Verksamheten ska motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm

Hur fördelar vi våra gemensamma resurser?

2. Verksamheten ska motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm

Utgångspunkterna för arbetet med jämställdhetsintegrering i Botkyrka är tre; lagstiftningen, verksamhetsmålen och kommunens mål för jämställdhetsarbetet.^9F¹⁰Arbetet bedöms utifrån fördelningen av resurser och hur god kvalitet och goda resultat som uppnås inom kommunens olika verksamheter.^{10 F}¹¹ I linje med arbetet lämnade kommunfullmäktige under 2013 i uppdrag till sina nämnder att säkerställa en jämställd resursfördelning.

Bakgrund till uppdraget – jämställd resursfördelning i Botkyrka kommun

I kommunens ettårsplan 2013 stod ”Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen.”

Förvaltningarna i Botkyrka kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med att beköna sin styrning och uppföljning för att säkerställa positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat ur ett könsperspektiv. Arbetet med att beköna styrsystemet har idag kommit en bra bit på vägen utifrån både bredden och djupet. I en utvärdering genomförd 2013 konstaterades dock att kommunen i större utsträckning behöver se jämställdhetsanalyser som en naturlig del i det ordinarie kvalitets- och utvecklingsarbetet. Utvärderingen uppmärksammar att det många gånger anses vara svårt att göra sådana analyser, bland annat på grund av tidsbrist.^11F¹²

10 Botkyrka kommun (2009) s.5

11 Botkyrka kommun (2009) s.6

12 Stenman, Maria (2013) Jämställd verksamhet för ett jämställt Botkyrka, s.

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

7 [24]

Arbetet för en jämställd resursfördelning är en utmaning som kräver stor kunskap både om verksamheten, samhället i stort, jämställdhet och specifikt genus. Frågan om att säkerställa en jämställd resursfördelning är därför betydligt mer komplex än mer enkla könskonsekvensbe-skrivningar eller jämställdhetsanalyser. Arbetet ställer med det sagt höga krav på tjänste-personer i organisationen. Uppdraget från kommunfullmäktige hör inte till vanligheterna och har upplevts som svårt för förvaltningarna vad gäller underlag, tidsutrymme och kompetens.

Samtidigt är det ett uppdrag i linje med det strategiska arbetet då jämställd resursfördelning är grundläggande för att uppnå jämställda verksamheter.

Jämställdhet förutsätter att kvinnor och män har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. I Botkyrka innebär det att alla oavsett kön ska få en likvärdig ser-vice och verksamhet. Det innebär dock att vi ibland ska göra lika och ibland olika beroende på villkor och behov. Detta gör det extra viktigt att alltid ha koll på resursfördelning och resultat utifrån kön. I det arbetet använder vi oss av kunskap om sociala konstruktioner som på olika sätt producerar och reproducerar vårt sätt att agera. I det är teorier om kön, genus och makt centrala delar.

Kön, genus och makt – ”Du föds inte till kvinna eller man, du blir det”

”Kön” används för att biologiskt och juridiskt fastställa om en individ är kvinna eller man, men i jämställdhetsarbetet är det viktigt att vi har förståelse för hur kön skapas och värderas. I det avseendet använder vi oss av ”genus”, som är ett analytiskt begrepp och som innebär so-cialt konstruerat kön. Vi använder oss av det för att förstå hur föreställningar, idéer och hand-lingar tillsammans formar människors identitet och liv. Det finns en mängd forskning som genom åren visat hur vi redan från födseln tillskriver barnet särskilda egenskaper och förvänt-ningar på feminint respektive maskulint beteende utifrån dess kön.^{12 F}¹³ Genus använder vi för att förstå de processer som formar människor till att bli och vara kvinna eller man.

”Könsmaktsordningen skapar orättvisor och passar egentligen ett demo-kratiskt samhälle rätt illa”^13F¹⁴

13 Se exempelvis Thomsson, Heléne & Elvin-Nowak, Ylva (2003) Att göra Kön, Scandbook AB:

Smedjebackene

14 Thomsson & Elvin-Nowak (2003) s.52

BOTKYRKA KOMMUN

Vi använder oss också av teorier om genussystemet för att förstå maktrelationen mellan kvin-nor och män. Genussystemet, som ibland kallas för könsmaktsordning, bygger på två princi-per:

1. ”Isärhållning”

Kvinnor och män, flickor och pojkar ses som varandras motsatser. Det ser vi exempel på i utbildningssystemet där utbildningsvalen följer starkt könsbundna val. Det tar sig även till uttryck på arbetsmarknaden där kvinnor och män ofta arbetar med olika sa-ker, exempelvis vård- och teknikyrken. Det är också synligt inom specifika yrken. Ex-empelvis inom sjukvården där kvinnor oftare arbetar som vårdbiträde medan män of-tare återfinns inom teknikintensiva områden, som ambulansförare eller läkare^{14 F}¹⁵.

