BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Metoder för att mäta jämställdhet ... 5 Definitioner ... 6 Olika typer av idrottande ... 6 Åldersgrupper ... 6 Jämställdhet enligt Botkyrka ... 6
Idrottens infrastruktur i Botkyrka ... 8
Bokningsbara idrottsanläggningar ... 8 Organiserad spontanidrott ... 10 Stöd till föreningslivet ... 10 Riktat bidrag för att öka tjejers idrottande ... 11
Hur jämställd är idrotten? ... 12
Representation... 12
Varför titta på resursfördelning? ... 19 Att mäta resursfördelning ... 20 Hur har vi räknat? ... 20 Badhus ... 21 Föreningsbidrag ... 21 Anläggningar ... 21 Kommunens samlade investeringar i idrottsområdet ... 22 Kultur- och fritidsnämndens egna investeringar ... 24 Upplevelse ... 26
Fritid ... 26 Anläggningar ... 27 Enskilda anläggningar ... 27
Analys och förslag till åtgärder ... 29
1. Stöd till idrottande utanför föreningslivet ... 29 Organiserad spontanidrott riktad till tjejer ... 29 Inspireras av Stockholm – kommunalt organiserad gruppträning?
... 29 Ekonomiskt stöd till ungdomars träning utanför föreningslivet .. 30 Öka chansen att träffa rätt – fråga tjejerna själva ... 30 2. Öka jämställdheten i föreningslivet ... 31 Fördelning av föreningsbidrag ... 31
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
3 [34]
Fördelning av träningstider ... 31 Goda exempel – hitta det som fungerar ... 32 3. Utveckla möjligheterna att jämställdhetsgranska
resursfördelningen ... 32 Mät könsfördelningen på idrottsanläggningarna ... 32 Redovisa investeringar ur ett könsperspektiv ... 33
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
4 [34]
Sammanfattning
Rapporten ger en nulägesbeskrivning av idrotten i Botkyrka med fokus på jämställdhet. Rapporten innehåller följande delar:
• En beskrivning av hur idrottslivet i kommunen är organiserat och vilket stöd kommunen erbjuder till dem som idrottar.
• En kartläggning av idrotten ur ett könsperspektiv. Kartläggningen är indelad i avsnitten representation, resursfördelning och upplevelse.
• Analys och förslag till konkreta åtgärder för att öka jämställdheten inom idrotten. Analysen är indelad i avsnitten ”Stöd till idrottande utanför föreningslivet”, ”Öka jämställdheten inom föreningslivet” och
”Utveckla möjligheterna att jämställdhetsgranska resursfördelningen”.
Sammanfattningsvis kan man säga att killar utgör majoriteten inom både föreningsidrotten och den organiserade spontanidrotten. Försöket från kommunens sida att främja tjejers idrottande med hjälp av nya bidragsregler har inte lett till att tjejers deltagartillfällen i idrottsföreningarnas verksamhet har ökat. Fotboll är den idrott där skillnaden mellan tjejers och killars
deltagande är allra störst. Eftersom kommunen inte mäter könsfördelningen på idrottsanläggningarna saknas det kunskapsunderlag som behövs för få en klar bild av hur resurserna fördelas mellan tjejer och killar. Vikten av att börja mäta könsfördelningen på idrottsanläggningarna är något som lyfts i rapporten, liksom behovet av att satsa på idrott och träning som utövas utanför föreningslivet.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
5 [34]
Inledning
Bakgrund
I Botkyrka kommuns idrottspolitiska handlingsprogram fastslås att ett av målen med idrottspolitiken är att kvinnor och män ska ha lika villkor i sitt idrottsutövande och vara jämlikt representerade i beslutande organ. Alla nämnder har också fått i uppdrag av kommunfullmäktige att genom styrning och uppföljning aktivt arbeta med att säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen.1
Startskottet för den här utredningen var en motion från Moderaterna som föreslog att förvaltningen skulle få i uppdrag att utreda flickors fritidsintressen.
Den här rapporten gör just det, men med fokus på idrott och rörelse.
