Det innehållsliga i undervisningen under den tid praktiken studeras tar uteslu- tande sin utgångspunkt i rock- och popmusik med fokus på det historiska per- spektivet. Även om det är musicerandet som dominerar sker detta med olika låtar som underlag, vilka kan sägas exemplifiera olika genrer knutna till skilda tidsperioder under senare hälften av 1900-talet. Det handlar alltså på ett sätt om rockens och popens historia även om detta till viss del kamoufleras av den dominerande aktiviteten, musicerande. Det är idel kända grupper och låtar som fungerar som underlag för lyssning och musicerande och det finns natur- ligtvis även en funktionell aspekt inbyggd i valet när det gäller musicerande, genom att låtarna inte får vara för svåra att utföra. De grupper som tas upp är ABBA, Nationalteatern, Philemon Arthur and the Dung, Ramones, Sex Pi- stols, Ebba Grön, Bee Gees, Queen och Pink Floyd vilka, med undantag för Philemon Arthur and the Dung vars framträdelse mest kan betraktas som ett försök att skildra ett av den svenska så kallade progressiva musikens märkligas- te fenomen, torde vara kända för personer med rötter i det sena 1900-talets rock- och popmusik. Det existerar en musikkulturell homogenitet i klassen, vilket märks genom att eleverna är ganska väl insatta i den musik som läraren exponerar. De känner ofta till både låtar och artister. Visserligen handlar det om en kanon av känd rock- och popmusik men det framstår också tydligt att de gillar musiken och känner sig hemmastadda med den. En lektionssekvens när man lyssnar på Bohemian Rhapsody, en av gruppen Queens mest kända låtar, kan tjäna som exempel.
Lektionen är inne i sitt slutskede. Den har handlat om att göra gra- fiska partitur och en låt av Queen har varit underlag för verksamhe- ten. Eleverna vill emellertid lyssna till ytterligare en låt, nu utan att
behöva ha en uppgift förknippad med lyssnandet. Läraren väljer från skivan och sätter på musiken. Eleverna sitter fortfarande i små- grupper efter arbetet med partituret. Flera av eleverna känner igen musiken och nickar uppskattande till varandra. Torbjörn och Klas, som sitter i samma grupp småler mot varandra vid olika passager i låten, som för att visa att de är medvetna om musikens storhet och att de njuter av den. De flesta av eleverna lyssnar uppmärksamt men det finns även undantag. Li har lagt upp sina fötter i Amandas knä och rör dem rastlöst fram och tillbaka i takt med musiken. Pontus är mera intresserad av sin mobiltelefon än av att lyssna till Queen. Dock utgör dessa elever undantag och det dominerande in- trycket är att majoriteten av eleverna lyssnar med stort intresse. Ef- ter en stund tvingas Sebastian avbryta lyssnandet eftersom nästa klass är på väg in i klassrummet. Sebastian avslutar med att säga. ”Det bär mig emot att stänga av den. Men hur bra uppbyggd är den!!”. ”Den är skitbra” replikerar Lars med eftertryck.
Början av sekvensen är intressant ur ett perspektiv som berörs på annat ställe, nämligen det som där benämns skolans uppgiftskultur. Efter att syftet med lyssnandet under hela lektionen har varit att eleverna skulle lösa en uppgift ger de uttryck för en längtan att lyssna mera ostrukturerat. Tina uttrycker också en önskan att få lyssna på hela låten utan att den hela tiden avbryts för analys och kommentarer. Det som emellertid är huvudfokus i detta avsnitt är den stämning som genomsyrar situationen. Det råder djup konsensus mellan lära- re och elever om att det är betydelsefull musik man lyssnar till och stämning- en i klassrummet skulle kunna betraktas som andäktig. Det är de musikaliskt tongivande eleverna som främst bär upp diskursen, men mellanskiktet anslu- ter sig villigt. Det är i princip bara Pontus och Li som positionerar sig som måttligt intresserade men deras agerande räcker inte för att förändra diskur- sen.
Underlaget för musicerande under den termin praktiken besöks är följande låtar: OOAA hela natten, Ring ring (ABBA), 800 grader (Ebba Grön) samt Another brick in the wall (Pink Floyd). Alla dessa låtar får ses som ganska överkomliga att spela och detta torde vara en av anledningarna till varför de har valts. En annan är naturligtvis att det finns en koppling till de genrer och grupper som diskuteras. Låtar som 800 grader och Another brick in the wall kan mycket väl tänkas utgöra attraktiva underlag för musicerande bland dessa elever men OOAA hela natten och Ring ring, kanske främst den förstnämnda, har en slagdängekaraktär som borde ge dem sämre status i en elevgrupp där
det finns ett genuint intresse för musik. Inte vid något tillfälle kritiseras reper- toaren, vilket kan ha en koppling till att det finns en slags musikerkultur i klassen, som skulle kunna karakteriseras som att det primära inte är att kon- struera sin identitet med utgångspunkt i en speciell ungdomskulturell stil med därav följande musiksmak, utan snarare att konstruera en identitet som kom- petent musiker, som visserligen har personliga favoriter men som inte ser nå- got problem i att röra sig mellan olika genrer. Detta framgår tydligt av materi- alet, där en tillfredsställelse i det tekniska hanterandet av instrumenten, exem- pelvis riff på gitarren och fills på trummorna, överflyglar det faktum att det kanske inte är en favoritlåt som utgör underlaget för spelandet. Ytterligare en sak som kan kopplas till den musikeridentitet som vissa elever ger uttryck för är att de sannolikt musicerar i andra miljöer än i skolan, exempelvis kultursko- lan. En indikation på detta, förutom att de är så pass drivna att det inte skulle vara möjligt att enbart tillägna sig de färdigheterna de besitter i skolan, är att det vid ett tillfälle förekommer en diskussion om att kunna läsa noter, varvid det framkommer att flera elever behärskar detta men inte läraren.