2. ”Hiearkisering”

Män och pojkar som grupp värderas högre än kvinnor och flickor som grupp. Det in-nebär att mannen och det maskulina är norm medan kvinnan och det feminina avvi-kande. Det ser vi exempel på genom att män är majoritet i olika beslutande försam-lingar och har mer inflytande över samhällets ekonomiska resurser.^{1 5F}¹⁶ Jämställdhetspo-litikens övergripande mål är att bryta denna maktordning.

Genus med normer kring sexualitet, femininitet och maskulinitet, i samspel med exempelvis klass och etnicitet, påverkar vårt handlingsutrymme och livschanser. I det här avseendet an-vänds begreppet och det analytiska verktyget intersektionalitet^16F¹⁷. En kvinna är aldrig ”bara”

en kvinna, hon ”är” också exempelvis en sexualitet, etnicitet och ålder på samma sätt som en man aldrig ”bara” är en man. Dessa relationella förhållanden ska ses som centrala i arbetet för att uppnå jämställdhet eftersom de tillsammans påverkar handlingsutrymmet för kvinnor re-spektive män.

15 Se exempelvis Strömberg, Helén (2006) ”Genus och teknik i sjukvården” i Genusperspektiv på vård och omvårdnad, Strömberg (red.) och Eriksson (red.). Lund: Studentlitteratur, s.66.

16 Eriksson-Zetterquist Ulla & Styhre Alexander (2007) Organisering och intersektionalitet, Malmö: Liber AB, s.40, se även Pettersson, Lena, Genus i och som organisation: Översikt om svensk arbetslivsforskning med ge-nusperspektiv, Stockholm: Santérus Förlag, s 12. Även Alvesson, Mats & Due Billing, Yvonne (2011) Kön och organisation, Lund: Studentlitteratur, s.79.

17 Se exempelvis Brah, Avtar & Phoenix, Ann (2004) Ain’t I a Woman? Revisiting intersectionality, Journal of International Women’s Studies. Vol. 5 No 3: 75-86 och Eriksson-Zetterquist, Ulla (2007) Organisering och inter-sektionalitet eller http://jamstall.nu/vad/interinter-sektionalitet/ (hämtad: 2014-03-03)

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

9 [24]

Metoder för att mäta jämställd resursfördelning

När vi undersöker om verksamheten har jämställd resursfördelning väger vi in budgetens kon-text. Genom att undersöka representation och fördelning av exempelvis tid, pengar och rum synliggörs ramarna för och föreställningarna om vem som prioriteras. Budgeten”… reflekterar värderingarna i ett land – vem det värderar, vem det belönar… och vems och vilket arbete det belönar”^17F¹⁸. Budgeten och hur olika resurser fördelas säger alltså något om hur vi ser på kvin-nor och män, flickor och pojkar i vår kommun och i våra verksamheter.

“Gender budgeting” = jämställdhetsintegrerad budgetprocess & budget

“Gender budgeting” är ett begrepp som sedan 1990-talet fått en vid spridning över världen. I praktiken innebär det enligt en vedertagen definition från Europarådet helt enkelt jämställd-hetsintegrering av en organisations budgetprocess och budget.

”Gender budgeting is an application of gender mainstreaming in the budgetary processes. It means a gender-based assessment of budgets, incorporating a gen-der perspective at all levels of the budgetary process and restructuring revenues and expenditures in order to promote gender equality.”^18F¹⁹

Det innebär framförallt att undersöka och säkerställa de faktiska resursströmmarna och hur kvinnor och män, flickor och pojkar får tillgång till resurserna. ”Med hur mycket pengar stöd-jer den offentliga resurstilldelningen kvinnor och män, flickor och pojkar? Hur möter de of-fentliga utgifterna kvinnors och mäns, pojkars och flickors behov och preferenser (priorite-ringar)?”^{1 9F}²⁰

Det innebär att vi undersöker om fördelningen av resurser är rimlig. Det betyder att kvinnor och män i vissa fall får tillgång till lika mycket resurser och ibland inte. Det går ut på att ana-lysen behöver omfatta kontexten som den specifika budgeten och verksamheten verkar i. En

