K ÖNSMAKTSORDNING OCH BEMÖTANDE

5.3.1. Värderingar

Samtliga informanter anser att det är viktigt att i arbetsrollen vara medveten om sina tankar och sin förförståelse för att kunna vidga sitt perspektiv. En informant berättar att hens arbetsplats jobbar efter värdegrunden om allas lika värde, en värdering som samtliga informanter ger uttryck för jämsides med strävan att ge ett gott bemötande.

Gällande hur verksamheten och informanterna själva säkerställer och upprätthåller dessa värderingar så framkommer ett tudelat resultat - antingen pratas det aktivt om värderingar eller så görs det inte. Två informanter beskriver även att det finns

svårigheter på arbetsplatsen att föra fram vettiga värderingar, det då ansvaret ligger på chefer eller personer som arbetar på ledningsnivå att föra fram perspektivet.

Informant tre framför särskilt att värderingar handlar om hens egen värdighet att göra ett bra jobb och att inte bete sig illa. Nedan lyfter samma informant diskussionen om att värderingar inte heller är tillräckligt:

..vi pratar ju väldigt mycket om att vi måste ha ett bra förhållningssätt och vi måste tänka på att vi ska vara jämlika och det ska vara, jojo men det ska göras också, inte bara pratas om. (Informant tre)

Av citatet framkommer självkritik av den egna arbetsplatsens förhållningssätt till värderingen om allas lika värde, som till synes inte omsätts till praktik. Således kan värderingar anses påverka bemötandet. Enligt informant två är stress en faktor som kan påverka bemötandet genom att det blir enklare att hamna i situationer där snabba antaganden görs. Därför är det extra viktigt att ha med sig ett HBTQ-inkluderande perspektiv. Vidare visar resultatet att en del informanter upplever svårigheter med att använda rätt pronomen eller att de upplever att andra kollegor och chefer har svårt att

35 uttrycka sig rätt i mötet med klienter som faller utanför normen. Enligt informanterna beror detta på ett antagande om att de flesta som de möter är heterosexuella

cispersoner. Informant fyra berättar att hen alltid arbetar efter ett könsneutralt

förhållningssätt i mötet med personer och alltid försöker använda samma språk som den stödsökande. Informanten menar att en person som inte använder rätt pronomen har svårare att få förtroende hos klienter och föra fram viktig information. Vissa informanter uppger att medvetenhet kring pronomen och olikheter i hur människor definierar sin HBTQ-identitet är en viktig faktor i hur ett gott bemötande skapas och för vem verksamheterna finns till för. Svårigheterna med att använda rätt pronomen kan därför tolkas bero på de cis- och heteronormer som råder i samhället, där alla förväntas ingå i detta normsystem. Cis- och heteronormer i språkbruket kan anses vara en vital del i ett gott bemötande, vilket kan påverka huruvida personer upplevs öppna eller slutna, samt hur de väljer att söka hjälp. En informant påpekar att HBTQ-identiteten kan vara viktig i bemötandet för att få med sig alla delar av den personens levnadshistoria och de problem som visar sig. Mattsson (2015) bekräftar denna automatik och beskriver hur det idag ses som självklart att t.ex. en kvinna lever med någon av det motsatta könet, vilket gör att det skapas en maktordning i samhället där heterosexualiteten blir överordnad alla andra. Det gör att den sexualitet eller den identitet en person har automatiskt kommer att inverka på personens möjlighet i det samhället den lever i. En person som inte tillhör heteronormen har därför det inte lika lätt att offentligt vara öppen med sin sexualitet. För HBTQ-personer innebär detta att de ofta avväger hur mycket de berättar om sig själva och ibland helt undviker att berätta saker bara för att de vet att de kommer att bli ifrågasatta av andra (Mattsson, 2015).

Enligt Akademikerförbundet SSR (2017) är det viktigt att i det sociala arbetets praktik respektera klienter och visa en öppenhet för att stärka deras rättigheter och att se alla som likvärdiga. Vidare ska socialarbetare motverka diskriminerande och kränkande attityder som kan komma till uttryck inom verksamheten

(Akademikerförbundet SSR, 2017). Informant fem pratar om vikten av att bygga förtroende, samt menar att det inte alltid finns förutsättningar för att berätta om sin HBTQ-identitet. Hen lyfter enligt nedan hur ett öppet förhållningssätt och förtroende kan underlätta för att prata om känsliga ämnen:

36 Om jag ska gå till en läkare och prata om något känsligt, hur behöver den här

läkaren bete sig för att jag ska komma till det känsliga? Man behöver ha ett slags förtroende, och hur skapar man det? Jo, dels genom att säga att här kan du prata om vad som helst, och om jag frågar till exempel “vem lever du med?” då kan du välja att berätta vem du lever med eller inte. /.../ Då kan man få reda på mer om man öppnar mer i sättet man frågar istället för ”vad heter din man?” bara för att man tänker att man ser en kvinna. (Informant fem)

Vidare menar informant fem att ett öppet förhållningssätt och frågesätt är användbart, då det annars är lätt att ställa frågor utifrån det vi redan antar att vi vet och därmed automatiskt könar. Hen påpekar att trots vår uppfattning av en person kan denne likväl ha en HBTQ-identitet som inte framkommer för oss, t.ex. icke-binär, bisexualitet eller tankar kring att starta transition för att bekräfta sin könsidentitet.

