Code of Conduct Uppförandekod

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

Code of Conduct

Uppförandekod

(37)

Relationer till anställda

Att ha en stark och varaktig relation till alla anställda, vilken bygger på ömsesidig respekt och värdighet, är mycket viktigt för Skanska. De anställningsvillkor som erbjuds de anställda ska uppfylla minimikraven i nationell lag och relevanta ILO-konventioner.

• Vi erbjuder en säker och sund arbetsmiljö och vi försöker ständigt genomföra förbättringar.

• Vi ger individer lika möjligheter oavsett ras, hudfärg, kön, nationalitet, religion, etnisk tillhörighet eller andra särskiljande egenskaper. Vi tillåter varken diskriminering eller trakasserier.

• Vi erbjuder de anställda och andra personer som arbetar med Skanska olika sätt att rapportera missför- hållanden och berättigad oro så att korrekt granskning och åtgärd kan vidtas och utan att den rapporterande blir utsatt för vedergällning.

• Vi erkänner arbetstagarnas rätt att bilda eller ansluta sig till fackföreningar i enlighet med respektive lands lagar och principer.

• Vi erbjuder de anställda utbildningsmöjligheter som stöder deras nuvarande och framtida arbetsplaner.

• Vi anställer inga personer under 15 år eller tillämplig högre lagstadgad minimiålder.

• Vi tillämpar inte tvångsarbete, slavarbete eller andra former av ofrivilligt arbete vid våra arbetsplatser.

Vi tillåter inga förfaranden som begränsar de anställdas fria rörlighet.

Allmänna principer

Den viktigaste uppgiften för alla bolag i Skanska-koncernen, nedan kallade Skanska, är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik verksamhet. Skanska tar sitt ansvar där vi har effektiv kontroll. Vårt ansvar gäller i de samhällen och miljöer där vi är verksamma samt gentemot våra anställda, affärspartners och samhället i allmänhet.

Med anledning av detta har vi definierat ett antal grund- regler för vårt agerande:

• Vi bedriver vår verksamhet med hög integritet och moral.

• Vi följer de lagar och förordningar som gäller i de länder där vi är verksamma.

• Vi respekterar Förenta Nationernas Deklaration om mänskliga rättigheter och accepterar vårt ansvar att iaktta de rättigheter som gäller vårt agerande gentemot våra anställda och de samhällen där vi är verksamma.

Detta innefattar aktiviteter som berör ursprungsbefolk- ningars rättigheter.

• Vi har en öppen attityd i dialogen med dem som påverkas av vår verksamhet. Vi svarar på förfrågningar från utomstående och kommunicerar med berörda parter inom rimlig tid och på ett effektivt sätt.

Inom det område där vi har inflytande ska vi sträva efter att tillse att våra leverantörer, underentreprenörer, agenter, joint venture/konsortiepartners och andra partners följer prin- ciperna i vår uppförandekod i samband med våra projekt.

Code of Conduct Uppförandekod

(38)

Agerande på marknaden

Korruption, mutor och illojala konkurrensbegränsande åtgärder snedvrider marknaderna och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. Skanska tolererar inte sådana förfaranden.

• Vi ska inte agera i strid mot tillämpliga konkurrenslagar.

• Vi ska inte, direkt eller indirekt, erbjuda eller ge otillbör- lig betalning eller annan ersättning till någon person eller någon organisation i syfte att förmå personen eller organisationen att agera i strid mot föreskrivna åligganden för att erhålla, behålla eller styra uppdrag eller få andra otillbörliga fördelar inom ramen för Skanskas verksamhet.

• Vi ska inte, direkt eller indirekt, begära eller acceptera någon form av otillbörlig betalning eller annan ersättning som ges i syfte att förmå oss att agera i strid mot våra föreskrivna åligganden.

• Vi redovisar alla finansiella transaktioner korrekt enligt lokal redovisningssed, och följer International Financial Reporting Standards (IFRS) och Skanskas tillämpliga policies och regler för all koncernredovisning.

• Vi har kontroller i våra IT-rutiner för att säkerställa adekvat dataskydd för våra kunder.

Miljö

Skanska är övertygat om att projektutveckling och bygg- relaterade tjänster kan bidra till en mer hållbar värld och har en aktiv miljöledning på alla nivåer.

• Vi har organisationsstrukturer, ledningssystem, rutiner och utbildningsplaner för att se till att åtminstone alla relevanta lagar, förordningar och normer följs.

• Vårt miljöledningssystem är ISO 14001-certifierat.

Eftersom linjen ansvarar för vårt miljöarbete är systemet integrerat i våra viktiga affärsprocesser och affärsplaner.

• För att uppnå ständiga förbättringar involverar vi vår arbetskraft, inklusive underentreprenörer, partners och andra berörda parter, i miljöledningsarbetet.

• Vår ambition är att ständigt förbättra miljöbetyget för våra projekt, produkter och tjänster genom att hitta sätt att minska de negativa miljöeffekterna under hela deras livscykel.

Antaget av styrelsen i Skanska AB (publ) den 10 september 2008

Johan Karlström VD och koncernchef

(39)

Skanska AB (publ) www.skanska.com Solna, Sweden 010-448 00 00

codeofconduct@skanska.se

Producerad av Skanska AB, 2009

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

(54)

(55)

(56)

(57)

(58)

(59)

(60)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Kommunstyrelsen

2014-04-07 Dnr KS/2014:153

§ 96

Jämställd resursfördelning i Botkyrka kommun (KS/2014:153)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige har tagit del av informationen.

Sammanfattning

Under hösten 2013 arbetade deltagare från kommunens förvaltningar med ett kartläggnings- och analysarbete. Arbetet skedde på uppdrag av kommun- fullmäktige som i sin ettårsplan för 2013 lämnat i uppdrag till sina nämnder att ”… aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verk- samheternas kvalitet och resultat för båda könen”¹.

Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna har en bred ansats och det fanns en osäkerhet på förvaltningarna om hur det skulle tolkas. Kommun- ledningsförvaltningen initierade därför en gemensam kartläggnings- och analysprocess för att belysa hur ekonomiska resurser fördelats i ett avgränsat område för varje förvaltning. Ambitionen var att så långt som möjligt ha ungas villkor som ett gemensamt tema som inspel till arbetet med den ung- domspolitiska handlingsplanen.

De samlade resultaten uppmärksammar oss på att det i nuläget är svårt att säkerställa en jämställd resursfördelning. Samtidigt belyser kartläggningarna faktiska skillnader vad gäller både representation och kostnader inom de olika verksamheterna, men många gånger har viktiga delar i underlaget sak- nats vilket gör det svårt att uttala sig om fördelningen av resurser är rimlig eller inte.

1 Kommunfullmäktiges ettårsplan 2013, s.24

(61)

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2]

Kommunstyrelsen

2014-04-07 Dnr KS/2014:153

Det har visat sig vara en utmaning att plocka ut nödvändig statistik ur systemen och ibland saknades rutiner för hur könsuppdelad statistik ska föras.

Tillsammans med att det råder osäkerhet kring hur resultaten ska tolkas be- höver det fortsatta arbetet inrymma kompetensutveckling och starkare pro- cesstöd, framför allt med analyserna. I arbetet har också vikten av en hel styrkedja, tydlig beställning och efterfrågan från framför allt nämnderna uppmärksammats.

I rapporten samlas förvaltningarnas arbete och resultat tillsammans med ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet:

• Nämnderna behöver fortsatt stärka sin roll i beställning och uppfölj- ning av sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Verksamhetssystemen behöver fortsatt utvecklas för att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning av insatser utifrån individ/kön och fördelning av resurser.

• Beköningen av styrsystemet behöver fortsatt fördjupas så att arbets- sättet slår igenom i alla verksamheter.

• Arbetet med analyser behöver fortsatt fördjupas.

Demokratiberedningen har behandlat ärendet 2014-03-14 § 13.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2014-02-24.

_____

Expedieras till:

- Kommunfullmäktige

(62)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Demokratiberedningen

2014-03-14 Dnr KS/2014:153

§ 13

Jämställd resursfördelning i Botkyrka kommun Beslut

Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfull- mäktige att besluta att godkänna informationen.

Sammanfattning

(63)

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2]

Demokratiberedningen

2014-03-14 Dnr KS/2014:153/

• Nämnderna behöver fortsatt stärka sin roll i beställning och uppfölj- ning av sina verk-samheter ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Verksamhetssystemen behöver fortsatt utvecklas för att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning av insatser utifrån individ/kön och fördelning av resurser.

• Beköningen av styrsystemet behöver fortsatt fördjupas så att arbets- sättet slår igenom i alla verksamheter.

• Arbetet med analyser behöver fortsatt fördjupas.

(64)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen

2014-02-24 Dnr KS/2014:153

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 61 000 / Sms· 072-585 49 60 · E-post sandra.henze@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Sandra Henze Kommunstyrelsen

Jämställd resursfördelning i Botkyrka kommun

Förslag till beslut

Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfull- mäktige att besluta att godkänna informationen.

Sammanfattning

(65)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Kommunledningsförvaltningen

2014-02-24 Dnr KS/2014:153

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 61 000 / Sms· 072-585 49 60 · E-post sandra.henze@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

 Nämnderna behöver fortsatt stärka sin roll i beställning och uppföljning av sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.

 Verksamhetssystemen behöver fortsatt utvecklas för att underlätta kvalitetssäkring och uppföljning av insatser utifrån individ/kön och fördelning av resurser.

 Beköningen av styrsystemet behöver fortsatt fördjupas så att arbetssättet slår igenom i alla verksamheter.

 Arbetet med analyser behöver fortsatt fördjupas.

Bilagor

Kommunledningsförvaltningen, ”Hur fördelar vi våra gemensamma resur- ser? En rapport om jämställd resursfördelning i Botkyrka kommun”

Slutrapporter från förvaltningarna

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, ”Jämställd resursför- delning – Analys av SFI i Botkyrka kommun”

Kommunledningsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning i Botkyrka kommuns ungdomsfullmäktige – Kartläggning av Botkyrkas Unga Under Förändring”

Kultur- och fritidsförvaltningen, ”Vilket kön har idrotten i Botkyrka? En kartläggning av representation, resursfördelning och upplevelse inom idrot- ten”

Samhällsbyggnadsförvaltningen, ”Analys resursfördelning webbdialog Tull- inge”

Utbildningsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning – analys av kostna- der för kommunens gymnasieprogram”

Vård- och omsorgsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning av LSS insat- ser för unga med funktionsnedsättning”

Mattias Jansson Kommundirektör

Anna Giotas Sandquist Chef för kommunlednings- förvaltningens stab

Expedieras till

Samtliga nämnder

(66)

Jämställd

resursfördelning

Analys av SFI i Botkyrka Kommun

(67)

BOTKYRKA KOMMUN 2014-03-06 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen

2 [28]

Uppdraget

I Botkyrka kommuns ettårsplan för 2013 har samtliga nämnder fått följande uppdrag:

Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen^0F¹.

Inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen genomför vi under hösten 2013 en större jämställdhetskartläggning inom två av våra verksamhetsgrenar, vuxenutbildning och daglig verksamhet. Karläggningen aviserades i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens ettårsplan för 2013 och är ett led i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Uppdraget om jämställd resursfördelning ingår som en del i detta arbete.