Anledningen till inriktningen var att kultur- och fritidsförvaltningen upplevde att det fanns ett särskilt behov av en utredning på idrottsområdet. Vi har länge vetat att tjejer generellt idrottar mindre än killar, och genom att sammanställa och analysera förvaltningens samlade kunskapsunderlag om tjejers och killars idrottande kan vi lättare avgöra vad som ska bli nästa steg i utvecklingsarbetet mot ett mer jämställt idrottsliv.
Mål och syfte
Syftet med den här kartläggningen är att ge en bild av hur jämställd den idrott som stöds av kommunen är i dagsläget. Är kvinnor och män lika
representerade i verksamheter och styrelser? Har vi det kunskapsunderlag vi behöver för att kunna mäta resursfördelningen mellan kvinnor och män inom idrottsområdet? Skiljer sig kvinnor och mäns upplevelse av våra
idrottsanläggningar åt?
Rapporten ska också ge förslag på åtgärder och fortsatt arbete för att öka jämställdheten inom idrottsområdet i Botkyrka.
Metoder för att mäta jämställdhet
Det finns flera sätt att mäta jämställdheten inom ett verksamhetsområde. Den här rapporten fokuserar på tre områden: representation, resursfördelning och upplevelse.
Avsnittet om representation tittar på könsfördelningen inom idrottsutövandet i Botkyrka. Det handlar till exempel om hur många tjejer respektive killar som är medlemmar i idrottsföreningar eller hur könssammansättningen i
idrottsföreningarnas styrelser ser ut.
Avsnittet om resursfördelning tittar på hur pengarna fördelas mellan kvinnor och män inom idrottsområdet. Det pekar också ut de områden där vi saknar tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna göra en beräkning av
resursfördelningen.
1 Kommunfullmäktiges ettårsplan 2013, s 24
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
6 [34]
Avsnittet om upplevelse tittar på om brukarnas upplevelser av våra idrottsanläggningar och utbudet av fritidsaktiviteter skiljer sig åt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.
Definitioner
Olika typer av idrottande
Den idrott som kommunen stöttar på olika sätt kan delas in i tre kategorier:
organiserad idrott, spontanidrott och organiserad spontanidrott. Kultur- och fritidsförvaltningen använder följande tre definitioner:
Organiserad idrott är idrott som organiseras av en förening, och som kräver medlemskap för att man ska kunna delta. Kommunen stöttar den formen av idrott genom föreningsbidrag och genom att erbjuda idrottsanläggningar och lokaler till subventionerad hyra.
Spontanidrott är idrott som utövas på egen hand utan någon annan organisatör än utövarna själva. Kommunen stöttar den formen av idrott genom att erbjuda spontanidrottsplatser som till exempel motionsspår, skidspår och utomhusgym.
Kommunen erbjuder också ett antal anläggningar som är öppna för
allmänheten. Främst handlar det om badhusen, men även exempelvis vissa konstgräsplaner och ishallar har särskilda tider avsatta till allmänheten.
Enskilda kommuninvånare kan också hyra idrottsanläggningar och lokaler av kommunen, men till ett högre pris än föreningarna.
Organiserad spontanidrott är idrott som är organiserad av någon (det kan vara en förening eller en annan aktör), är kostnadsfri och inte kräver att man är medlem i en idrottsförening. Kommunen stöttar den formen av idrott genom att dela ut föreningsbidrag till föreningar som vill anordna
spontanidrottsaktiviteter, och genom att erbjuda idrottsanläggningar och lokaler till subventionerad hyra.
Åldersgrupper
I rapporten kommer jag att tala om tjejers och killars idrottande. Med tjejer och killar syftar jag på barn och ungdomar i åldern 6-20 år. Det är den
åldersgruppen som idrottsföreningar kan söka grundbidrag från kommunen för.
Observera att statistik och tabeller kan handla om andra åldersgrupper (det kommer i så fall att stå utskrivet).
Jämställdhet enligt Botkyrka
Botkyrka kommun antog 2009 en jämställdhetsstrategi. Strategin utgår från de nationella jämställdhetsmålen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt ett upphörande av mäns våld mot kvinnor.
