• No results found

webbdialog i tullinge

In document Code of Conduct Uppförandekod (Page 171-200)

På dessa platser fi nns tydliga skillnader mellan vad kvinnor respektive män tycker.

1. Anna Maria Roos väg

2. Korsningen Vrånvägen/Pionvägen 3. Solskensvägen

4. Området kring Tullingebergsskolan 5. Grönområde och gångväg mellan Nibblevägen och Gårdsvägen 6. Tullinge strand och Maden 7. Lekplats Tullingeberg

8. Trappa mellan Banslättsvägen och Sågstuguvägen

9. Flottiljvägen. Sträckan norr om järnvägen 10. Flottiljvägen. Sträckan genom Rikstens friluftsstad

3 1

5

7 4

8

10 9

2

6

tycker inte om!

webbdialog

i tullinge

TJÄNSTESKRIVELSE

2013-11-04

1 [7]

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Utbildningsförvaltningen

Jämställd resursfördelning – analys av kostnader för kommunens gymnasieprogram

Bakgrund

I kommunfullmäktiges ettårsplan för 2013 fick alla nämnder i uppdrag att säkerställa en jämställd resursfördelning genom styrning och uppföljning.

Detta skulle vara en vidareutveckling av det sedan ett antal år tillbaka pågående arbetet med bekönade styrsystem. Kommunledningsförvaltningen konstaterade i en skrivelse 2013-09-25 att detta uppdrag är svårt, men att förvaltningarna med konsultativt stöd ska kunna göra en ekonomisk

jämställdhetsanalys inom ett avgränsat område. De samlade analyserna ska bli ett underlag för fortsatta diskussioner om vad som är möjligt och rimligt att göra när det gäller en jämställd resursfördelning inom olika verksamheter.

Uppdraget har omformulerats av kommunfullmäktige i kommunens ettårsplan för 2014:

I anslutning till årets ettårsplan lämnar den politiska majoriteten följande uppdrag: Samtliga nämnder har genom att i varierande grad beköna mål och uppföljning tagit viktiga steg mot att säkerställa en jämställd verksamhet. Fortfarande finns dock brister, t.ex. vad gäller att fastställa mål när analysen pekar på ojämställd verksamhet. Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen.

Med stöd av kommunledningsförvaltningens expert Katarina Olsson och den så kallade 5R-metoden0F1 (representation, resurser, resultat, realia och

realisering) har utbildningsförvaltningen granskat könsuppdelad statistik från våra olika gymnasieprogram. Syftet var att se om ojämställdhet råder

beträffande den ekonomiska fördelningen. Den grundläggande frågan i en ekonomisk jämställdhetsanalys är: Vem får vad på vilka villkor och med vilket resultat?

1 Eg 3R-metoden (http://jamstall.nu/hur/3r-metoden/) som byggts ut i Botkyrka

BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen

Utvärderings- och utvecklingsenheten

TJÄNSTESKRIVELSE 2013-11-04

2 [7]

Kartläggning av representation och resurser

Vi började med att se över gymnasieskolans kostnad som helhet, uppdelat på kön.

diagram 1

0 kr 10 000 000 kr 20 000 000 kr 30 000 000 kr 40 000 000 kr 50 000 000 kr 60 000 000 kr 70 000 000 kr 80 000 000 kr 90 000 000 kr 100 000 000 kr

HÖGSK YRK BOTKYRKA

Kostnad per kön gymnasieskolan i Botkyrka

Kostnad totalt Kvinnor Kostnad totalt Män

Kvinnorna är fler på högskoleförberedande program, männen på

yrkesprogram. Den ytterst lilla könsskillnaden kostnadsmässigt beror på att yrkesprogrammen är dyrare att driva.

BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen

Utvärderings- och utvecklingsenheten

TJÄNSTESKRIVELSE 2013-11-04

3 [7]

Sedan sorterade vi programmen från de billigaste till de dyraste.

diagram 2

0 kr 2 000 000 kr 4 000 000 kr 6 000 000 kr 8 000 000 kr 10 000 000 kr 12 000 000 kr 14 000 000 kr 16 000 000 kr 18 000 000 kr

Kostnad per program och kön (sorterat från billigast till dyrast program)

Kostnad totalt Kvinnor Kostnad totalt Män

Då se ser vi att de högskoleförberedande ekonom- humanistisk- samhällsvetar- är de billigaste programmen, med en majoritet studerande kvinnor.