Avgränsning

Den här rapporten kan ses som en delrapportering ur vår mer genomgripande jämställdhetskartläggning av SFI i Botkyrka som fortfarande pågår. Den slutliga rapporten planeras bli färdig under det första kvartalet 2014. Den här delrapporten behandlar SFI:s resursfördelning med ett jämställdhetsperspektiv med fokus på: vem får vad och till vilken kostnad?

Den fullständiga rapporten av vår kartläggning kommer utöver resurser fördjupa bilden av representationen inom utvalda verksamhetgrenar. Fokus kommer även att ligga på resultat, uppdelat på kvinnor, män och ålder. Vidare kommer vi att föra resonemang kring orsak och samband mellan vilken form av SFI som kvinnor och män är mer benägna att studera.

Kartläggningen är genomförd under perioden oktober 2012 och mars 2013, sammanlagt 6 månader. Denna period valdes initialt mot bakgrund av två aspekter, för det första var perioden nära i tid och hade ett relativt stort antal elever. För det andra fanns en tanke om att följa eleverna och även se till den uppföljningsdata som verksamheten samlar 6 månader efter avslutade studier. Uppföljningsdata kommer dock inte att redovisas i de aktuella rapporterna på grund av tidsbrist. Kartläggningen fokuserar på två aspekter – inskrivna elever (i snitt) under perioden samt elever som avslutat sina studier under perioden. Detta för att få en heltäckande bild av verksamhetens flöde av elever samt hur och vilka som avslutar. All data är könsuppdelad och viss data är även åldersuppdelad.

1 Avux ettårsplan 2013

(68)

3 [28]

Metod

Kartläggningen har genomförts med hjälp av 5-R metoden. Vi har valt denna metod för att vi bedömt att den är tillämpbar på båda de verksamheter vi valt att analysera. Dessutom har det funnits metodstöd att tillgå från kommunledningsförvaltningen. Med hjälp av 5-R metoden har vi kartlagt och analyserat vår verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet har givit en översiktlig bild av hur verksamheten styrs, hur resurserna fördelas och vad som behöver förändras för att servicen ska utföras på bästa sätt till både kvinnor och män. I fokus står frågorna: Vem får vad och på vilka villkor? Hur kan vi förbättra?

5R :

1. Representation 2. Resurser 3. Resultat 4. Realia 5. Realisera

Kartläggningen har skett med kön som främsta indelningsgrund. Vi belyser även ålder där det har relevans. I den här rapporten så kommer resultat att utebli då vi fokuserar på resursfördelning, inte elevernas resultat^1F².

Kartläggningen av representation består av två delar, inskrivna elever och elever som avslutat sina studier. I denna rapport kommer enbart inskrivna elever att diskuteras.

Kartläggningen har skett i fem etapper; planering, datainsamling, bearbetning, analys och slutligen rapporten. Analysen har skett löpande i både styr- och arbetsgruppen. Den huvudsakliga analysen har skett med verksamhetens ledningsgrupp i form av en workshop.

Organisation

Vår kartläggning har varit omfattande och involverat en rad olika personer på olika nivåer.

Arbetet har letts av en styrgrupp som i sin tur haft en arbetsgrupp till hjälp. Allt arbete har stämts av löpande i berörda verksamhetsledningar samt i förvaltningens ledningsgrupp.

I styrgruppen ingick Andreas Liljenrud utvecklingsledare, Lisa Alm verksamhetsutvecklare, Elin Othén praktikant.

2 Resultat kommer att presenteras i den genomgripande kartläggningen av SFI under januari 2014.

(69)

4 [28]

I arbetsgruppen ingick Andreas Liljenrud utvecklingsledare, Lisa Alm, verksamhetsutvecklare, Elin Othén praktikant, Tove Bodin administrativ chef, Lasse Svensson arbetskonsulent inom Daglig verksamhet samt Linda Folke kvalitetscontroller vid vuxenutbildningen.

Elin Othén har genomfört kartläggningen och bearbetningen av materialet liksom författandet av rapporten, i löpande dialog med arbets- och styrgrupp. Data till kartläggningen har tagits fram av flertalet personer b.la. Linda Folke kvalitetscontroller, Tove Bodin administrativ chef, Eva Wallström administrativ chef, Karin Perkola skoladministratör och Leif Sejnered Rektor.

Kartläggningen har krävt mer resurser och tid än vad som från början antogs, detta på grund av svårigheter att plocka ut relevant data ur våra system. Det har främst berört uppgifter utifrån parametrar som kön, ålder, studieväg och kurstid. Den främsta problematiken har varit att olika uppgifter inte korrelerat med varandra utan ett större manuellt arbete har krävts för att kunna få fram uppgifter om exempelvis kön och studieväg. Även uppgifter kring resurser visade sig vara mer tidskrävande än vad som antagits från början.

SFI Botkyrka

Kartläggningen har genomförts i samverkan med verksamheten för att nå en så fullgod bild som i dagsläget är möjlig. Den data som presenteras i denna rapport berör både representationer och resurser, detta för att enbart det ena eller det andra inte i detta sammanhang ger någon fullgod bild över hur resurserna fördelas inom SFI.

I detta avsnitt kommer data om representationer att presenteras först, följt av resurser. Uppgifter om inskrivna elever är framtagen på två kompletterande sätt för perioden. Först togs uppgifter fram över inskrivna elever under november 2012 och februari 2013 utifrån kön, studieväg och kurstid. Uppgifterna översattes sedan till procent. Därefter togs uppgifter fram utifrån SFI:s räknetillfällen (i samband med nya kurstarter) på inskrivna elever för november 2012 och februari 2013, sammanlagt 5 tillfällen. Ett snitt av dessa uppgifter togs sedan fram och kompletterades med uppgifterna om andelen män och kvinnor per studieväg och dags- och kvällskurs^2F³.