Enligt Botkyrkas jämställdhetsstrategi ska kommunen:
• skapa en verksamhet på lika villkor oavsett kön. Det innebär dels att målen inom ramarna för det ordinarie styrsystemet - där inte annat
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
7 [34]
anges - ska uppnås för båda könen, dels att fördelningen av resurser mellan könen ska göras på lika villkor,
• bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att de jämställdhetspolitiska målen, där så är relevant, ska konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet och därmed ligga till grund för verksamheten på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå.
Strategin gäller hela Botkyrka kommun, vilket omfattar alla nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
8 [34]
Idrottens infrastruktur i Botkyrka
Botkyrka kommun ansvarar för en mängd ytor som används till olika former av idrottande. Det rör sig om större idrottsplatser, sporthallar, utomhus- och inomhusbad, konstgräsplaner, ishallar, motionsspår, spontanidrottsplatser och andra typer av ytor anpassade för sport och rörelse. Sammanlagt har Botkyrka:
• 2 badhus
• 5 utomhusbad
• 10 konstgräsplaner
• 4 bemannade idrottsplatser
• 13 sporthallar
• 3 ishallar
• 6 elljusspår
Bokningsbara idrottsanläggningar
Kultur- och fritidsförvaltningen driver och sköter sporthallar, konstgräsplaner, gräsplaner och större grusplaner. Utöver de större anläggningarna driver och sköter förvaltningen också mindre lokaler som styrketräningslokaler,
bordtennis- och squashlokaler. Anläggningarna och lokalerna används av skolor, föreningar och allmänhet. Skolorna disponerar anläggningarna under dagtid. På kvällar och helger är de flesta anläggningarna bokningsbara, och föreningarna använder större delen av dessa tider. Ett mindre antal tider finns avsatta för allmänheten och kallas för allmänhetens tider. Privatpersoner kan också boka anläggningarna, men det kostar då mer per pass än för
föreningarna. Den mesta träning som bedrivs på anläggningarna är
föreningsdriven lagträning som fotboll, basket och innebandy. Nyttjandegraden av anläggningarna har ökat sedan 2011.
I kommunens lokalutbud ingår också skolornas gymnastiksalar, som drivs och sköts av utbildningsförvaltningen. På dagtid används gymnastiksalarna av skolorna. På kvällstid kan gymnastiksalarna bokas via kommunens
lokalbokningssystem och nyttjas av både skolorna och föreningarna.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
9 [34]
Under de senaste åren har Botkyrka satsat mycket på konstgräsplaner; mellan 2007 och 2012 har kommunen anlagt 8 konstgräsplaner. Totalt finns det 10 konstgräsplaner i kommunen. Konstgräsplanerna används till allra största delen av föreningar, men sedan 2012 är en mindre del av tiderna på några av
planerna avsatta till allmänheten.
Kommunen har tre ishallar. 28 timmar/vecka var avsatt till allmänhetens åkning under 2012, resten av tiderna var bokningsbara för föreningar.
Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012
Uthyrning ishallar (timmar) 4 108 4 072 4 241
Allmänhetens åkning i ishall (timmar per vecka) 36,5 26 28
Uthyrning konstgräsplaner (timmar) 5 682 6 412 7 720
Allmänhetens tider, konstgräsplaner helår (timmar) 0 0 20,5
Badhus
Botkyrka har två badhus, Fittjabadet och Storvretsbadet. Baden har öppet för både allmänheten och för föreningar. Båda baden har, förutom simhallar, också gym som är öppna för allmänheten. Föreningarna kan boka banor i
bassängerna på vissa tider, medan gymmen inte är bokningsbara.
Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012
Allmänhetens bad inomhus (timmar per vecka) Ej mätt Ej mätt 105,5
Öppet för allmänhetens bad helår (timmar) Ej mätt Ej mätt 5 146
Öppet totalt (timmar) 3 541 7 562 7 711
Styrketräningslokaler
Utöver badhusens gym finns det ett antal kommunala styrketräningslokaler.
Några av dem är knutna till de bokningsbara idrottsanläggningarna och kan bokas av föreningar. Flera av dem finns i anslutning till skolor och används av skolidrottsföreningarna på gymnasieskolorna under dagtid. Kommunen har dock inte gjort någon kartläggning av exakt hur många styrketräningslokaler det finns.
