”Det är för att de tror att vi är dumma i huvudet.” Kommentarer av det här slaget har jag hört flera gånger från elever som går på yrkes- förberedande program på gymnasiet, när de upptäcker att det finns olika läroböcker i svenska för yrkesförberedande och studieförberedande program. Trots att alla elever, oavsett studieinriktning, följer samma kursplan, samma betygskriterier och gör samma nationella prov producerar läromedelsförlagen olika böcker för olika studieinriktningar. Med den nya läroplanen GY-2011 återstår en gemensam obligatorisk kurs i svenska, Svenska 1, och ett nationellt prov och läromedels- producenterna fortsätter att ge ut olika böcker för yrkesförberedande och studieförberedande program. Och de är tidigt ute. Under våren 2011, d.v.s. innan GY-2011 ens hade trätt i kraft, publicerade t.ex. Gleerups en ny lärobok, Insikter i svenska. Svenska 1, som riktar sig speciellt till yrkesförberedande program (Harstad & Tanggaard 2011).
”Det är för att de tror att vi är dumma i huvudet.” Med detta påstående ger eleverna uttryck för uppfattningen att det ställs låga förväntningar på dem i ämnet svenska och mycket talar för att de har fog för sitt antag- ande. Min studie av ett läromedel för yrkesförberedande program pekar på det. I den ställs frågan om vad som egentligen ska vara styrande för svenskämnets utformning på sin spets – och var gränsen går för när ämnet svenska upphör att vara svenska.
Olika böcker för olika yrkesförberedande program
En kort tid innan jag fick den fantastiska möjligheten att påbörja mina forskarstudier inom SMDI, uppmärksammade jag att det, förutom läroböcker som vänder sig generellt till alla yrkesförberedande program, finns läroböcker i svenska som riktar sig specifikt till olika yrkes-
38
förberedande program, s.k. programanknytningsböcker, utgivna av Gleerups: Blickpunkt barn och fritid, Blickpunkt bygg, Blickpunkt el,
Blickpunkt fordon, Blickpunkt hotell och restaurang och Blickpunkt omvårdnad. Det är framförallt dessa sex böcker som står i centrum i min
textanalytiska studie – läroböcker som, enligt redaktören, ”har sålt bra och bättre än väntat”.37
Varför ska läroböcker undersökas?
Mycket talar för att läroboken fortfarande spelar en viktig roll i undervisningssammanhang. Det är flera forskare överens om t.ex. Monica Reichenberg (2000:10f), Staffan Selander (2003:186), Boel Englund (2006:25), och Sten-Olof Ullström (2009:118), för att nämna några. Ullström hävdar att det visserligen finns en tendens hos dagens lärare att vilja beskriva sin undervisning som läroboksfri, men att det i praktiken är få lärare som arbetar helt utan läroböcker (Ullström 2009:119).
Även om det kanske inte är det vanligaste att en lärare strikt följer en lärobok kan den fungera som stöd i planering av undervisning, som stöd i bedömning av elevers prestationer och/eller att större eller mindre delar av lärobokens texter och uppgifter används i klassrummet. En förklaring till att läroboken fortfarande påverkar undervisningen kan vara att skolans styrdokument kan vara svåra att tolka och att läromedels- producenter ofta för fram att läroboken är utarbetad utifrån en korrekt tolkning av läroplanen – vilket kan tas som en garanti av en stressad lärarkår som av olika skäl, tidsmässiga, ekonomiska etc. inte alltid har möjlighet att granska ett läromedel mer ingående.
Det finns dock en risk med att oreflekterat använda läroböcker. Läroböcker innehåller en strävan att vilja påverka vad som är värt att veta/kunna. Deras upplägg av innehåll sänder också signaler om hur skolarbetet ska organiseras, hur kunskap ska inhämtas och förmedlar således en viss kunskapssyn. Läroböcker i svenska, som är föremål för min undersökning förmedlar alltså en viss kunskapssyn. De förmedlar också en viss litteratursyn eftersom de innehåller ett urval av olika skönlitterära texter och sakprosa med uppgifter, vilket också säger något om vilken ämnessyn som förmedlas. Med andra ord är kunskapssyn, ämnessyn och litteratursyn aspekter som är nära förbundna med varandra – aspekter som lärare måste förhålla sig till när de tolkar styrdokument, väljer undervisningsstoff, planerar och genomför arbetet tillsammans med sina elever.