Under perioden räknar vi med, i snitt per månad, att 1200 elever var inskrivna vid SFI. Av dessa var 39 % män och 61 % kvinnor^3F⁴.

3 Kväll och helgslagda kurstillfällen

4 469 män och 731 kvinnor.

(70)

5 [28]

Bild A

På studieväg 1 fanns 56 kvinnor och 17 män. På studieväg 2 fanns 275 kvinnor och 155 män.

På studieväg 3 fanns 400 kvinnor och 297 män. Av dessa läste 844 av eleverna på dagtid (70 %) och 356 på kväll- och helgstid (30 %).

Bild B

77% 64% 57%

23% 36% 43%

Stv1 Stv2 Stv3

Andel kvinnor och män per studieväg

kvinnor Män

78% 59%

22% 41%

Kvinnor Män

Andel kvinnor och män som läser dag/kväll

dag kväll

(71)

6 [28]

Inom gruppen kvinnor läste 561 på dagtid och 162 kväll- och helg medan motsvarande siffra för männen var 283 dagtid och 194 kväll- och helg^{4 F}⁵.

Bild C

243 kvinnor läste studieväg 2 på dagtid och 123 män. På kväll- och helgstid läste 29 kvinnor och 36 män. På studieväg 3 läste 263 kvinnor på dagtid och 144 män. Under kväll- och helgstid läste 134 kvinnor och 157 män.

Av de 844 eleverna som läser under dagtid var 561 kvinnor (66 %) och 283 män (34 %)^{5 F}⁶. 162 kvinnor läste under kväll- och helgstid (46 %) och 194 män (54 %). Kvinnor är således i majoritet under dagsstudier medan männen är i majoritet under kväll- och helgstid.

Personal

Vi har även undersökt representationen inom personalen. Under perioden räknar vi med att det fanns 52 lärare. Av dessa^6F⁷ var 38 kvinnor (73 %) och 14 män (27 %). Av dem undervisade 30 kvinnor (58 %) på dagtid och 8 kvinnor (15 %) på kväll- och helgstid. Den motsvarande siffran för männen var 10 män (19 %) på dagtid och 4 män (8 %) på kväll- och helgstid.

Åldersspridningen är ojämn, 79 % av männen och 60 % av kvinnorna är 51 år eller äldre. En tredjedel av kvinnorna är 61 år eller äldre.

5 Se bilaga för diagram över all data

6 100% av studieväg 1 eleverna läser under dagtid.

7 Uppgifterna kring representationen av kvinnor och män för lärare är inte faktiska antal då vissa av lärarna både har dag och kvällskurser samt även/eller undervisar på olika studievägar.

66%

44%

65%

46%

34%

56%

35%

54%

Studieväg 2 dag Studieväg 2 kväll Studieväg 3 dag Studieväg 3 kväll

Andel kvinnor och män per dag/kväll stv

Kvinnor Män

(72)

7 [28]

Bild D

Antal elever Antal tjänster Elever/lärartjänst

STV 1 72,4 3,8 19

STV 2 430,2 14,9 29

DAG 365,2 14,4 25

KVÄLL 65 0,5 33

STV3 697,4 17,4 40

DAG 406,4 15,45 26

KVÄLL 291 1,95 149^7F⁸

TOTALT 1200 36,1

Samanlagt räknar vi med 36,1 tjänster^8F⁹ inom SFI.

Vi har räknat på en snittkostnad där varje tjänst kostar 474 756^9F¹⁰ kr inklusive PO per år, det totala beloppet för lärarlöner blir då 17 138 680 kronor per år. Vi valde att utgå ifrån en lön på 28 000 kr i månaden. Vi försökte att få fram en mer exakt kostnad för varje person utifrån tjänst, heltid/deltid, studieväg och kurstid men dessa uppgifter visade sig vara svåra att översätta till vad tjänsten faktiskt kostade (personens faktiska lön). Detta på grund av verksamhetens ständiga rörelse med personalförflytningar, inhyrd personal samt viss inaktuell data som gjorde uppgifterna otillförlitliga.

Genom att använda den data om andelen män och kvinnor inom SFI samt uppdelat på studieväg och kurstid så blir kvinnornas del av kostnaden 11 194 927 kr (65 %) och männens 5 943 749 kr (35 %).

Männens kostnad är något lägre än den borde vara utifrån representationen då fördelningen är 61 % kvinnor och 39 % män. Fler män läser dock under kvällstid, vilken är en billigare kurs att föra då den bygger på egenstudier och färre timmar.

SFI Extern

Kartläggningen omfattar även elever som läser SFI i annan kommun. Elever som arbetar på annan ort kan beviljas att studera SFI i den kommunen som de arbetar i, något som kallas SFI extern. I detta fall handlar det enbart om elever som läser i Stockholmsstad då majoriteten av de elever som läser externt gör det i Stockholm. Den aktuella perioden är i likhet med övriga data

8 Att beakta gällande kväll- och helgskurser är att en lärare vanligen innehar en 0,2% tjänst under den kursformen vilket innebär att det egentligen rör sig om ett tiotal lärare och kurser.

9 Många av lärarna innehar delade tjänster (kväll/helg och dag) samt deltidstjänster, därav de olika antalen.

10 28 000 i månadslön exklusive PO.

(73)

8 [28]

ifrån oktober 2012 – mars 2013 och under sexmånadersperioden betalade kommunen för sammanlagt 240^{10 F}¹¹ platser. Av dem var 143 st. studieväg 2 platser. 39 av platserna innehades av kvinnor (27 %) och 104 av platserna (73 %) av män. För studieväg 3 betalades 97 platser under perioden. 24 st. av dem innehades av kvinnor (25 %) och 73 st. av män (75 %).

