U TBILDNING & K UNSKAP

5.2.1. Utbildningsnivå

När det kommer till utbildning har samtliga informanter socionomexamen och jobbar med våld i nära relation. Olikheter finns mellan informanterna gällande ytterligare studieerfarenheter eller utbildning kopplat till HBTQ, där vissa berättar att de studerat genusvetenskap och sexologi. Resultatet pekar på att många upplever brist på

utbildning kring HBTQ- och våldsperspektiv inom socionomutbildningar runt om i landet. En informant beskriver nedan sin utbildning:

Under min master specade jag mig på frågor som berör våld i HBTQ+ personers nära relationer. Jag upplever att det fattades i min grundutbildning när jag pluggade till socionom, och våldsperspektivet i överlag tyckte jag det var det ganska snålt med.

(Informant fyra)

Citatet visar att informanten upplever att hen under sin socionomutbildning saknade information om hur HBTQ-personers livsvillkor ser ut i relation till våldsproblematik.

Informanten menar också att den information som ges om våld i nära relationer som problematik inte förklaras tillräckligt. Det kan tänkas bero på hur samhället ser ut och

31 vad som styr och påverkar vad utbildningar har för innehåll. Detta för att normen eventuellt kan sägas styra över utbildningsmaterialet och på så sätt påverka både de yrkesverksammas kompetens och vad de tar med sig ut i yrkeslivet. I detta fall kan det röra sig om att det i samhället problematiseras för lite kring våld i nära relationer, där särskilt HBTQ-målgruppen uppmärksammas mindre i jämförelse med cis- och heteronormativa målgrupper. Följaktligen gynnas ett system (det cis-heteronormativa) mer än ett annat (HBTQ) i och med vad större system, såsom politik och

myndigheter, främst uppmärksammar för målgrupper och problematiker och därmed utformas efter. Resultatet visar på en fördel för de som självmant vidareutbildat sig efter sina studier om våld i HBTQ-relationer. Detta för att utbildning ger fler verktyg för den yrkesverksamma att arbeta med och gör att personen ofta känner sig säkrare i sin yrkesroll med att bemöta målgruppen.

5.2.2. Kunskapshöjande insatser på arbetsplatsen

Av det som framkommer i föregående undertema skiljer sig erfarenheter av kunskapshöjande insatser åt. När det kommer till tidigare eller nuvarande

arbetsplatser har vissa informanter erbjudits genomgå en HBTQ-certifiering. Vilket innefattar grundläggande information om vad olika begrepp, såsom könsidentitet, könsuttryck och normer betyder, samt förklaring av och problematisering kring olika HBTQidentiteter. Bland informanter som arbetar i verksamheter inriktade på HBTQ -målgruppen ses kunskapshöjande insatser som en förutsättning för gott bemötande, därför erbjuds kontinuerligt alla inom verksamheten vidareutbildning. Övriga menar att de ibland eller sällan erbjuds kunskapshöjande insatser men att utbudet främst styrs av ledningen inom organisationen, eller vad politikerna satt för

prioriteringsområden för året. Detta skulle kunna indikera att tillgängligheten och motivationen är beroende av yttre omständigheter, med andra ord kommunala,

regionala eller nationella politiska linjer snarare än att ligga enskilt på organisationens axlar. Andra menar att det erbjuds ibland men att det då ofta är frivilligt och på eget initiativ och därmed upp till den enskilda, där tid anges som en avgörande faktor.

Samtidigt uttrycks ambivalens över möjligheten att tillskansa sig kunskap via arbetet.

Två informanter menar att många skyller ifrån sig på arbetsbelastning och därmed tidsbrist, vilket informant två resonerar följande kring:

32 ..men då hamnar ju det tyvärr på mitt eget intresse och på mitt engagemang och att jag hittar tid i min tjänst att göra det. (Informant två)

Informant två problematiserar vidare och menar att även om deltagande i

utbildningsdag sker finns risken att kunskapen inte omsätts till praktik eftersom det också kräver eget arbete efter utbildningstillfället. Hen menar att en förändring kräver ett kontinuerligt arbete med sig själv och det som lärts ut, för att undvika att falla in i gamla mönster. Detta menar informant två kan upplevas vara tufft och krävande och att det därför är många som inte skulle arbeta med att implementera det i sitt

arbetssätt.