37 Telefonintervju (2011-06-01) med Henric Arfwidsson på Gleerups, redaktör för
39
Den övergivna texten
I min undersökning tar jag stöd av Umberto Ecos (1979) teori att olika texter förutsätter olika slags läsare. Han menar att en författare alltid skriver för en tänkt läsare, en modelläsare, en läsare som finns inskriven i texten och som är avsedd att styra läsningen i olika riktningar. När författaren skriver sin bok eller utformar sin text förutsätter han eller hon en slags idealläsare, som har vissa intressen, kunskaper och kompe- tenser. Författaren kan t.ex. välja grad av språklig svårighet. Därmed kan man alltså säga att en lärobok har vissa förväntningar på sin läsare. Min studie pekar på att det ställs mycket låga förväntningar på de modelläsare – i förlängningen de idealelever – som läroböckerna vänder sig till.
De sex böcker i Blickpunktserien, som varit föremål för min under- sökning vänder sig till gymnasieprogrammen Barn- och fritid, Bygg, El, Fordon, Hotell- och restaurang och Omvårdnad. Min tolkning är att det finns skillnader mellan böckerna, men att det generellt ställs låga för- väntningar på hur ämnet svenska ska behandlas och vad undervisningen ska innehålla i alla sex läroböcker. Det är nämligen det framtida yrkes- valet som verkar vara den styrande faktorn för vilka texter som valts och för hur de uppgifter som finns till texterna är konstruerade. Jag ska ge några exempel som illustrerar hur läroböckerna är uppbyggda.
Blickpunkt hotell och restaurang är indelad i sex kapitel:
Introduktion – Mat är mer än mat
Matlagning – Ju fler kockar desto bättre soppa... I köket – Bakom svängdörrarna
Servering – På lokal
Mat och kultur – Kebab, grodlår och paltbröd
Hotell – Rum nummer 12 (Innehållsförteckning i Hotell och restaurang)
I boken har texter fått nya titlar för att passa programinriktningen. Så har t.ex. ett utdrag ur en Strindbergsnovell ”Måste” självsvåldigt omdöpts till ”Kräftor” . Utdraget handlar om ett restaurangbesök, d.v.s. något som kan sammankopplas med en yrkesroll inom hotell- och restaurang- branschen.
Texterna är valda utifrån ett slags igenkänningskriterium. De ska väcka associationer till den kommande yrkesrollen och inspirera till samtal, skrivande och tyckande om den egna verkligheten, d.v.s. det förmodade stora intresset för ett visst yrke eller bransch.
Uppgifterna i läroböckerna leder sällan tillbaka läsaren till det lästa, texten, och kan oftast lösas antingen genom att finna det rätta svaret i texten, att citera delar av den eller att inte använda den alls – som t.ex.
40
den, som finns i Blickpunkt fordon, till ett utdrag ur en essä som handlar om skruvmejselns historia skriven av Peter Englund:
DINA FUNDERINGAR
– Äger du en skruvmejsel? Vilka andra verktyg äger du? (Blickpunkt fordon, s. 46)
Det är alltså yrkesvalet som styr hur och vad som ska läsas och på vilket sätt texter ska bearbetas. Man ska känna igen sig i valet av yrkesroll. Kanske är det därför som mellan 80 % och 100 % av texterna i
Blickpunktböckerna är svenska, d.v.s. ursprungligen skrivna på det
svenska språket.
Endast ett fåtal texter och uppgifter berör mångkulturella aspekter. Tyvärr, vill jag poängtera, genom ett tänkande som utgår från vi och de
andra där det svenska är normen. Ett exempel på det finner man i Blickpunkt barn och fritid. Där presenteras ett tresidigt utdrag ur Dilsa
Demirbag-Stens bok Stamtavlor från 2005. Fem textpartier är borttagna, vilket gör att utdraget får karaktären av en faktatext om kurdisk kultur. En genreförskjutning sker följaktligen. Till texten finner man nedan- stående uppgift:
Inom förskolan är det viktigt att ha kontakt med föräldrar för att beskriva barnets utveckling. I vissa kulturer ser man kanske inte förskolan som en pedagogisk inrättning utan mer som hjälp med barnpassning. Det blir därför inte viktigt att gå dit, utan man kanske låter ett äldre syskon lämna och hämta barnet. Som framgår av texten är det vanligt att hela familjen hjälper varandra. Hur kan personalen agera för att etablera en god kontakt med föräldrarna? (Blickpunkt barn och fritid, s.93)
Uppgiften relaterar till den yrkesroll som elever på Barn- och fritidsprogrammet kan tänkas känna igen sig i då de går en utbildning som kan leda till arbete inom skola och barnomsorg. Den här, mycket frekventa, typen av uppgifter kallar jag för yrkesrelaterade uppgifter. De är möjliga att lösa utan att gå tillbaka till texten eller att läsa texten alls. Texten kan i bästa fall tänkas fungera som en inspirationskälla till att göra något som knyter an till ett kommande yrkesliv inom en viss yrkesbransch.