I andra änden av diagram 2 ser vi att två estetiska utbildningar är de dyraste att anordna, och också där finner vi en majoritet studerande kvinnor, fastän betydligt färre än på de tre nyss nämnda programmen.

Det naturvetenskapliga programmet är inte särskilt dyrt, och där går en majoritet män. Motsvarande kostnad har samhällsvetarprogrammet där något fler kvinnor studerar.

I mitten av diagram 2 har vi en rad yrkesförberedande program vars kostnader är medelhöga, och här är majoriteten av de studerande män. På de billigaste yrkesprogrammen, vård och omsorg och hotell-turism, studerar flest kvinnor.

På de dyraste yrkesprogrammen, industri, restaurang-livs och fordon studerar flest män – på bygg- och fordonsprogrammet till och med enbart män!

BOTKYRKA KOMMUN

I diagram 3 har vi delat upp könsfördelning och kostnad för de

högskoleförberedande programmen. Billigaste program är överst och de dyraste nederst. 0 20000 40000 60000 80000 100000120000140000160000 EKON

Kostnad/plats på högskoleförberedande program

Serie1

De program som har en relativt jämn könsfördelning är ekonomi, ekonomi-finans och samhällvetare; utbildningar som ligger i mitten kostnadsmässigt.

Sammantaget är det fler kvinnor än män på de högskoleförberedande

utbildningarna. Genomsnittskostnaden för högskoleförberedande program är cirka 98 tkr. Lägre kostnad än genomsnittet har två kvinnodominerade

utbildningar, två mansdominerade och tre med jämn fördelning. Högre kostnad än genomsnittet har två kvinno- och två mansdominerade utbildningar.

BOTKYRKA KOMMUN

I diagram 4 har vi gjort samma uppdelning för yrkesprogrammen. Märk väl att inte något av programmen har en jämn könsfördelning.

diagram 4 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 VÅRD o O

Kostnad/plats på yrkesprogram enligt KSL:s prislista

Serie1

Det är sammantaget fler män än kvinnor på yrkesutbildningarna. På de

billigare programmen är kvinnorna i majoritet, på de dyrare är det manlig domi nans. Genomsnittskostnaden för ett yrkesprogram är cirka 107 tkr. Lägre kostnad än genomsnittet har tre kvinnodominerade utbildningar och en mansdominerad. Högre kostnad har tre mansdominerade utbildningar.

BOTKYRKA KOMMUN

Slutligen visar vi kostnaden per plats1F2 på samtliga program, från de som kostar minst till de som kostar mest att driva, och gör en jämförelse med könsfördelningen.

diagram 5 0 20000 40000 60000 80000 100000120000140000160000 EKON

Den genomsnittliga kostnaden för en plats i gymnasieskolan är cirka 101 tkr.

Vi finner fem kvinnodominerade utbildningar som har en lägre kostnad än genomsnittet, liksom tre mansdominerade och två med jämn könsfördelning.

Av de utbildningar som har en högre kostnad än genomsnittet är två stycken kvinnodominerade, fem mansdominerade och en har ganska jämn fördelning.

2 Enligt KSL:s prislista 2014,

http://www.ksl.se/download/18.700c8ac414241ac6cb0431/1384336915445/Prislist a2014.pdf

BOTKYRKA KOMMUN

Flickor och pojkar i grundskolan presterar olika – flickorna har generellt högre betyg – och de gör olika val. De genusmärkta utbildningarna framför alla andra är bygg, fordon och elteknik som är manligt kodade, och vård och omsorg, frisör och humanistiskt program, som är kvinnligt kodade. Studie- och yrkesvägledarna försöker på många sätt visa alternativa möjligheter för unga människor och uppmuntrar dem till att bryta könsmönstret i sina val, samtidigt som det är av yttersta vikt att de unga gör ett självständigt val enligt egna önskemål. Att könsuppdelningen inom utbildningen är olycklig både ur jämställdhetssynpunkt och för den enskilde ser vi när det gäller avhopp och byte av program. Dessa är vanligare bland elever som läser en utbildning med överrepresentation av det motsatta könet2F3.