Den totala kostnaden för dessa platser blev under perioden 434 354 kr_.För studieväg 2 blev kostnaden 268 096 kr vilket innebär en snittkostnad på 1 875 kr per elev. Kvinnornas del av den totala kostnaden uppstiger till 73 117 kr under perioden medan männens kostnad blir 194 979 kr. För studieväg 3 blev den totala kostnaden 166 258 kr under perioden vilket innebär en snittkostnad på 1 714 kr per elev. Kvinnornas del av kostnaden blir således 41 136 kr medan männens uppstiger till 125 122 kr under perioden.

Kvinnorna är i minoritet på de platser kommunen köper extern, vilket går emot den generella trenden där kvinnor i högre utsträckning läser SFI (i Botkyrka 61 % kvinnor och 39 % män).

För de köpta SFI platserna får således kvinnor inte ta del av resurserna i lika hög utsträckning som männen. Varje månad rör sig i snitt om 40 elever, vilket innebär att ca 10 kvinnor och 30 män ges extern SFI.

Svenska för Yrkesutbildade (SFX)

Inom ramen för studien har vi även sett till svenska för yrkesutbildade och de kostnader som kommunen innehar. Svenska för yrkesutbildade riktar sig till människor som har examen eller yrkesutbildar sig, undervisningen är således anpassad efter den aktuella branschens behov.

Perioden för kartläggningen är den samma även för SFX. Under perioden betalade kommunen för platser inom 6 olika områden, SFA^{11 F}¹², SIFA^{12 F}¹³, SFINX Järfälla^{13 F}¹⁴, SFL^{14 F}¹⁵, SFX-IT^15F¹⁶ samt SFH^16F¹⁷. Kostnaden under 6 månader^{1 7F}¹⁸ var 1 111 942 kr vilken innebär 236 platser^{18 F}¹⁹. Av dessa var 149 kvinnor och 87 män.

11 Siffran är inte antalet elever utan antalet betalda platser under 6 månader.

12 SFA=svenska för akademiker

13SFP=Svenska för pedagoger, SFEJ=Svenska för ekonomer, jurister m.fl, SFINX=Svenska för ingenjörer

14 SFINX=Svenska för ingenjörer

15 SFL=Svenska för lastbilsförare

16 SFX-IT=Svenska för IT-programmerare

17 SFH=Svenska för hantverkare

18 Oktober 2012-Mars 2013

19 Även SFX betalas månadsvis, en plats innebär inte en ny elev utan samma elev kan under perioden max uppta sex platser.

(74)

9 [28]

Bild E

Kvinnor är i majoritet vilket stämmer väl överens med hur uppdelningen ser ut inom SFI i Botkyrka. Kvinnor och män läser dock till stor del olika utbildningar.

Bild F

Kvinnor finns bara representerade vid de två första utbildningarna och är i klar majoritet. Män finns representerade i alla. Kostnaden för de olika utbildningarna är olika^19F²⁰. Utgår vi ifrån att alla utbildningar kostar lika mycket så skulle varje plats att kosta 4712 kr. Kvinnors del av den kostnaden skulle således vara den samma som procentsatsen andel kvinnor och män.

20 Se bilaga 1 bild 24 för kostnader

63%

37%

Andel kvinnor & män SFX oktober 2012-mars 2013

kvinnor män

50 99

0 0 0 0

12 40

7 8 8 12

SFA SIFA SFINX järfälla SFL SFX-it SFH

Antal kvinnor och män per utbildning

Kvinnor Män

(75)

10 [28]

Bild G

Kostnad SFX/ antal elever 4712

Kostnad kvinnor 702 031 kr

Kostnad män 409 911 kr

Totalsumma 1 111 942 kr

Den faktiska kostnaden blir dock en annan då kvinnor och män befinner sig i olika utbildningar med olika prislappar.

Bild H

Faktisk kostnad UTIFRÅN SFXUTBILDNING

Kvinnor 646 721 kr

Män 465 221 kr

Kostnad per person i snitt/månad Kvinnor 4 340 kr

Män 5 347 kr

Kvinnor kostar, i snitt per månad, 4 340 kr och män 5 347 kr. Siffrorna är framtagna genom att se till antal kvinnor och män och dela den faktiska kostnaden för den specifika utbildningen på antal kvinnor respektive män. Därefter lades alla summer för respektive utbildning för kvinnor ihop och lika för män. Kostnaden tar då även hänsyn till att kvinnor och män läser olika utbildningar, är olika många samt att utbildningarna kostar olika mycket. Snittet per månad är framtaget genom att ta kvinnors del av summan delat på antal kvinnor, på så sätt blir en kvinnas plats per månad inte en faktisk kostnad utifrån vad kommunen betalar för en individs plats utan en kvinnas del av det totala beloppet med hänsyn tagit till antalet kvinnor.

En bra analys ställer krav på våra datasystem

Förvaltningen ser mycket positivt på tydliga uppdrag som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling. Vår förmåga att analysera hur resurser fördelas utgör en viktig grund för att uppnå en jämställd verksamhet. Samtidigt som vi påbörjade arbetet blev vi dock snabbt medvetna om de hinder som låg i vägen för att kartlägga och analysera verksamheten.

(76)

11 [28]

Mycket av problematiken har att göra med datasystem som inte är anpassade till att få fram den typen av data som vi var ute efter. För att få fram uppgifter om inskrivna elever under en månad så var vi tvungna att använda oss av två olika metoder, den ena för att få fram ett antal per studieväg och kurs, den andra för att få det könsuppdelat. Problematiken med det tillvägagångssättet är dock att vi fick fram olika uppgifter. Genom att få fram procentsatsen av kvinnor och män använde vi de uppgifterna på data över antalet inskrivna elever^20F²¹ för att få fram en beräkning på hur stor del av de inskrivna eleverna som var kvinnor och män.

