväl de individuella som gruppintervjuerna finns att tillgå, och alla samtal är också transkriberade. Det har varit mitt mål att vara så tydlig som möjligt med de resultat som presenterats. Analyserna är gjorda genom att läsa texterna ett stort antal gånger och markera och notera återkommande teman vilka småningom kunnat kategoriseras. De utsagor som citeras har också valts för att de varit representativa för samtalen.

Även inspelningarna med sångarna och motsvarande analyserade grafer finns tillgängliga. Långt fler än de exempel som presenteras är genomförda, men det urval som jag gjort är menat att vara illustrativt för respektive studie. Även dessa grafer är valda för att så tydligt som möjligt visa på vilka grunder mina tolkningar vilar.

När det gäller validitet, det vill säga hur sant och korrekt jag presenterar mina resultat utifrån det jag ämnade undersöka, har min ambition varit att återkoppla till frågeställningarna i de olika delstudierna: ”Validity refers in ordinary language to the truth, the correctness, and the strength of a statement” (Kvale & Brinkman, 2009, s. 246). Ett påstående som ger validitet måste enligt dem vara välgrundat, befogat, starkt och övertygande: ”Validity has in the social sciences pertained to whether a method investigates what it purports to investigate” (s. 246).

Min bakgrund som både körsångare och körledare har gett mig en förkunskap och förförståelse kring frågan om eventuella musikaliska ledare förekommer i körstämmor. Eftersom jag varit medveten om denna förförståelse har det varit min uppriktiga ambition och vilja att agera så objektivt som möjligt. Såväl när det gällt

intervjuer och samtal, som när mina undersökningar rört inspelningar av individuella sångare.

Jag har vid ett flertal seminarier, konferenser och forskarcirklar diskuterat och fått stor hjälp och inblick i mina forskarfrågor från kolleger och andra forskare, liksom med studiekolleger, lärare och handledare vid de institutioner jag varit knuten till under forskningsprocessen. Detta har varit en stor hjälp både för ett kritiskt och ett självkritiskt granskande i mina undersökningar, analyser och diskussioner, vilket också bidragit till att reliabiliteten i mina frågeställningar har prövats och konfirmerats.

I artiklarna och i denna text resonerar jag kring förhållandet mellan mig som körinitierad och informanterna och menar att reliabilitets och validitetskraven uppfylls.