Vilken standard råder sedan på den utbildning som ungdomarna valt? Genom den statistik vi redovisat ser vi att resurstilldelningen till de olika programmen är tämligen jämnt fördelad, men om något kön gynnas genom dyra

utbildningar, så är det männen. Förklaringen till detta brukar vara att det på bygg, fordon, elteknik och restaurang-livs behövs stora lokaler och

investeringar i utrustning. Då måste vi ställa frågan: hur kommer det sig att ingen utrustning behövs för att utbilda människor till den idag högteknologiska vården, eller att – exempelvis – inga resor behövs för att utbilda inom hotell- och turistnäringen? Vilka yrken anser samhället vara värda att satsa på?

Strategin för ett jämställt Botkyrka säger:

Syftet med jämställdhetsintegrering i Botkyrka är att vid planering, styrning, fördelning av resurser och genomförande av kommunens verksamheter motverka genusordningar som leder till ojämlika villkor för flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män med olika social och etnisk bakgrund i våra kommundelar.

När det gäller fördelningen av resurser till gymnasieprogrammen menar vi att behoven inom respektive utbildning och yrke måste analyseras på nytt, så att den ena utbildningen inte sker på den andras bekostnad. Om det skulle visa sig att en viss snedfördelning är rimlig kvarstår den övergripande frågan hur vi ska förändra samhällslivet så att kvinnor och män känner sig välkomna på samtliga arenor på lika villkor.

3 Det svåra valet, Skolverket 394:2013

2013-12-09

1 [9]

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök · Kontaktcenter

Direkt 08 53061862 · Sms 0708 861113 · E-post margareta.wijkstrom@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Vård- och omsorgsförvaltningen

Referens Mottagare

Lisbeth Holmström Margareta Wijkström

Kommunledningsförvaltningen

Jämställd resursfördelning

Bakgrund till vård- och omsorgsnämndens jämställdhetsintegrerande arbete

Under 2010 genomfördes ett projekt med medel från SKL inom vård- och om-sorgsförvaltningen. Tjugofem handläggare deltog i en utbildning som omfat-tade föreläsningar, värderingsövningar, diskussioner och aktgranskningar. Syf-tet var att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsfrågor för ökad kvalitet och kompetens.

Målet var en jämställdhetssäkrad biståndsbedömning, så att kvinnor och män får insatser på lika villkor.

Resultatet av aktgranskningarna inom LSS visade bland annat att flickors ut-redningar var mer omfattande än pojkars, särskilt vid beskrivning av den soci-ala situationen. Det fanns också fler målsättningar beskrivna i flickors beslut än pojkars. Den vanligaste målsättningen för en pojke var ”goda levnadsvill-kor” medan beskrivningen för flickorna var mer mångfacetterad. Resultaten påverkades inte av etnisk bakgrund.

Uppdragsbeskrivning

Samtliga nämnder har fått i uppdrag av kommunfullmäktige, i ettårsplan för 2013, att aktivt arbeta med styrning och uppföljning för att säkerställa en jäm-ställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. Förvaltningarna arbetar sedan ett antal år med att beköna sin styrning och uppföljning för att säkerställa en positiv ut-veckling av verksamheternas kvalitet och resultat ur ett könsperspektiv.

Jämställdhetsanalysen utgår ytterst från frågan: vem får vad på vilka villkor och med vilket resultat – ur ett könsperspektiv? Ofta redovisas analysen genom ytterligare en fråga: om flickor/kvinnor fick lika mycket resurser som poj-kar/män och vice versa – vad skulle det då betyda för budgeten och resultaten?

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

2 [9]

Sammanfattning jämställd resursfördelning

Vi har valt att kartlägga beviljade LSS insatser för unga med funktionsnedsätt-ning.

Vi har tittat på barn och unga i åldrarna 0 till 21 år med en eller flera av insat-serna ledsagarservice, avlösarservice eller korttidsvistelse beviljade enligt LSS. Vi delade in barnen och de unga i åldersgrupperna 0 – 2 år, 3 – 5 år, 6 - 12 år, 13 – 18 år samt 19 – 21 år. (Redovisad statistik till Socialstyrelsen i oktober 2013).