Spontanidrottsplatser
Riksidrottsförbundet definition av begreppet spontanidrottsplats är att platsen ska vara öppen för alla oavsett ålder, den ska finnas inom bostadsområdet eller i anslutning till skolan och vara lätt att nå. Den ska vara slitstark, kunna
användas obehindrat utan tidsbokning samt inte vara anpassad för organiserad tävlingsverksamhet.2 Spontanidrottsplatserna i Botkyrka utgörs bland annat av
2 Riksidrottsförbundet 2007
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
10 [34]
utomhusgym, motionsspår, fotbollsplaner, basketplaner, skidspår och en skatepark. Det är inte kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för alla spontanidrottsplatser, utan ansvaret är uppdelat på olika nämnder.
Idrottens organisering Föreningslivet
Den organiserade idrotten i Botkyrka som stöttas av kommunen arrangeras av föreningslivet. I Botkyrka finns det totalt 87 registrerade idrottsföreningar med sammanlagt 22 857 medlemmar, varav 11 588 är barn och ungdomar i åldern 6-20 år. Av medlemmarna i den nämnda åldersgruppen är 7453 killar och 4135 tjejer.3
Organiserad spontanidrott
Botkyrka har under de senaste åren satsat mycket på spontanidrott, främst i form av att föreningar som organiserar spontanidrottsaktiviteter prioriteras särskilt när kommunen delar ut föreningsbidrag. Satsningen på spontanidrott är något som kommer att fortsätta enligt kultur- och fritidsnämndens framåtsikt 2014-2017.
Under 2012 erbjöd kultur- och fritidsnämnden 2000 timmar organiserad spontanidrott4. Aktiviteterna anordnas av olika idrottsföreningar med
ekonomiskt stöd från kommunen. Vid tiden för den här kartläggningen erbjöds aktiviteterna bordtennis, basket, fäktning, zumba, ishockey, capoeira,
thaiboxning och fotboll. De organiserade spontanidrottsaktiviteterna riktar sig främst till barn och ungdomar. Några av aktiviteterna riktar sig endast till tjejer.
Stöd till föreningslivet
Idrottsföreningar som är registrerade i Botkyrka och genomför sin verksamhet inom kommunen har rätt att söka föreningsbidrag. Med idrottsförening menas en förening som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Det finns tre sorters bidrag: grundbidrag, rörligt bidrag och evenemangsbidrag.
Idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet kan få ett grundbidrag baserat på föreningens aktiviteter. Barn och ungdomar är bidragsberättigade från det år deltagaren fyller 6 år till och med det år hen fyller 20 år.
Grundbidraget för kvartal 1 och 2 2013 baseras på antalet aktiviteter som genomfördes våren 2012. Beslut om kvartal 3 och 4 fattas under våren utifrån antalet aktiviteter som genomfördes hösten 2012.
Det rörliga bidraget är ett kompletterande bidrag som är avsett att stödja och utveckla den del av föreningarnas löpande verksamhet som sammanfaller med kultur- och fritidsnämndens politiska prioriteringar. I praktiken innebär det att nämnden varje år fastställer prioriterade områden och målgrupper, till exempel aktiviteter för pensionärer eller spontanidrottsverksamhet. Föreningar som genomför verksamhet som passar in i de beslutade kategorierna kan få rörligt bidrag.
3 Föreningsregistret i Booking januari 2013
4 Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning 2012
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
11 [34]
Eftersom de gällande bidragsreglerna antogs så sent som 2010 har nämnden bara hunnit ta beslut om prioriterade områden och målgrupper fyra gånger (för verksamhetsåren 2011-2014). Jämställdhet eller särskilda satsningar på något av könen har inte varit ett prioriterat område något av åren.
Evenemangsbidrag kan föreningarna söka för tillfälliga eller återkommande evenemang som är öppna för och marknadsförs till allmänheten. Exempel kan vara festivaler, föreställningar eller föreläsningar, dock inte matcher eller cupper.
Riktat bidrag för att öka tjejers idrottande
I och med de nya bidragsreglerna som började gälla 1 januari 2011 gjorde kultur- och fritidsnämnden en medveten satsning på vissa målgrupper.