Att uppgiften ovan finns till en text om kurdisk kultur styr tolkningen till att ”vissa kulturer” inte innefattar den svenska. Den går ut på att komma med förslag på hur man kan lösa ett kulturkrockproblem, d.v.s. hur man kan skapa bra kontakt med föräldrar från ”vissa kulturer”, som kanske inte ser ”förskolan som en pedagogisk inrättning”. Att anlägga ett sådant perspektiv kan knappast tänkas väcka elevers nyfikenhet eller förståelse för andra kulturer och för det som känns främmande. Genom
41
det tydliga västerländska texturvalet och genom uppgifter som under- stryker kulturella olikheter och genom att utgå från ett tänkande i vi och
de andra, förmedlar läroböckerna snarare en etnocentrisk orienterad
kunskapssyn.
Läroböckernas texter, deras skönlitteratur och sakprosa, har liten eller ingen betydelse för uppgiftslösandet. De finns där främst för att fungera som utgångspunkt för att träna på isolerade språkliga färdigheter, t.ex. ordkunskap, i viss mån för att väcka läslust och framförallt för att väcka igenkänning. Och det som eleverna förväntas känna igen sig i är att deras stora intresse är den framtida yrkesrollen inom en viss yrkesbransch.
Ur ett didaktiskt perspektiv är tanken god att läsning ska väcka associationer till något som läsaren kan känna igen sig i, men enligt min mening räcker det inte med det. Läsning bör vara något som utmanar och erbjuder läsaren mening. Jag anser inte att programanknytnings- böckernas texturval inbjuder till en sådan läsart. Igenkänning innebär något mer än att kunna identifiera sig med en kommande yrkesroll. Igenkänning är något som utmanar läsarens tankar och känslor. Som litteraturvetaren och professorn i engelska, Rita Felski, uttrycker det så innebär igenkänning något mer än repetition av något redan känt:
Recognition is not repetition; it denotes not just the previously known, but the becoming known. Something that may have been sensed in a vague, diffuse, or semi-conscious way now takes on a distinct shape, is amplified, heightened, or made newly visible. In a mobile interplay of exteriority and interiority, something that exists outside of me inspires a revised or altered sense of who I am. (Felski 2008:25)
Felski menar att igenkännandeprocesser hos läsaren i framförallt skönlitteratur är något som pekar framåt och som uppmanar läsaren till självkritik. Genom att börja ifrågasätta och undra över sig själv och sin egen uppfattning om hur man är kan man också nå självutvidgning (selfextension) och därigenom bättre förstå det som är främmande eller ovant – med andra ord inte bara det självcentrerade utan även vi och de
andra (otherness) (Felski 2008:25ff.). Detta leder till personlig utveck-
ling enligt Felski. Med tanke på att läroböckerna i mitt undersökta läro- medel i huvudsak presenterar korta utdrag ur romaner som dessutom mycket sällan åtföljs av en presentation förutsätts inte de elever som använder läroböckerna att läsa fiktiva texter på ett prövande sätt för att lära sig något om andra och om sig själva. Uppgiftsmaterialet inbjuder inte heller till den kritiska och reflekterande läsning som Felski talar om. Snarare antyder uppgifternas fokusering på ett framtida yrkesliv en litteratursyn som bejakar en naiv, okritisk och oreflekterad läsning.