5.2.3. Kunskap hos de yrkesverksamma

Ett flertal av de yrkesverksamma berättar att de skulle vilja lära sig mer om partnervåld för HBTQ-gruppen. Delar av informanterna upplever att de inte kan tillräckligt om ämnet eller inte heller fått lära sig att våldet i dessa relationer skulle vara annorlunda än i heterosexuella relationer. Andra informanter som arbetar i verksamheter inriktade på målgruppen HBTQ upplever istället att de har god kunskap om ämnet men att en aldrig kan bli fullärd, däremot att våldet skulle vara markant annorlunda håller de inte med om. De menar att normaliseringsprocessen och våldsspiralen ser likadan ut, men att HBTQ-identiteten bidrar med fler varianter av hur våldet kommer till uttryck. Informanterna påpekar att utöver grundläggande kunskaper om målgruppen, finns andra områden värda att utforska, såsom juridiska aspekter och målgruppens möten med andra myndigheter. Samtliga informanter framför att kunskapen måste bli större och att det är önskvärt att alla som är

verksamma inom människovårdande yrken besitter någon form av kunskap om våld i nära relation och HBTQ. En informant lyfter att det är viktigt att fortbilda sig själv för att undvika att ge ett dåligt bemötande där klienten används som en informationskälla för det egna intressets skull. En annan informant beskriver vad som bör tas i

beaktande, samt vad okunnighet kan leda till:

Jag tror ju att okunnighet är många gånger anledningen till att folk blir klumpiga, eller blir rädda, eller missar liksom målet. Jag tänker att just utifrån det här med att

33 komma ut, för det är ett sånt fokus på att alla ska komma ut, men finns det för

förutsättningarna för att komma ut? (Informant fem)

I citatet ovan uttrycker informanten att allmänheten har ett fokus på att individe r ska komma ut med sin HBTQ-identitet. Mattsson (2015) lyfter att HBTQ-personer ständigt får komma ut i olika situationer och sammanhang, vilket beror på att normen antar att alla är heterosexuella. Detta kan göra att många ur normen uppfattar att personer med annan sexuell läggning eller könsidentitet ständigt syns och hörs och

“måste” basunera ut sina privatliv. Det beror på att heteronormen ständigt per automatik tar plats i samhället utan att det ifrågasätts, vilket gör att personer utanför normen inte får så mycket val än att antingen inte säga något eller istället tvingas väldigt tydligt att visa att de också existerar (Mattsson, 2015). Således kan kunskap hos den yrkesverksamma tolkas vara en god förutsättning för att undvika att HBTQ -personer återkommande behöver komma ut i irrelevanta sammanhang, samt för att yrkesverksamma ska vara mer bekväma. Utöver detta lyfter informant fem att det dessutom är viktigt att vara medveten om var sina kunskaper är begränsade. Hen menar att när yrkesverksamma hänvisar en klient vidare för att de saknar kompetens om HBTQ-gruppen, borde tillfället tas i beaktning. Istället skulle tillfället kunna ses som en möjlighet till att tillförskansa sig den kunskap som saknas till nästa gång och på så sätt bli bättre. Informant fem resonerar att ansvaret främst borde ligga på den enskilda att ta reda på mer information och ha koll. Detta för att kunna ställa relevanta frågor och kunna ge adekvat stöd, vilket hen beskriver enligt nedan:

Att vara relevant för personen man möter och ställa rätt frågor för att kunna stödja och ge så bra råd som möjligt. Att våga och hellre be om ursäkt än att bli tyst och stressad. Det är mycket bättre, för om man jobbar med det här och aldrig har gjort fel då är man antingen helt fel ute eller så har man inte gjort något rätt. För det ingår i spelet att göra fel och att be om ursäkt, det gör vi alla. Ibland blir det så illa att nån inte vill komma tillbaka och ibland så kan man reparera. (Informant fem)

Akademikerförbundet SSR (2017) menar att det är upp till de yrkesverksamma att utveckla sin kompetens och medvetenhet kring de områden som berör socialt arbete.

Precis som informant fem påpekar är kunskap en förutsättning för att ställa relevanta

34 frågor. Relevanta frågor kan hjälpa till att göra en analys av problematiken mer

transparant, vilket underlättar möjligheten att också analysera vilken form av hjälp och stöd-insats som är bäst lämpad för situationen. Genom sin roll kan

yrkesverksamma påverka de normer som råder i samhället och i olika system. Därför har de ett visst ansvar att utveckla sin kompetens och kan sägas vara en bidragande faktor till om ett förändringsarbete stagnerar eller utvecklas i en positiv riktning.