I följande kapitel framgår en beskrivning av studiens både praktiska och teoretiska bidrag.
Det teoretiska bidraget har vi grundat på såväl vår problemformulering som den teoretiska referensramen. Här belyser vi således sådana teorier vi stödjer och inte stödjer utifrån vårt resultat.
7.1 Kandidatuppsatsens praktiska bidrag
Syftet är att få ökad förståelse för hur digitalisering påverkar individer inom säljande organisationer och deras förmåga att balansera sin tid för arbete och privatliv. Det resultat som vår studie har visat på är att fastighetsmäklare som arbetar utifrån provisionsbaserad lön upplever en obalans mellan arbete och privatliv, där orsaken till obalansen grundar sig på en kombination av yrkets utformning och hur digitaliseringen lett till en ökad flexibilitet och därmed en ökad tillgänglighet. Detta kan således ge inblick i hur pass hållbart yrket och detta lönesystem är och på så vis skapa möjlighet för diskussion om hur digitaliseringen ska
bemötas, för att inte låta exempelvis tillgängligheten, som redan existerar, få öka ytterligare.
7.2 Kandidatuppsatsens teoretiska bidrag
Vår studie bidrar med en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar individer inom säljande organisationer och deras förmåga att balansera sin tid för arbete och privatliv. Vår kandidatuppsats har genomgående styrkts av befintlig litteratur och forskning kring området digitalisering och dess betydelse inom kontexten av arbete och privatliv. Vår studie visar därmed likheter mellan vårt utfall och de teorier och argument som från början av
kandidatuppsatsen nämns i problemformuleringen. Bland annat Mellner (2016) nämner att den digitala utvecklingen i form av att IKT har medfört ett mer flexibelt förhållningssätt inom arbetsstrukturen. I likhet med detta argument, ville även fastighetsmäklarna i vår studie gärna betona den positiva aspekten av digitaliseringen. Det mer flexibla förhållningssättet är något som konsekvent framgår i vår studie och det blev tveklöst ett av våra fem teman i empirin.
Vår studie visar nämligen att det finns en gemensam nämnare hos fastighetsmäklare där digitaliseringen innebär flexibilitet och det positiva i att inte vara beroende av någon specifik plats så länge det finns internetuppkoppling. I och med denna aspekt faller vi även in på en annan som lyftes i vår problemformulering vilket är Towers et al. (2006) argument om att utvecklingen IKT också har lett till ett gränslöst arbete. Vad som också nämns i
kandidatuppsatsens problemformulering, är det faktum att användningen av IKT har inneburit bättre förutsättningar i utförandet av arbetet där individen kan agera mer flexibelt gentemot
kunder, medarbetare och arbetsgivare (Finner & Rena, 2009; Grand et al., 2013; Wajcman et al., 2008). Dessa forskares argument kan vidare kopplas till vår studie som visar på att det med denna förutsättning samt att kunna agera mer flexibelt, tillkommer en ökad tillgänglighet och att det av fastighetsmäklare i många fall väljer att definiera yrket som en livsstil och inte som ett faktiskt yrke.
Mas-Machuca et al. (2016) visar dessutom i sina forskningsresultat att chefer som tror och stöttar alla initiativ i arbetslivet, gör att medarbetarna upplever en bättre balans mellan arbete och privatliv. Detta argument kan inte vår kandidatuppsats stödja fullt ut. Vad som det här däremot kan anknytas till är Patterson et al. (2005), som nämner anställdas självstyre som något som ger möjlighet till valfrihet och utrymme i arbetet. Studien visar, i likhet med detta, på att fastighetsmäklare i och med digitalisering och hur det ger upphov till att arbeta
flexibelt, tenderar att ofta kunna utforma sitt arbete utifrån egna behov och individuella krav och att det ofta också vid en första anblick ses som positivt. De har nämligen en tendens att vilja ta med arbete hem och utföra arbetsrelaterade uppgifter samtidigt som de befinner sig i privatlivs-domänen. Detta gör i sin tur att vår kandidatuppsats också faller in på det som nämns av Golden och Geilser (2007) och Schieman och Young (2013) som menar på att ny kommunikationsteknik, inklusive smarttelefoner, leder till att gränsen mellan arbete och privatliv blir alltmer otydlig, något som i sin tur går hand i hand med kandidatuppsatsens slutsats.