18 Pregs, Govender citerad i Osika, Ingrid & Klerby, Anna (2008) Pengar nu! En handbok i gender budgeting:

Sveriges kvinnolobby, s.5

19 Europarådet (2005) Gender budgeting - Final report of the Group of specialists on gender budgeting (EG-S-GB), s.10

20 Osika, Ingrid & Klerby, Anna (2008) Pengar nu! En handbok i gender budgeting: Sveriges kvinnolobby, s.4

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

10 [24]

ekonomisk jämställdhetsanalys likt denna består av flera steg och bör inkludera moment så som budgetens inkomster, utgifter och makroekonomiska effekter, bland annat marknadsfak-torer, betalt och obetalt arbete, samt budgetens beslutsprocess.^20F²¹

Till exempel vet vi att kvinnor vanligtvis sköter en större del av det obetalda omsorgsarbetet samtidigt som kvinnor också är överrepresenterade i det betalda omsorgsarbetet. Att använda sig av ”gender budgeting” kan innebära att vi uppmärksammar vilka effekter nedskärningar inom vård- och omsorg i den offentliga sektorn får för kvinnor och män. I detta fall innebär det högst troligt att kvinnors obetalda arbetsbörda ökar. Den typen av nedskärningar hämmar de jämställdhetspolitiska målen och stöder inte verklig jämställdhet och utveckling för både kvinnor och män.^{21 F}²² I analysdelen är det därför betydelsefullt att ställa resultatet av kartlägg-ningen mot de jämställdhetspolitiska målen, kommunens och verksamhetens mål. På så sätt belyser jämställdhetsperspektivet i ansatsen huruvida vi lever upp till våra mål.

Analysen bör också ta hänsyn till vilka möjligheter som kvinnor och män har att agera, bemö-tas och välja fördomsfritt ur ett genusperspektiv. Det vill säga möjligheten till likvärdiga liv utan att könsstereotyper styr.^{22 F}²³

Den här typen av utvärdering undersöker alltså budgetens förmåga att uppfylla målen. Den behandlar också om och på vilket sätt som budgetprocessen producerar och reproducerar könsstereotypa föreställningar, som på olika sätt gynnar och missgynnar olika grupper av kvinnor och män.

Lärdomar från andra arbeten

I arbetet för att säkerställa en jämställd resursfördelning bär vi med oss erfarenheter från tidi-gare arbeten av ”gender budgetinganalyser” i Botkyrka. Genom SKL:s program för hållbar jämställdhet genomförde två externa konsulter under 2010 två gender budgeting analyser av hemtjänsten och kultur och fritidsverksamheten. Konsulterna kartlade och analyserade verk-samheterna utifrån genussystemets båda principer. I studierna kunde konsulterna visa att delar

21 Osika (2008) s.7

22 Osika (2008) s.4

23 Grinups, Berit Sandgren (2013) Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting, s.12

BOTKYRKA KOMMUN

av verksamheterna påverkas av genus och att fördelningen av de offentliga resurserna inte var rimlig utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Genom studien om hemtjänsten fick vi exempelvis vetskap om att män som sökte stöd och samtidigt var sammanboende med kvinnor fick mindre stöd och service framför allt med hus-hållsarbetet jämfört med kvinnor som sökte stöd i samma situation. Det tyder på att bedöm-ningen baseras på könstereotyper och föreställningar om vad kvinnor och män förväntas att klara av att göra. Det innebär också att kvinnors obetalda arbetsbörda är tyngre än männens och att hemtjänsten i sitt ordinarie arbete omedvetet bidrog till en ojämställd verksamhet.^{23 F}²⁴

Vidare visade studien av kultur och fritidsnämndens verksamheter att de inom flera områden är könssegregerade och att exempelvis investeringar påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar olika. Genom att de uppmärksammade samhällsekonomiska effekter av bland annat nyinvesteringar och byggprojekt belyste de hur offentliga resurser tilldelas framför allt mans-dominerade branscher. Lärdomarna från arbetet har kastade nytt ljus över de kommunala verksamheterna i Botkyrka.^24F²⁵

Sedan tidigare bär vi också med oss erfarenheterna från SMART ekonomi inom Sveriges kommuner och landstings nationella program Hållbar jämställdhet^25F²⁶. Nationalekonomen Frida Widhalm fick i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsför-valtningen i Botkyrka räkna på hur mycket det kostar eller snarare hur mycket det lönar sig att utbilda kvinnor som står utanför arbetsmarknaden. Studien visade att investeringen lönade sig både samhällsekonomiskt och för de enskilda individerna.^{26 F}²⁷

Parallellt har en lång rad jämställdhetsanalyser av varierande omfattning genomförts inom samtliga förvaltningar. Dessa har dock bara i mindre grad omfattat fördelningen av

24 Osika, Ingrid mfl. (2010) Hemtjänsten i Botkyrka kommun – en gender budgeting analys, Sveriges kommuner och landsting

25 Osika, Ingrid mfl. (2010) Kultur och fritid i Botkyrka- en gender budgeting analys, Sveriges kommuner och landsting

26 Program för hållbar jämställdhet är en del av SKL:s stöd till kommuner, landsting och regioner för att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar.