Resultatet visar att vi har mer än dubbelt så många pojkar i verksamheten i åldrarna 0 till 21 och vi ser också att pojkarna kostar mer då de har mer om-fattande insatser. Vi kan inte säkerställa en jämställd resursfördelning på grund av att vi inte har tillgång till nödvändig information gällande behov kopplat till resurser.

I den här rapporten lämnar vi några förslag på vad vi saknar för att kunna säkerställa jämställd resurstilldelning. Vi ger också förslag på ett antal fråge-ställningar som vi i dagsläget inte kan besvara.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

3 [9]

Representation

Andel pojkar och flickor med insatserna ledsagarservice, avlösarservice och korttidsvistelse i procent av befolkningen i Botkyrka kommun

I oktober månad 2013 var det 42 flickor och 90 pojkar som var aktuella för insatserna ledsagarservice, avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS. Poj-kar i åldersgruppen 19-21 år har procentuellt flest insatser. I åldrarna 13-18 år är det mer jämt fördelat men även i yngre åldrar är andelen pojkar störst.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

4 [9]

Ledsagarservice

Beviljat antal timmar per månad procentuellt fördelad mellan pojkar och flickor i Botkyrka kommun

10 flickor och 17 pojkar hade ledsagarservice i oktober månad. I åldern 6-12 år var flickor beviljade procentuellt mest ledsagarservice. I åldern 13 till 18 år var förhållandet det motsatta och i åldern 19 till 21 var fördelningen jämnare mel-lan könen.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

5 [9]

Avlösarservice i hemmet

Beviljat antal timmar procentuellt fördelad mellan pojkar och flickor i Botkyrka kommun

20 flickor och 41pojkar hade avlösarservice i oktober månad.

Diagrammet visar att det var övervägande pojkar som beviljats avlösarservice i hemmet. Med stigande ålder är andelen flickor färre och skillnaden ännu mer markant mellan könen.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

6 [9]

Korttidsvistelse

Beviljat antal dygn procentuellt fördelade mellan pojkar och flickor i Botkyrka kommun

22 flickor och 51 pojkar var beviljade korttidsvistelse i oktober månad.

Korttidsvistelse är vanligare för flickor i 6 – 12 års ålder och i 13-18 års ålder vanligare för pojkar. I åldern 19- 21 blir skillnaden mindre mellan könen.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

7 [9]

Ekonomi

Kostnader per timme för ledsagarservice och avlösarservice i hemmet är den samma om det är pojkar eller flickor. Dygnskostnad för korttidsvistelse budge-teras utifrån ett snittpris per dygn oavsett kön. Priset per dygn för korttidsvis-telse varierar efter behovet av och utformning av stödet som ingår i viskorttidsvis-telsen.

Budget 2013:

Korttidshem Budget helår 15,6 mkr Avlösarservice Budget helår 5,8 mkr

Ledsagarservice Kan inte särredovisas för åldersgruppen

Timkostnaden är 263 kronor för insatserna ledsagarservice och avlösarservice i hemmet och är densamma för båda könen. Kostnaden för korttidsvistelse är i snitt 3 973 kronor per dygn och priset är lika oavsett kön.

Kostnader för insatserna ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och kort-tidsvistelse per månad fördelat på flickor och pojkar i åldern 0 – 21 år.

Tabellen visar de totala kostnaderna för de olika insatserna för pojkar och flickor i åldrarna 0 till 21år. Det går inte att säkerställa de faktiska kostnaderna för insatserna eftersom vi svårigheter att ta fram de individuella kostnaderna ur vårt nuvarande verksamhetssystem.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

8 [9]

Beviljade timmar ledsagarservice och avlösarservice i hemmet per månad fördelat mellan pojkar och flickor i åldern 0 – 21 år.

Flickor i åldern 0 till 21 år är tillsammans beviljade 235 timmar per månad ledsagarservice och pojkar 418 timmar. Insatsen avlösarservice som beviljats uppgår till 487 timmar per månad för flickor och för pojkar 1186 timmar.