42
Anpassning in absurdum
Det finns många likheter mellan läroböckerna i svenska för de sex olika yrkesförberedande program i min undersökning. Men, som jag redan har antytt finns också skillnader. En skillnad finner man när man tittar närmare på de uppgifter som uttryckligen manar till skriftlig produktion. Lägst krav ställs det i den bok som riktar sig till elever på fordons- programmet:
Skriv om dig och berätta om din utbildning. (s. 10) Berätta om vilken bil du vill ha. (s.24)
Välj namn till energisnål bil och motivera valet. (s. 27)
Lista på vad man behöver veta för att hålla sig uppdaterad om bilbranchen. (s. 33) Lista på vad man ska tänka på innan man börjar renovera en gammal bil. (s. 39) Förteckning över en verktygslådas innehåll och förteckning över utrustning man behöver för att kunna öppna en verkstad. (s.43)
Kvitto och faktura (s. 52)
Lista på tio tips att tänka på vid kundkontakt. (s. 58) Berätta om minnen från bilåkning med en förälder. (s. 68)
Brev till försäkringsbolag (från person i texten) om skada på motorcykel. (s. 80) Platsansökan och meritförteckning. (s. 89)
Berätta fortsättningen på en saga. (s. 99)38
Skrivuppgifterna i Blickpunkt fordon innebär att främst korta och okomplicerade texter ska formuleras – texter som de flesta som har gått ut grundskolan förmodligen redan kan eller borde kunna utforma. Endast en uppgift kräver i viss mån att något ska motiveras, valet av namn till en bil, vilket inte kan betraktas som en avancerad skrivuppgift. De övriga texterna som ska skrivas är fyra berättande varav tre anknyter till bilar eller bilism och som ska anknytas till den egna erfarenheten. Därutöver ska fem listor skrivas på branschrelaterade saker, samt ett brev, ett kvitto, en faktura och en platsansökan. Uppgifterna förbinds återigen i första hand till sådant som anknyter till ett kommande yrkesliv, den typ av uppgifter som jag kallar yrkesrelaterade uppgifter.
Betydligt högre krav ställs det på skrivandet i Blickpunkt el, där det tas upp flera olika genrer:
Ett brev från dig själv för hundra år sedan när du har upplevt elektricitet (s. 6) Blogg om övernaturliga väsen (s. 12)
Informerande text om en vetenskapsman (s.13)
Baksidestext till favoritbok eller en som du vill skriva (s.19)
38 Min sammanfattning av lärobokens skrivuppgifter. Gäller även skrivuppgifterna i
43
Två notiser om följderna av att elektriciteten uppfanns (s. 25) Populärvetenskaplig artikel om något sätt att utvinna el (s. 28) Reportage om praktikplats (s. 29)
Saga (s. 33)
Krönika om att vara tonåring (s. 39) Kontaktannons (s. 39)
Kärleksbrev, språkligt anpassat till tid hundra år tillbaka (s. 39) Avsluta en novell (s. 46)
Arbetsinstruktioner i punktform (s. 53)
Skriva en berättelse utifrån ett annat perspektiv (s. 56) Radiomanus där ord om elektricitet förklaras (s. 67)
Seriestrip om mysterium som innehåller humor eller övernaturliga krafter (s. 72) Tre berättelser (s. 72 och s. 96)
Referat av text i läroboken (s. 78) Tal om eget valt innehåll (s. 84–85) PM om din samtid (s. 90)
Argumenterande insändare om hur maskiner påverkar våra liv (s. 90–91) Fiktiv intervju med författare till lärobokens text (s. 96)
Jämfört med Blickpunkt fordon är det betydligt fler och också mer krävande skrivuppgifter. Flera genrer som tas upp i boken för elpro- grammet, t.ex. argumenterande insändare, populärvetenskaplig artikel, reportage och krönika tas inte upp i boken för fordonsprogrammet. I
Blickpunkt el erbjuds möjligheten att arbeta med flera olika genrer vilket
kan bidra till insikt om att texter måste anpassas efter syfte och mottagare.
Det finns alltså en skillnad, beträffande vilka förväntningar som ställs på skriftlig produktion, mellan Blickpunkt fordon och Blickpunkt el, då den senare ställer högre krav på skriftlig produktion. Man kan tala om att läroboken för Elprogrammet förmedlar en annan ämnessyn då skriv- uppgifterna också verkar vara utformade utifrån ett svenskämnes- perspektiv och inte bara utifrån en strävan att anpassa innehåll efter vald studieinriktning. Därför väljer jag att definiera det svenskämne som
Blickpunkt el kan sägas konstruera som ett svenskämne med yrkes- anknytning.