Förutom att grundbidragen till idrottsföreningar uteslutande delas ut till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet är reglerna särskilt utformade för att främja verksamhet för tjejer, äldre ungdomar och personer med
funktionsnedsättning. För tjejer multipliceras bidraget per deltagartillfälle med 1,5. Det innebär att idrottsföreningarna får mer pengar när en tjej deltar i en aktivitet än när en kille gör det.
Syftet med utformningen av bidragssystemet är naturligtvis att uppmuntra idrottsföreningarna till att satsa på verksamheter för tjejer och försöka locka fler tjejer till existerande verksamheter. Än så länge kan vi dock inte se att de ändrade reglerna har haft någon effekt på antalet delagartillfällen för tjejer.
Deltagartillfällen (7-20
år) 2009 2010 2011
Flickor 342 310 334 376 307 570
Pojkar 655 478 635 416 547 016
Tjejers deltagartillfällen har sjunkit från 342 310 år 2009 till 307 570 år 2011.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
12 [34]
Hur jämställd är idrotten?
Det här avsnittet beskriver hur jämställd idrotten i Botkyrka är.
Utgångspunkter för avsnittet är resursfördelning, representation och upplevelse.
Representation
Att titta på representation innebär att man granskar hur kvinnor och män finns representerade inom verksamheter, i styrelser eller liknande. Genom att granska representationen får man en bild av hur könsmönstret ser ut inom ett område. Om andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40-60 % brukar man räkna det som en jämställd representation av könen.
Det är förvaltningens ambition att ha könsuppdelad statistik inom alla områden där det är meningsfullt. Det saknas dock fortfarande viss könsuppdelad
statistik, till exempel för besök på idrottsanläggningar och för nyttjande av konstgräsplaner.
Föreningsliv
Precis som i andra kommuner är Botkyrkas idrottsliv föreningsdominerat.
Idrottsföreningarna står för den absoluta merparten av idrottsverksamhet och -aktiviteter.
Könsfördelning deltagartillfällen flickor-pojkar (%)
Fler killar än tjejer deltar i idrottsföreningarnas verksamheter. 2012 stod
killarna för 63 procent av deltagartillfällena medan tjejerna stod för 37 procent.
Andelen tjejer som deltar har ökat med tre procentenheter sedan 2010. Som vi såg i den tidigare tabellen har dock både antalet tjejer och antalet killar som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet minskat sedan 2009. Den ändrade könsfördelningen beror alltså inte på att antalet tjejer som idrottar inom förening har ökat.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
13 [34]
Andel flickor i idrottsföreningarnas verksamhet 2011 (%), jämförelse mellan kommuner5
Botkyrka har en litet lägre andel tjejer i idrottsföreningarnas verksamhet jämfört med de övriga Södertörnskommunerna med undantag av Huddinge.
Tyresö har högst andel tjejer i idrottsverksamheten med 43 %. Observera att diagrammet inte säger något om hur mycket idrottsverksamhet en kommun har, utan bara om hur förhållandet mellan könen ser ut.
Andel av flickorna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet6
2010 2011
Botkyrka 22 % 20 %
Haninge 24 % 20 %
Huddinge 27 % 26 %
Nynäshamn 16 % 19 %
Salem 16 % 18 %
Södertälje 19 % 21 %
Tyresö 37 % 37 %
Alla kommuner 25 % 25 %
I jämförelse med andra kommuner ligger Botkyrka relativt lågt: 20 procent av tjejerna i åldersgruppen 7-20 år deltog i idrottsföreningarnas verksamhet 2011.
Av Södertörnskommunerna (exklusive Nykvarn) var det bara Nynäshamn och Salem som låg något lägre. Riket som helhet ligger fem procentenheter över Botkyrka.
5 Riksidrottsförbundet, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd 2011
6 Kolada
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
14 [34]
Andel av pojkarna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet7
När det gäller andel av killarna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet är siffran högre: 34 procent av killarna i Botkyrka deltog i idrottsverksamheten 2011. Det är nästan i nivå med landet som helhet där siffran var 35 procent. Av Södertörnskommunerna var det bara Huddinge och Tyresö som låg högre. Det skiljer dock så mycket som 11 respektive 12 procentenheter mellan dem och Botkyrka.