De befintliga teorier som vår studie också kan stödja är framförallt de som berör WFC och WHI som bland annat nämns av Greenhaus och Beutell (1985). Även teorierna om
Work/Family border theory som bland annat nämns av Clark (2000) återfinns och kan stödjas i vår studie. Vårat huvudfokus har varit gränsdragning mellan arbete och privatliv och
digitaliseringens påverkan, vilket gör att vi även till stor del stödjer Ashforth, Kreiner och Fugate (2000) argument där de betonar att skiljelinjen mellan arbetsliv och familjeliv blir allt svårare att definiera. Eftersom vår studie visar på att fastighetsmäklare, som arbetar utifrån provision, har svårt att skapa tydlig gräns mellan arbete (som även nämnts som sin så kallade livsstil) och privatliv, stödjer vi givetvis även Allvin et al. (2006) påstående om att det gränslösa arbetet kan uppmana till att individer upplever komplikationer i att hitta en tydlig gräns mellan arbete och privatliv. Detta går även hand i hand med Chesley (2005) argument om att ökningar av former av spillover har samband med ångest och lägre tillfredsställelse i privatlivet.
Vidare stödjer vi teorierna kring IKT och hur informationsöverförings- och
kommunikationstekniken består av till viss del positiva faktorer såsom flexibilitet, något som av fastighetsmäklarna konsekvent anses som en positiv aspekt i kontexten av digitala verktyg.
Sayah (2013) nämner i sin studie, att det finns de individer som är bättre på att lyckas hantera i förhållande till andra individer, vad gäller hanteringen av inkommande e-mail, samtal med mera. Med tanke på vad som framgår i empirin, är även detta en teori vi stödjer eftersom en det framgår att vissa av fastighetsmäklarna är bättre och andra sämre vad gäller skapandet av gränsen mellan de två domänerna. Detta eftersom en del väljer att ha en telefon till arbetet och en till det privata, att stänga av notiser eller att enbart ha sin mail kopplad till sin dator och inte sin smarttelefon. Det här ligger därför i sin tur även i linje med Yun et al. (2012) argument om hur IKT även innebär, vad som får betraktas som negativa konsekvenser, där främst smarttelefoner idag tar mer plats i såväl individens arbete som privatliv.
Edwards och Rothbard (2000) hävdar att negativa och positiva känslor som uppstår i den ena domänen i sin tur påverkar andra domänen. Däremot har vi svårt att stödja och se samband till denna teori i vår studie. Vår studie har således inte tagit riktning, i vad som sker
känslomässigt i respektive domän, utan snarare vad digitaliseringen och fastighetsmäklaryrket har för roll, samt huruvida de påverkar (eller inte påverkar) varandra. Studien visar således på, i samklang med, Kaufman-Scarborough (2006) och Hislop och Axtell (2011) nämner, att IKT har medfört djupgående förändringar i såväl arbetsorganisationen som individers sätt att leva.
Som nämns i vår slutsats, upplyser vår kandidatuppsats motsatsvis om att det hos
fastighetsmäklare inte direkt har skapats en särskild djupgående förändring, utan snarare att det har skapats ett ökat behov av att vara tillgänglig och att yrket snarare är en livsstil än ett yrke i sig.
Visserligen visar våra resultat på att digitala verktyg såsom smarttelefoner och datorer medför flexibilitet och smidighet hos fastighetsmäklare. Studien visar dock även på att provisionen går mycket - om inte helt - hand i hand med digitaliseringen på så vis att fastighetsmäklare har begränsade valmöjligheter kring huruvida de ska eller inte ska svara på ett sms, mail eller dylikt eftersom de i vissa fall kan resultera i en utebliven inkomst. Studien visar även, på grund av detta, att den provisionsbaserade lönen har ett samband med fastighetsmäklares känsla av att ofta vilja vara tillgänglig, något som alltså beror dels på yrket i sig. Vår studie belyser dock även att användningen av digitala verktyg och känslan av att vara tillgänglig och
att viljan att kalla det för en livsstil också har ökat i och med digitaliseringen - något som ofta tycks vara svår att undvika eller inte låta inkräkta på någon av domänerna. Det är trots allt ett yrke där upp till 67% av Sveriges fastighetsmäklarföretag präglas av provision
(mäklarsamfundet, 2018) och där 91% av försäljningarna av småhus sker via
fastighetsmäklare (fastighetsmäklarinspektionen, 2012). Mer nischade teorier och argument kring digitalisering och dess påverkan inom ett provisionsbaserat yrke tycks inte finnas, vilket i sin tur också skapar bidraget i vår studie och uppfyllnaden av vårt forskningsgap. Vår studie bidrar således till en ökad förståelse för balansen mellan arbete och privatliv för individer i säljande organisationer och vilket samband som lön i form av provision har till digitalisering såsom smarttelefoner och datorer.