27 Widhalm, Frida (2013) Vinsten med kvinnors utbildning – jämställdhet som smart ekonomi, Sveriges kommu-ner och landsting

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

12 [24]

miska resurser. Sammantaget visar studierna att vi gör ojämställdhet i våra verksamheter och att det inte finns några skäl till att inte arbeta för att resurser fördelas på ett sådant sätt det bi-drar till både direkt och långsiktig utveckling för alla oavsett kön.

I arbetet med att genomföra jämställdhetsekonomiska analyser i kommunal verksamhet och med hjälp av ordinarie medarbetaren finns ett antal lärande exempel, bland annat det arbete som Berit Sandgren Grinups ledde 2013. Tillsammans med bland andra Örebro kommun be-skriver Grinups i rapporten ”Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och lands-ting” en rad utmaningar med arbetet i offentlig verksamhet. I processen identifierades arbetet med att analysera resultaten utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv som svår. Grinups menar att det kräver stor kunskap om samhällets utveckling och funktion, hur verksamheten hänger ihop och vilka effekter det har för kvinnor och män utifrån de föreställningar och för-väntningar som finns kring maskulinitet och feminitet.^27F²⁸ Hon lyfter också ”glappet mellan förväntningar och möjliga resultat” som en utmaning specifik för den kommunala verksam-heten. Det finns ett glapp mellan önskat resultat och givna förutsättningar i form av exempel-vis tid och kompetens.^{28 F}²⁹ Dessa utmaningar går igen också i vårt arbete med kommunfullmäk-tiges uppdrag.

Kartläggning och analys i fokus

Uppdraget från kommunfullmäktiges till nämnderna har en bred ansats och det fanns en osä-kerhet på förvaltningarna om hur det skulle tolkas. Kommunledningsförvaltningen initierade därför en gemensam kartläggnings- och analysprocess för att med 5R-metoden^29F³⁰(metoden är en utvecklad modell av regeringens metodmaterial för jämställdhetsintegrering och deras 3R-metod^30F³¹) belysa hur ekonomiska resurser fördelats i ett avgränsat område för varje förvalt-ning. Ambitionen var att så långt som möjligt ha ungas villkor som ett gemensamt tema som inspel till arbetet med den ungdomspolitiska handlingsplanen. De övriga förvaltningarna god-kände upplägget och arbetet för att säkerställa en jämställd resursfördelning tog form. Under

28 Grinups (2013) s.25

29 Grinups (2013) s.25

30 Se bilaga 1. Kommunledningsförvaltningens metodmaterial 5-R – en metod för jämställdhetsanalys

31 JämStöds Praktika – metodbok för jämställdhetsintegrering, del 2 av 3, SOU 2007:15

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

13 [24]

hösten inleddes arbetet på samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen som under peri-oden hade en hög arbetsbelastning.

Under hösten erbjöds också löpande träffar med stöd från kommunens jämställdhetsstrateg Katarina Olsson. Målet med arbetet var att försöka svara på frågorna om vem som får vad, på vilka villkor och med vilka resultat? Handläggarna från de olika förvaltningarna deltog i träf-farna i varierad grad och vid det sista tillfället fanns bara två av fem deltagande förvaltningar närvarande. Träffarna arrangerades vid fem tillfällen, där varje träff behandlade de olika ste-gen i 5R-metoden.

Utmaningar i arbetet med kartläggning och analys

Flera av deltagarna har under resan gång uttryckt frustration över att de saknat en tydlig be-ställning från sin chef och att det försvårat processen att frigöra tid för att genomföra arbetet.

Det har ibland medfört en oförståelse för varför arbetet skulle genomföras och troligen även påverkat prestationen. Erfarenheterna från arbetet visar att det i fortsättningen är centralt att beställningen är tydlig och att den efterfrågas. Det finns också skäl att se över tidsaspekten som avsätts för uppdrag likt detta, det måste finnas utrymme för reflektion och en gemensam process. Det är centralt att de organisatoriska förhållandena tillåter genomförandet av uppgif-ten. Samtidigt visar resultaten att arbetet kräver ett mer avvägt stöd och att handläggarna som genomför kartläggningarna och analyserna får en tydligare förståelse för uppdragets syfte och utformning. Då deltagandet i träffarna varierade finns det också skäl att fundera på hur arbetet kan läggas upp för att alla ska se det som lärorikt att samlas för att utbyta kunskap, problem och erfarenheter och på så vis skapa ett gemensamt lärande och bättre resultat.