Informant fem menar att det är viktigt att vara medveten om sina förkunskaper just för att de inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Vilket

överensstämmer med Røkenes och Hanssen (2007) som påpekar att vår

verklighetsuppfattning kan vara vinklad utifrån oss själva och det vi varit med om.

Därför är det viktigt att våga ändra eller utmana vår förförståelse och

verklighetsuppfattning av oss själva och av andra. Genom att föra öppna diskussioner med sina kollegor eller sina klienter öppnas en möjlighet att få flera perspektiv på hur världen ser ut. Det kan således skapa en större förståelse för andra människor och ändra det egna tankesättet (Røkenes & Hanssen, 2007). Det nämns även av de informanter som arbetar inom verksamheter som är inriktade på HBTQ-gruppen att det kommer nya begrepp hela tiden när det kommer till identitet. Därför menar de att det inte ligger någon skugga över den yrkesverksamma för att den inte kan alla begrepp som finns. Istället handlar det mer om vem klienten är och vad detta innebär för den personen. Nedan följer en beskrivning om bemötande:

Gruppen HBTQI är så vana vid att bli intryckta i den här heteronormativa mallen så det blir inte så bra bemötande i alla fall. Många säger exempelvis ”Hon var

jättesnäll men fattar ingenting!” och det betyder att man fått ett gott bemötande men förståelsen finns inte riktigt. (informant fem)

37 Citatet understryker behovet av att besitta viss förståelse om HBTQ-identiteter för att kunna förstå individen framför sig bättre. Genom att sakna förståelse i relation till HBTQ ökar risken att den yrkesverksamma upplever att den inte vet hur den ska bete sig eller blir osäker kring hur individen ska bemötas. På grund av detta riskerar personen att göra till synes enkla men destruktiva fel. Enligt informant fem behöver yrkesverksamma granska sina antaganden, fördomar och sin förförståelse inför grupper de själva inte tillhör eller som de tillhör men inte har någon erfarenhet av.

Hen menar att detta hjälper till att undvika att göra felaktiga antaganden.

5.3.2. Erfarenhet av att ge hjälp och stöd till HBTQ-personer

En del av informanterna berättar att de inte möter HBTQ-personer så ofta i sitt arbete, medan andra gör det dagligen. De flesta uttrycker att det är svårt att veta med säkerhet och att de inte heller frågar enskilda personer om deras sexuella läggning eller

könsidentitet, vilket gör att de inte heller vet hur den exakta siffran ser ut. Nedan beskriver en informant sin erfarenhet:

Det där är ju jättesvårt att säga, för att jag tänker att jag möter den gruppen oftare än vad jag får veta om och jag tänker att man ganska ofta inte är öppen när man besöker en myndighet. Jag kan nog bara komma på kanske två eller tre exempel där jag mött, ja men öppet HBTQ-personer. Ja men jag tänker att jag möter den gruppen mycket oftare än vad jag kanske vet om. (Informant två)

Citatet visar att HBTQ-identiteten förutsätts vara synlig eller tas upp i mötet, vilket kan tolkas vara ett uttryck för cis- och heteronormativiteten och hur den påverkar en individ. Uttrycket skulle kunna vara en del av förklaringen till varför vi i tidigare forskning ser att HBTQ-personer i mindre utsträckning söker sig till formella

stödverksamheter. Detta för att, t.ex. gruppen undviker att söka formell hjälp eller för att de inte är “synliga” i mötet och därför inte syns i statistiken. Vidare visar resultatet att yrkesverksamma inom verksamheter utan särskild HBTQ-kunskap inte har mycket erfarenheter av att möta HBTQ-personer som utsätts för partnervåld. Detta kan bidra till att de har mindre erfarenhet eller förkunskaper av att arbeta könsneutralt. En del informanter uppger att de tror att detta i värsta fall kan leda till att klienten blir den

38 som får utbilda den yrkesverksamma, vilket uttrycks av flera informanter som en vanlig fallgrop att hamna i. Nedan beskriver en informant sin och kollegors erfarenhet av att arbeta med målgruppen:

Man vill gärna då översätta samma, man vill gärna översätta teorier och metoder och så på en relation där det är en man och en kvinna och det kan man ju absolut i vissa fall göra. För i många många saker i en relation spelar det ju ingen roll vilket kön du har. Utan relationer är ju ofta väldigt lika på många sätt, men den säkra utsattheten som jag tänker att HBTQ personer möter den tänker jag att den inte går att översätta i liksom ett heteroperspektiv och det kan man tappa lite om man direktöversätter. (Informant två)

I citatet kan det urskiljas ännu ett uttryck av cis- och heteronormativitet, där

yrkesverksamma forcerar fram en könsbinär förklaringsmodell till varför våldet har uppstått. Informanten uppmärksammar att en sådan förklaringsmodell inte alltid är tillräcklig, utan att HBTQ-identiteten innebär ytterligare faktorer som inte kan tillskrivas en cis- och heteronormativ person och/eller dennes specifika situation.