Omfattningen av korttidsvistelse är per månad 110 dygn för flickor och för pojkar 139 dygn.

BOTKYRKA KOMMUN

Vård- och omsorgsförvaltningen

2013-12-09

9 [9]

Resultat

Analysen utgår endast från beviljade insatser. Vi har inte gjort någon koppling till antal ansökningar och antal avslag. Orsaken är att nuvarande verksamhets-system har brister och vi har svårt att få fram statistik. Under 2014 införs ett nytt verksamhetssystem som innebär att vi kan komplettera analysen.

Avslutande reflektioner och förslag på utvecklingsområden

Kartläggningen visar att det i nuläget är svårt att säkerställa en jämställd re-sursfördelning. Det är inte möjligt att ta fram uppgifter ur verksamhetssystemet nerbrutet på individnivå eftersom grunderna för besluten finns i löpande text i utredningarna. För att säkerställa en jämställd resursfördelning krävs en dju-pare analys. Aktgranskning kan vara en metod att upptäcka eventuella mönster och strukturer i handläggningen. Från arbetet 2010 bär vi med oss kunskaper om att pojkar i regel beskrivs mindre utförligt än flickor. Vad innebär det?

Under arbetets gång har vi identifierat ett antal frågor som vi ser skulle kunna ligga till grund för en djupare analys:

• Hur kommer det sig att skillnaderna är så stora och varierande mellan de olika åldersgrupperna?

• Hur kommer det sig att skillnaderna är så stora mellan insatserna i olika åldrar?

• Är det kön eller behoven som står i fokus?

• Är det skillnader på mognad vad gäller pojkar och flickor?

• Hur upplever och beskriver vårdnadshavare/föräldrar situationen och behoven?

• Kan skillnaden bero på genusmönster

• Kan det bero på olika bakgrund, kultur eller tradition.

• Finns det skillnader i behovet och utforminingen av stödet vid korttids-vistelse mellan pojkar och flickor och vad beror detta på.

Självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande är grundpela-ren för insatser inom ramen för LSS. För att kunna dra säkra slutsatser av re-sultatet behöver vi analysera materialet mer i detalj och gå in i varje beslut. För att göra en kvalitetssäker bedömning utifrån behov och inte kön behöver hand-läggarna inom vård- och omsorgsförvaltningen göra en ny kartläggning av hur behov beskrivs och bedöms utifrån kön och ålder. Myndighet kommer att börja använda checklistor för jämställdhetssäkring av biståndsbedömningen. Vi kommer att följa upp detta arbete och se om en ny analys inom exempelvis ett år innebär förändrat resultat.

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1]

Kommunstyrelsen

2014-04-07 Dnr KS/2014:49

§ 97

Hemställan från SRV återvinning AB om köp av mark samt borgensåtagande (KS/2014:49)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner SRV Återvinning AB:s planer på att för-värva mark på Sofielund med en total yta på ca 159 000 kvm till ett pris av ca 69 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige beslutar att ingå borgen för SRV Återvinning AB av-seende det lån på 69 miljoner kronor som bolaget ska ta upp för finansie-ringen av ovanstående markförvärv. Botkyrkas borgensansvar begränsas dock till kommunens ägarandel i bolaget vilket motsvarar ett belopp på 21 735 000 kronor.

Borgensavgift ska utgå i enlighet med vid för var tid gällande tillämpning av borgensavgifter i Botkyrka kommun.

Sammanfattning

SRV Återvinning AB har i en skrivelse till ägarkommunerna hemställt om godkännande av förvärv av mark från Huddinge kommun samt borgen på lån för förvärvet på totalt 69 miljoner kronor. Av borgensbeloppet ska Bot-kyrka svara för 21 735 000 kronor.

Kommunledningsförvaltningen tillstyrker bolagets framställan om godkän-nande av markförvärv och borgen på det aktuella lånet.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2014-03-25.