Förankringsprocessen av uppdraget påbörjade under våren men fick inte önskat genomslag vilket senare innebar en rad utmaningar. Ingången för de kartläggningar som tagits fram från deltagande förvaltningar var fördelningen av resurser i form av ekonomiska medel. Det var en medveten avgränsning för att på relativt kort tid producera kartläggningar och analyser med hjälp av 5R-metoden.

I arbetet med 5R-metoden är könsuppdelad statistik grundläggande, i vissa fall har uppgifter inte varit möjliga att få fram. I andra fall har uppgifterna funnits men för att siffrorna ska

be-BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

14 [24]

tyda något har handläggarna lämnat förslag på vilket kompletterande underlag som behövs.

Det kan handla om att med hjälp av mer kvalitativa metoder säkerställa en bedömning av re-sursfördelningen och genomlysa akter eller rutiner för hur resurser fördelas. Detta arbete har inom den tidsram som fanns för uppdraget inte varit möjligt att genomföra.

Hur fördelas gemensamma resurser i Botkyrka?

Nedan följer en sammanfattning av resultaten från de sex kartläggningar som togs fram hösten 2013. Rapporterna presenteras i följande ordning:

 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning – Analys av SFI i Botkyrka kommun”

 Kommunledningsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning i Botkyrka kommuns ungdomsfullmäktige – Kartläggning av Botkyrkas Unga Under Förändring”

 Kultur- och fritidsförvaltningen, ”Vilket kön har idrotten i Botkyrka? En kartläggning av representation, resursfördelning och upplevelse inom idrotten”

 Samhällsbyggnadsförvaltningen, ”Analys resursfördelning webbdialog Tullinge”

 Utbildningsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning – analys av kostnader för kommunens gymnasieprogram”

 Vård- och omsorgsförvaltningen, ”Jämställd resursfördelning av LSS insatser för unga med funktionsnedsättning”

Resultat av kartläggningen om SFI i Botkyrka

I rapporten ”Jämställd resursfördelning – analys av SFI i Botkyrka kommun” uppmärksam-mas att kvinnor är majoritet i SFI:s egen verksamhet medan männen utgör majoritet för den externa verksamheten. Samtidigt ser vi att kvinnor och män gör olika utbildningsval och att kvinnor i betydligt större utsträckning läser dagtid på SFI, medan männen är i majoritet på utbildningar som är förlagda kvällstid. Kostnadsmässigt innebär det att kvinnors utbildning kostar mindre än männens. Det beror till stor del på tiden på dygnet som utbildningen ges.

Tendenserna för män, att de i högre grad läser kvällstid och SFI externt, kan tolkas som att de i större utsträckning förvärvsarbetar. Den bilden stämmer väl överens med verksamhetens statistik och uppfattning kring arbetsfrekvensen.

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning

SLUTRAPPORT 2014-03-11

15 [24]

Denna kartläggning utgör den första av två delar. Den andra delen skulle enligt tidigare plane-ring vara färdig i början på 2014. Den ligger tyvärr vilande på grund av hög arbetsbelastning på förvaltningen och förväntas slutföras senare i år. I arbetet med rapporten uppmärksamma-des svårigheter i att plocka ut statistik.

Nödvändigt underlag för en samlad bild ligger paketerad på ett sätt som försvårar arbetet, till-sammans med att deltagare i SFI är rörliga och att det är komplext att följa individernas ut-bildningsväg baserat på bland annat avhopp och kön. Samtidigt visar kartläggningen på ten-denser som stämmer väl överens med genussystemets princip om isärhållning, då vi ser att kvinnor och män väljer olika utbildningsvägar. En fördjupad analys av materialet kommer att presenteras i samband med att del två slutförs.

Resultat av kartläggningen om Botkyrka ungdomsfullmäktige

I rapporten ”Jämställd resursfördelning u Botkyrka kommuns ungdomsfullmäktige” framgick det att verksamheten både i nuläget och tillbaka i tiden är dominerad av tjejer, både i antal medlemmar, antal i styrelsen och som tillsatta på ordförandeposten. Representationen i ung-domsfullmäktige återspeglar därför inte Botkyrkas totala sammansättning ungdomar i aktuella

In document Code of Conduct Uppförandekod (Page 115-134)