Uppgifterna för procentsatsen togs i sin tur fram genom att manuellt gå igenom alla elever under november 2012 och februari 2013 per studieväg och kurs. Vi tog sedan fram ett snitt av de eleverna men antalet blev högre än vad som var rimligt på grund av att vi såg till varje elev som var inskriven under den månaden^{21 F}²². Det faktiska antalet elever uppdelat på kvinnor och män blir därmed inte relevant att använda till något annat syfte än som procentsats och även till att se avbrottsfrekvensen under en månad, något som inte kommer att diskuteras vidare här utan i den fullständiga rapporten som kommer vara tillgänglig under januari 2014.

Analys av en ögonblicksbild – visar tendenser

På grund av svårigheter att få fram några exakta siffror och med tanke på att SFI är en verksamhet i ständig rörelse och med stora flöden av elever som försvinner, startar eller går vidare till en annan kurs så bör de uppgifterna som tagits fram i denna kartläggning ses som fingervisningar och inte exakta uppgifter om antal elever. I vår syn är det procenten som är användbar och detta för att upptäcka mönster och tendenser som till exempel att män är mer benägna att läsa under kvällstid medan kvinnor i högre grad läser under dagtid. En annan tendens vi kan utröna är att betydligt fler män beviljas SFI extern. Bägge dessa tendenser kan tolkas som att män i högre utsträckning än kvinnor har ett arbete under dagtid, något som stämmer överens med verksamhetens uppfattning samt statistik över arbetsfrekvens.

Svårigheterna som vi stött på för att få fram uppgifter om representationen går även igen när det kommer till uppgifterna om resurser inom SFI i Botkyrka. På grund av verksamhetens föränderlighet så blev uppgifter om lärartäthet och vem som befinner sig vart svåra att få fram, olika system sa olika saker och med tanke på att uppgifterna vi ville ha fram sträckte sig bakåt i tiden så blev det än mer vanskligt att få fram exakta uppgifter.

Stor vilja att utveckla arbetet med jämställdhet

Något man ofta behöver förhålla sig till när man arbetar med jämställdhet är motstånd, eller brist på förståelse för arbetets värde. Detta är dock något som varit helt frånvarande under

21 SFI har räknetillfällen ca två gånger i månaden

22 SFI har kursstarter ca var 5 vecka vilket innebär att en kurs inte är statisk över tid med samma antal elever.

Antalet under en månad innebär således inte de eleverna läser samtidigt utan kan innebära att en kursstart ägt rum och elever har ”bytts ut”.

(77)

12 [28]

arbetets gång. Alla inblandade från högsta ledning till verksamhetsnivå har visat ett mycket stort engagemang för arbetet och hur det kan bidra till utveckling.

Vad kan vi utläsa?

Representationer

• Kvinnor är i majoritet inom SFI i egen regi^22F²³.

• Män är i majoritet inom SFI extern^23F²⁴

• Kvinnor är i majoritet inom SFX^24F²⁵ – Kvinnor och män läser olika utbildningar^{25 F}²⁶

• Män är mer benägna att läsa kvälls- och helgkurser^26F²⁷

• Kvinnor är mer benägna att läsa under dagtid^27F²⁸

• Nästan 80 % av kvinnorna läser dagkurs i jämförelse med 60 % av männen.

• Fler män än kvinnor läser kvälls- och helgkurs^{2 8F}²⁹

• De som läser under kvälls- och helg kommer främst från studieväg 3^{29 F}³⁰

• 42 % av eleverna på studieväg 3 läser kväll^30F³¹.

• Fördelningen mellan kvinnor och män per studieväg och kurstid är likvärdig i procent^{31 F}³²

• En majoritet kvinnor är lärare vid SFI i Botkyrka^{32 F}³³

• En majoritet av lärarna är 51 år och äldre^{33 F}³⁴

Resurser

• Kvinnors del av kostnaden för SFI intern är högre än männens del^{34 F}³⁵

• Männens del av kostnaden för SFI extern är högre än kvinnornas^{35 F}³⁶

• Männens del av kostnaden för SFX är högre än kvinnornas del^{36 F}³⁷

23 Bilaga: Bild 1

24 Bilaga: Bild 16 & 19

25 Bilaga: Bild 22

26 Bilaga: Bild 24

27 bild B (sid 5) & Bilaga: Bild 6

28 ibid.

29162 kvinnor och 194 män

30 Bilaga: Bild 7

31 Ibid.

32 Bilaga: Bild 6

34 Bilaga: Bild 11

36 Bilaga: Bild 18 - 21

37 Bilaga: Bild 23 - 26

(78)

13 [28]

Kompletterande kommentarer

Den 13 december 2013 redovisade arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen följande uppdrag till KLF:

Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och

resultat för båda könen

Kommunledningsförvaltningen har begärt in kompletterande slutsatser av vårt arbete.

Uppdraget

Att säkerställa en jämställd resursfördelning är en viktig utgångspunkt i uppdraget. För att få kunskap om hur resursfördelningen ser ut inom vår verksamhet har vi valt att kartlägga; vem får vad till vilken kostnad? Detta har vi försökt synliggöra genom hårda data i vår rapport.

Den andra delen i uppdraget handlar om att vårt arbete med en jämställd resursfördelning ska bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. Man kan också tolka det som att vi genom att aktivt arbeta med vår styrning och uppföljning ska säkerställa att verksamheten faller ut med samma resultat och kvalitet för båda könen. Dessa två tolkningar är fundamentalt olika.

Inom vår förvaltning har vi valt att arbeta utifrån den senare. Hur vi klarar av detta kommer vi att redovisa i den rapport som vi avser att presentera efter årsskiftet.