Flera studier pekar på att programtillhörighet spelar stor roll för hur och i vilken omfattning skrivandet realiseras, såväl inom svensk- undervisning som i andra ämnen.39 Maria Westman (2009) undersöker
39 Flera studier t.ex. Bergman (2007), Lundström (2007), Olin-Scheller (2006),
Hultin (2006) och G. Malmgren (1992) bekräftar också att programtillhörighet påverkar svenskundervisningen, vilket gör att man kan tala om olika svenskämnen på gymnasiet. De stora skillnaderna finns mellan yrkesförberedande och studieförbered- ande inriktningar. Ask (2005, 2007) undersöker övergången från gymnasiala till
44
elevers skrivande i alla ämnen. När hon undersöker skriftbruket i en byggklass och en omvårdnadsklass finner hon stora skillnader och menar att det finns olika skriftpraktiker som bottnar i att karaktärsämnena är uppbyggda på olika sätt. I omvårdnadsklassen utgår man mycket från det man talar om och här skriver man i hög grad under karaktärsämnes- lektioner till skillnad från byggklassen där man ägnar sig åt att utföra praktiskt arbete och här skriver man egentligen inte alls (Westman 2009:179-180). Westman hävdar samtidigt att karaktärsämnena foku- serar i liten grad på det skriftbruk som yrket kräver och menar att elever behöver förberedas för det framtida yrkets krav på skrivande: ”Genom att i karaktärsämnet visa upp en mångfald av olika texter i olika former och med olika funktioner kan eleven förses med en beredskap att möta olika skriftpraktiker i ett framtida yrkesliv.” (2009:181).
Här uppkommer dock frågan hur mycket ett förmodat yrkesval kan eller bör styra vilka slags texter unga människor ska fokusera på för att utveckla tänkande och skrivande. Om nu karaktärsämnet redan påverkar andra ämnen, bland dem svenskämnet, kan det tyckas vara mer väsentligt att föra en diskussion om hur skolan kan bidra till att alla elever, oavsett valt studieprogram, kan få möjlighet att utveckla skrivande och nå de mål som kursplanen i svenska talar om. Westman menar att alla lärare måste ta ett medvetet ansvar för elevers skriv- utveckling i mer ämnesöverskridande arbetsformer. Med tanke på att Westman själv kommer fram till att karaktärsämnena bara fokuserar på det framtida yrkets skrivbehov i liten grad uppkommer frågan om vilken roll svenskämnet får i de arbetsformer som hon föreslår. Jag menar att det finns en risk att svenskämnet kan komma att fungera som ett hjälp- ämne, som anpassas efter andra skolämnen och arbetslivets önskemål.
En undersökning som pekar på att svenskämnet sällan bidrar med ett eget ämnesinnehåll i ämnesintegrerade projekt är Annika Bergströms (2007). Hon tar upp att det snarare finns en tendens att andra ämnen står för innehållet och att svenskämnet tenderar till att bli ett allmänt hjälpämne i ämnesövergripande arbetsformer (Bergström 2007:129- 131).
Blickpunkt fordon kan ses som ett exempel på vad som händer när
svenskämnets innehåll väljs med hänsyn till karaktärsämnen. Skrivuppgifterna tar upp ett ämnesöverskridande innehåll och syftar tveklöst till att anpassa skrivandet efter vilka texter som kan behövas skriva i det framtida arbetslivet, att skriva förteckningar på verktyg, skriva kvitton och fakturor. I vilken mån de kan tänkas vara skriv- utvecklande och vilken uppmärksamhet denna typ av uppgifter bör få
högre studier med fokus på skrivande och finner att det finns tydliga skillnader mellan vad som tas upp eller inte tas upp i undervisningen på yrkesförberedande och studieförberedande program.
45
inom svenskämnets ramar kan ifrågasättas då de kan ses som ett tydligt exempel på hur svenskämnets innehåll kan komma att urholkas när innehållet anpassas efter ett annat ämne och arbetslivets krav på skriv- kompetens.
En faktisk utgångspunkt att beakta – könsstereotypa klasser
Officiellt har inte det svenska skolväsendet enkönade klasser, men valen till gymnasiet är i hög grad könsstereotypa. Intresset bland pojkar för gymnasieskolans vård- och omsorgsutbildningar är t.ex. mycket lågt (Nyström 2009:20ff.). I praktiken går också omkring en tredjedel av de manliga eleverna på program där färre än tio procent av eleverna är flickor. Det betyder att den faktiska undervisningen sker i tämligen enkönade klasser på sådana program till vilka bl.a. Bygg-, El- och Fordonsprogrammen kan räknas (Salminen-Karlsson 2010:47).
Tre av böckerna i min undersökning: Blickpunkt bygg-, Blickpunkt el och Blickpunkt fordon, vänder sig till program som domineras av manliga elever och som utbildas inom traditionellt manliga yrken. Två av läroböckerna: Blickpunkt omvårdnad och Blickpunkt barn och fritid, riktas mot kvinnodominerade program som förbereder för ett arbetsliv inom verksamheter där kvinnor är i majoritet.40 Här uppkommer frågan