Idrottsföreningar (%)
Pojk-dominerade
2011 var andelen idrottsföreningar i Botkyrka med pojkdominerad verksamhet 57 procent, medan andelen idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet var 16 procent.8 Andelen idrottsföreningar med varken flick- eller
pojkdominerad verksamhet var 26 procent samma år.
Mönstret vi ser finns i hela landet, men Botkyrka hade fler idrottsföreningar som dominerades av killar än landet som helhet 2011, dock ungefär lika stor andel som Stockholms län. Andelen flickdominerade idrottsföreningar var lägre än i både landet och länet 2011. Andelen idrottsföreningar i Botkyrka där verksamheten varken är flick- eller pojkdominerad var 26 % samma år jämfört med 21 procent i länet och 22 procent i landet. Vi ligger alltså en aning bättre
7 Kolada
8 Att en verksamhet är ”flickdominerad” eller ”pojkdominerad” betyder att det ena könet svarar för mer än 60 procent av inrapporterade deltagaraktiviteter i föreningen. Observera att det betyder att det i en verksamhet som domineras av det ena könet kan dölja sig ett stort antal deltagare av det andra.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
15 [34]
till när det gäller andel föreningar med relativ balans mellan könen (om man ser det som ett mål vi vill uppnå).
Av dem som var medlem i någon idrottsförening i Botkyrka 2012 var 34 procent kvinnor och 66 procent män. 2012 var första gången som
könsfördelningen bland medlemmarna i idrottsföreningar mättes, så det finns ännu inga jämförelsetal.
Könsfördelningen i idrottsföreningarnas styrelser 2012 speglar
medlemsantalet: 67 procent av styrelseledamöterna var män, 33 procent var kvinnor.
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
16 [34]
De tio största flickidrotterna 2011 (deltagartillfällen, åldersgruppen 7-20 år)9
Fotboll är den största flickidrotten i Botkyrka sett till antal deltagartillfällen 2011. Gymnastik, ridsport och handboll ligger dock inte långt efter. Jämfört med 2008 har fotbollens dominans bland tjejer minskat från 43 873
deltagartillfällen till 21 563 deltagartillfällen. Det är en minskning med mer än 50 procent.
De tio största pojkidrotterna 2011 (deltagartillfällen, åldersgruppen 7-20 år)10
Fotboll är också den största pojkidrotten i Botkyrka. Fotbollens dominans är avsevärt större bland killar än bland tjejer – nästan hälften av
idrottsverksamheten 2011 var fotbollsverksamhet sett till antal
deltagartillfällen. Ishockey som är den näst största sporten utgjorde bara 12
9 Riksidrottsförbundets statistik 2011, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd
10 Riksidrottsförbundets statistik 2011, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd
BOTKYRKA KOMMUN 2013-07-01 Kultur- och fritidsförvaltningen
17 [34]
procent av deltagartillfällena samma år. Lägg också märke till skillnaden mellan tjejers och killars deltagande i fotboll. Slår man ihop deltagartillfällena för all fotbollsverksamhet ser man att flickverksamheten bara utgjorde 16 procent av den totala fotbollsverksamheten. Killarna stod för 84 procent.
När det gäller den organiserade spontanidrotten så mäter man idag inte könsfördelningen bland deltagarna. Det gör att man inte kan följa upp om de aktiviteter som riktas speciellt till tjejer verkligen lockar den tänkta
målgruppen.
Kommunens anläggningar
Könsfördelningen på badhusen var relativt jämn 2010-2011 – ungefär 40 procent av de unika besökarna11 var kvinnor och 60 procent var män.
Skillnaden ökade dock 2012.
Tittar man på de totala besöken är skillnaden större – av de totala besöken stod kvinnor för 31 procent och männen för 69 procent 2010. Män besökte också anläggningarna mer frekvent än kvinnor.12
Utifrån vår statistik får vi ingen bild av hur stor andel av dem som använder
Utifrån vår statistik får vi ingen bild av hur stor andel av dem som använder