Reflektion kring målkonflikter i uppdraget

Genom vårt sätt att styra och följa upp verksamheten så synliggörs utfallet för kvinnor respektive män.

De eventuella skillnaderna i resultat och kvalitet vi ser kan bero på en mängd faktorer. Avsikten med vår kartläggning och analys är att fördjupa kunskapen om utfallet. Därefter kan vi utveckla verksamheten för att stärka förutsättningarna så att kvinnor eller män, beroende på hur ojämställdheten ser ut, stärks i sina förutsättningar att nå lika bra resultat. Här ser vi en konflikt med målsättningen om jämställd

resursfördelning. För att nå en jämställd verksamhet, där kvinnor och män får samma service och tjänster med samma kvalitet, kan behovet av resurser se olika ut beroende på kön. Om målsättningen att fördela resurserna lika mellan könen är överordnat, kan målet om en jämställd verksamhet vara svårt att nå. För att utveckla en ojämställd verksamhet till en jämställd, kan resurser under en period behöva fördelas olika mellan könen. Det kan också vara så att en jämställd verksamhet kostar olika mycket att bedriva för kvinnor och män. Varje verksamhet har att bevaka att inte resurser fördelas olika beroende på föreställningar om kvinnor och mäns villkor och behov, utan utifrån reell kunskap.

Förvaltningen tycker det hade varit bra med en större politisk vägledning kring förhållandet mellan målet om jämställd resursfördelning och en jämställd verksamhet. Självklart hade det i den bästa av världar varit så att en jämn fördelning av resurser alltid ledde till ett jämställt utfall av kvalitet och service till våra medborgare. Vi har sett uppdraget som ett viktigt led i att vinna kunskap om hur vår verksamhet bedrivs och hur resurser fördelas. Vilket i sin tur skapar ökade förutsättningar för verksamhetsutveckling.

(79)

14 [28]

Verktyg för jämställd resursfördelning

Vi tog oss an uppdraget med en stark förhoppning om att kunna synliggöra hur resurser fördelas mellan könen i vår verksamhet. En tidig slutsats var att systemen inte var inställa på denna beställning. Med systemen menar vi de system och arbetssätt vi använder oss av för att följa upp vår verksamhet. Data fanns i de flesta fall men den var paketerad på ett sätt som ibland omöjliggjorde att bryta ut kostnader fördelade på kön. En slutsats vi har är att uppdraget kommer ställa stora krav på förvaltningens sätt att arbeta med uppföljning, krav som vi idag inte kan leva upp till. Vidare ser vi behov av systemutveckling för kvalitetsuppföljning och kompetensutveckling av chefer och personal, inte minst kring interkulturella perspektiv men även kring jämställdhet. Om politiken efterfrågar jämställdhet, måste organisationen klara att besvara frågan med detta perspektiv.

(80)

15 [28]

Bilaga

Bild 1: andel kvinnor och män

Bild 2: andel kvinnor och män per studieväg

kvinnor 61%

män 39%

Andel inskrivna Män & Kvinnor SFI november2012 Februari 2013

Medeltal kvinnor Medeltal män

Antal kvinnor: 731 Antal män: 469 Totalt: 1200

77% 64% 57%

23% 36% 43%

Stv1 Stv2 Stv3

Andel kvinnor och män per stv

kvinnor Män

(81)

16 [28]

Bild 3: antal kvinnor och män per studieväg

Bild 4: andel elever per dag och kvälls- och helgkurs

56 17 73

275 155 400 430

297

697

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Medel kvinnor Medel män Medel totalt antal inskrivna elever Medel totalt inskrivna elever män & kvinnor per

studieväg

STV 1 STV 2 STV 3

70%

30%

Andel elever per dag och kväll- och helgskurs

Dag Kväll och helg

(82)

17 [28]

Bild 5: antal kvinnor och män på dag och kväll- och helgkurs

Bild 6: Andel kvinnor och män per studieväg, dag och kväll- och helgkurs.

561

283

844

162 194

356

Kvinnor Män Sammanlagt

Antal kvinnor och män på dag &

kvällskurs medel

Dag Kväll

66%

44%

65%

46%

34%

56%

35%

54%

Studieväg 2 dag Studieväg 2 kväll Studieväg 3 dag Studieväg 3 kväll

Andel kvinnor och män per dag/kväll stv

Kvinnor Män

(83)

18 [28]

Bild 7: Antal kvinnor och män per studieväg som läser dag/kväll- och helg

Bild 8: Andel kvinnliga och manliga lärare vid SFI Botkyrka

243

29

263 123 134

36 144 157

365

65

406

291 Studieväg 2 dag Studieväg 2 kväll Studieväg 3 dag Studieväg 3 kväll

Antal kvinnor & män per studieväg samt dag/kväll

Kvinnor Män Sammanlagt

73%

27%

Andel kvinnliga och manliga lärare

Kvinnor Män

(84)

19 [28]

Bild 9: Antal kvinnor och män per dag och kväll- och helgkurs

Bild 10: Andel kvinnor och män som undervisar kväll/helg och dag i förhållande till totalen

30

8

38

10

4

14

Dag Kväll/Helg Totalt

Antal lärare per dag/kväll

Kvinnor Män

58%

15%

19%

8%

Andel kvinnor och män per dag och kväll/helgskurs

Kvinnor dag kvinnor kväll/helg Män dag Män kväll/helg

(85)

20 [28]

Bild 11: Antal kvinnor och män per ålderskategori för lärare

Bild 12: Antal elever per stv/dag/kväll och antal tjänster per stv/dag/kväll Antal elever Antal tjänster Elever/lärartjänst