_____

Expedieras till:

- Kommunfullmäktige

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen

2014-03-25 Dnr KS/2014:49

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 611 54 Sms·0734-21 85 61· E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Rolf Gustafsson Kommunstyrelsen

Hemställan från SRV om köp av mark samt borgen för lån för finansiering av markköp

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner SRV Återvinning AB:s planer på att för-värva mark på Sofielund till en total yta av ca 159 000 kvm till ett pris av ca 69 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige beslutar att ingå borgen för SRV Återvinning AB:s avseende det lån på 69 miljoner kronor som bolaget ska ta upp för finan-sieringen av ovanstående markförvärv. Botkyrkas borgensansvar begrän-sas dock till kommunens ägarandel i bolaget vilket motsvarar ett belopp på 21 735 000 kronor.

Borgensavgift skall utgå i enlighet med vid för var tid gällande tillämpning av borgensavgifter i Botkyrka kommun.

Sammanfattning

SRV Återvinning AB (SRV) har i en skrivelse till ägarkommunerna hem-ställt om godkännande av förvärv av mark från Huddinge kommun samt borgen på lån för förvärvet på totalt 69 miljoner kronor. Av borgensbelop-pet ska Botkyrka svara för 21 735 000 kronor.

Kommunledningsförvaltningen tillstyrker bolaget framställan om godkän-nande av markförvärv och borgen på det aktuella lånet.

Beskrivning av ärendet

SRV ägs gemensamt av fem kommuner på Södertörn (Huddinge, Haninge, Salem, Nynäshamn och Botkyrka) varav Huddinge kommuns andel är 31,5 procent.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Kommunledningsförvaltningen

2014-03-25 Dnr KS/2014:49

Bolagets styrelse har beslutat att hemställa hos ägarna om kommunal bor-gen på totalt 69 mnkr för köp av den mark som bolaget för närvarande ar-renderar av Huddinge kommun. Bolaget gör den bedömningen att man på sikt skulle spara pengar genom att köpa marken i stället för att som nu ar-rendera denna från Huddinge kommun. Av detta borgensbelopp skulle Botkyrkas andel uppgå till 21 735 000 kronor.

Riskbedömning

Kommunledningsförvaltningen bedömning av det nya borgensåtandet är att detta är förenat med en låg risk för kommunen. Bolaget har för in-samling av hushållsavfall en monopolliknande ställning och kan därför höja sina intäkter om så skulle behövas. Sedan tidigare har kommunen gått i borgen för bolagets lån, checkräkningskredit, pensionsförpliktelser samt garanti för återställning av deponi till ett totalt belopp av 57,7 miljoner kronor med det borgensåtagandet skulle den totala borgen uppgå till 79,4 miljoner kronor.

Mot den beskrivna bakgrunden gör vi bedömningen risken för att bolaget inte ska kunna fullfölja sina ekonomiska åtaganden, som liten.

Kommunledningsförvaltningens överväganden

Kommunledningsförvaltningens förslag är att kommunen godkänner bola-gets begäran om att förvärva mark av Huddinge kommun samt lämna bor-gen för de lån på totalt 69 miljoner kronor som krävs för finansiering av markförvärvet.

Mattias Jansson

Tf Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef

_________

Expedieras till

Övriga ägarkommuner (Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem) SRV Återvinning AB

Niclas Johansson, KLF Rolf Gustafsson, KLF

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1]

Kommunstyrelsen

2014-04-07 Dnr KS/2014:119

§ 98

Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner försäljning av fastigheten Ringblomman 1 till Fastighetsutvecklingsbolaget i Botkyrka AB enligt upprättat köpekon-trakt.

Sammanfattning

Kommunledningsförvaltningen föreslår att fastigheten Ringblomman 1 säljs till Fastighetsutvecklingsbolaget i Botkyrka AB för 1 500 000 kronor. Fas-tigheten har adress Mellanbergsvägen 4-6 och den ingår i etapp 3 av Tull-inge trädgårdsstad och är en av de fastigheter Skanska lämnade tillbaka

Kommunledningsförvaltningen föreslår att fastigheten Ringblomman 1 säljs till Fastighetsutvecklingsbolaget i Botkyrka AB för 1 500 000 kronor. Fas-tigheten har adress Mellanbergsvägen 4-6 och den ingår i etapp 3 av Tull-inge trädgårdsstad och är en av de fastigheter Skanska lämnade tillbaka

In document Code of Conduct Uppförandekod (Page 171-200)