STV 1 72,4 3,8 19

STV 2 430,2 14,9 29

DAG 365,2 14,4 25

KVÄLL 65 0,5 33

STV3 697,4 17,4 40

DAG 406,4 15,45 26

KVÄLL 291 1,95 149

TOTALT 1200 36,1

4 6 6 9

13 1 2 0

10 1 5

8 6

19

14

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

-30 31-40 41-50 51-60 61+ -30 31-40 41-50 51-60 61+ -30 31-40 41-50 51-60 61+

Kvinnor Män Totalt

Relationen mellan kvinnor- och män/ålder för personal

Antal lärare

(86)

21 [28]

An ta l tj äns te r Lön ekos tna d Kvinno rs de l a v lön ekos tna d M änne ns de l a v lön ekos tna d Ant al k vinno r An tal m än Ko stna d pe r pl ats kv inno r Ko stna d pe r plat s m än STV 1 3,8 1 804 072 1 383 945 420 126 56 17 24 713 24 713 STV 2 14, 9 7 073 860 4 644 882 2 428 976 275 155 16 890 15 671 DA G 14, 4 6 836 482 4 538 975 2 297 505 243 123 18 679 18 679 KV ÄLL 0,5 237 378 105 907 131 471 29 36 3 652 3 652 STV3 17, 4 8 260 749 5 166 100 3 094 647 400 297 12 915 10 420 DA G 15, 45 7 334 975 4 739 799 2 595 175 263 144 18 022 18 022 KV ÄLL 1,95 925 774 426 301 499 472 134 157 3 181 3 181

TO TA LT 36, 1 17 138 680 11 194 927 5 943 749 731 469 15 315 12 673

Bild 13: Kostnad

(87)

22 [28]

65%

35%

Andel av kostnaden SFI

Kvinnor Män

Lönekostnad: 17 138 680 Kvinnors del: 11 194 927 Mäns del: 5 943 749 Bild 14: andel kostnad månadsvis

Bild 15: Andel kvinnor och män per kostnad SFI

kvinnor män Per elev kvinnor Per elev män

per månad 932 911 495 312 1 276 kr 1 056 kr

STV 1 115 329 35 011 2 059 kr 2 059 kr

STV 2 387 074 202 415 1 408 kr 1 306 kr

STV 3 430 508 257 887 1 076 kr 868 kr

(88)

23 [28]

Bild 16: SFI extern studieväg 2

Bild 17: antal elever stv 2

Studieväg 2 okt2012-mars2013

Kvinnor 39 27%

Män 104 73%

Totalt antal 143 100%

27%

73%

Andel kvinnor & män SFI extern stv 2

Kvinnor Män

(89)

24 [28]

Bild 18: kostnad per stv 2 elev och per kvinnor och män

Kostnad stv2/elev 1 875 kr

Kostnad kvinnor 73 117 kr Kostnad män 194 979 kr

Totalsumma 268 096 kr

Bild 19: andel elever stv 3

25%

75%

Andel kvinnor & män SFI extern stv 3

Kvinnor Män

(90)

25 [28]

Bild 20: antal elever stv 3

Studieväg 3 okt2012-mars2013

Kvinnor 24 25%

Män 73 75%

Totalt antal 97 100%

Bild 21: Kostnad per elev och per kvinnor och män

Kostnad stv3/elev 1 714 kr

Kostnad kvinnor 41 136 kr

Kostnad män 125 122 kr

Totalsumma 166 258 kr

(91)

26 [28]

Bild 22: SFX andel kvinnor och män

Bild 23: Antal och kostnad för SFX

Antal

Kvinnor 149

Män 87

Totalt antal/per kostnad 236

SFX kostnad okt2012-mars2013

1 111 942 kr

Bild 24: Andel och kostnader per SFX utbildning

63%

37%

Andel kvinnor & män SFX oktober 2012-mars 2013

kvinnor män

(92)

27 [28]

5221

Kvinnor 50 261 048 kr

Män 12 62 652 kr

Totalt antal/pe 62 323 700 kr

SFA kostnad okt2012-mars2013 323700

3896

Kvinnor 99 385 673 kr

Män 40 155 827 kr

SIFA kostnad okt2012-mars2013

541500 SFP=Svenska för pedagoger, SFEJ=Sve

3821

Kvinnor 0 - kr

Män 7 26 750 kr

SFINX kostnad okt2012-mars2013

26750 SFINX=Svenska för ingenjörer

15149

Kvinnor 0 - kr

Män 8 121 192 kr

SFL kostnad okt2012-mars2013

121192 SFL=Svenska för lastbilsförare

5375

Kvinnor 0 - kr

Män 8 43 000 kr

SFX-IT kostnad okt2012-mars2013

43000 SFX-IT=Svenska för IT-programmerar

4650

Kvinnor 0 - kr

Män 12 55 800 kr

SFH kostnad okt2012-mars2013 55800

SFH=Svenska för hantverkare SFH okt2012-mars2013

Svenska för akademiker (inom vården

Kostnad SFH/elev Kostnad kvinnor

Kostnad män Kostnad kvinnor

Totalsumma SFA okt2012-mars2013

SIFA - (SFP, SFEJ,SFINX) okt2012-mars2013

SFINX (JÄRFÄLLA) okt2012-mars2013

SFL okt2012-mars2013

SFX-IT okt2012-mars2013

Kostnad män Totalsumma

Kostnad SFX-IT/elev Kostnad kvinnor

Kostnad män Totalsumma Kostnad kvinnor

Kostnad SIFA/elev Kostnad kvinnor

Kostnad SFINX/elev Kostnad kvinnor

Kostnad SFL/elev SIFA okt2012-mars2013

SFINX okt2012-mars2013

SFL okt2012-mars2013

SFX-IT okt2012-mars2013

SFH okt2012-mars2013

Kostnad SFA/elev SFA okt2012-mars2013