I denna bilaga redovisas den inledande kodningen av varje intervju. Varje intervju redovisas nedan som en egen mindmap. De två informanternas intervjuer är inte kodade på samma sätt och återfinns heller inte i detta underlag eftersom de snarare utgör en del av bakgrunden och referensramen än den studerade gruppen.
Respektive intervju är kodad med kodord skrivna på de små (gula) lapparna. Dessa utgör det första steget i kodningen (öppen kodning). I vissa fall består inte själva kodordet på lapparna utav endast ett ord utan kan således innehålla fler ord för att motsvara innebörden av
kodningen. En sammankoppling mellan kodorden, hur de hänger ihop, påverkar varandra eller ingår i samma process har skett genom heldragna (svarta) streck mellan dem. Vid ett fåtal tillfällen har kodorden satts i direkt anslutning till varandra eller i vissa fall på varandra, vilket motsvarar sammankopplingen av streck. Överkryssade svarta streck förstärker att de inte finns en sammankoppling mellan de två kodorden utan snarare har ett motsatsförhållande mellan varandra. Streckade streck påvisar att sammankoppling finns, men är något vagare och inte lika uttalad av respondenten. Andra steget i kodningen är åskådliggjorda genom de stora (gröna) lapparna. Detta är de kategorier som efter den inledande kodningen kom att sammanfatta flera kodord som var sammankopplade på olika sätt. I vissa fall har specifika kodord återkommit, men i ett annat sammanhang, och har ibland därför kodats under en annan kategori än tidigare. Kategorierna är även förtydligade genom att vara inringade (blå
respektive grön ring) som ytterligare påvisar tillhörigheten. Att ytterligare påvisa att kategorierna inte går att separera har gjorts genom att kategoriernas inramning med en ”bubbla” går in i varandra då samma kodord inbegrips i två olika kategorier. Utöver naturliga sammankopplingar inom kategorierna så finns även kopplingar mellan kategorier. Därav finns ytterligare (svarta) streck som påvisa kopplingar mellan kodorden som påverkar varandra eller ingår i samma process men som ej är grupperade i samma kategori.
Strecken (röda) från Divisionstecknet i mitten av respektive bild går ut till de identifierade kategorierna för att signalera att författarna har uppfattat dessa som centrala. Stora snedställda (rosa) lappar har används för att omhänderta tankar som författarna har noterat efterhand och som vid tillfället bedömdes kunna ha relevans i fortsatt analysarbete. Vissa av dessa lappar kan återfinnas i resonemang i kapitel 4 Empiri, 5 Referensram och/eller 6 Analys, medan andra efterhand framstod som mindre intressanta och därmed inte omhändertogs mer i det fortsatta arbetet.
Majoriteten av kodorden är numrerade med siffror i nivåer. Detta är gjort för att skapa en överskådlighet över koppling mellan den inledande kodningen som redovisas i denna bilaga och författarnas sammanfattande empirimodell med efterföljande empirigenomgång som återfinns i huvuddokumentets empirikapitel. Ett antal kodord saknar numreringar då dessa varit utanför det studerade ämnet eller legat utanför författarnas avgränsningar. Dessa kodord har endast används till och med steg två i kodningen.
Nedan beskrivs hur kategorierna växte fram under de första intervjukodningarna.
Figur 5.1: I den första kodningen uppfattades vissa observationer som centrala, vilket efter ett tags arbete med empirin föranledde grupperingar i ett åtta olika identifierade kategorier.
Figur 5.2: I den andra kodningen kunde vissa av kategorierna från den första kodningen återfinnas i sin ursprungliga form, medan vissa kategorier framstod som så närliggande till varandra att de kunde sättas ihop till en gemensam. En kategori bytte namn då författarna insåg att det gamla namnet faktiskt inte fångade upp narrativet särskilt bra, och en kategori återfanns inte i denna kodning. Antalet kategorier gick därvid från åtta till fem.
Figur 5.3: Efter den tredje kodningen upplevdes en slags kategorimättnad, det vill säga kategorierna ansågs av författarna passa in på efterföljande narrativ och kunde därmed återanvändas för att strukturera upp respektive intervju. Kategorierna var då sex till antalet; Signaleffekt, Farligare brigader, Ledningsglapp, Nivåval förmågor, Utmaningar och Värdehöjare. Alla kategorier återfanns inte i alla intervjuer, men minst fyra gjorde det. Det var framförallt kategorierna Utmaningar och Nivåval förmågor som kom och gick i efterföljande intervjuer.
Figur 5.4: Förtydligande till bilden; överstrukna kodord (två stycken) i nedre delen av bilden (DIV-ART och UNDERSTÖD ANFALL) kan ge sken av att respondenten inte vill ha divisionsartilleri, men markerar snarare att respondenten uttrycker att avsaknad av divisionsartilleri innebär att ingående brigader bara kan understödja sina anfall med eget artilleri, vilket respondenten anser är otillräckligt.
Resterande kodningar av genomförda intervjuer redovisas härefter utan kommentar.
Figur 5.5
Figur 5.7
Figur 5.9
De kategorier som växte fram under arbetets gång har sedan legat till grund för fortsatt bearbetning av de centrala delarna av respondenternas narrativ, vilket slutligen har förädlats till befintliga huvudkategorier i den sammanfattande empirimodell som redovisas i kapitel 4 Empiri. Härvid har de ursprungliga kategorierna Signaleffekt och Farligare brigader
bibehållits, medan den ursprungliga kategorin Ledningsglapp har utgjort grunden för den huvudkategori som senare kom att benämnas Farligare armé. Den ursprungliga kategorin Värdehöjare upplevdes lite spretig i sin omfattning och delades därför upp i Organisatoriska värdehöjare och Icke-organisatoriska värdehöjare. De ursprungliga kategorierna Nivåval förmågor och Utmaningar har efterhand arbetet med empirin fortlöpte tappat något av sin centrala betydelse i den samlade empirin och inarbetades därför i de övriga slutliga huvudkategorierna.
En intressant observation som framträdde under den dattnära analysen som beskrivs ovan men som inte är direkt kopplad till studiens utredningsfält, är att synen på just samordning tycks skilja något på framförallt brigadnivå beroende på om den som svarar tillhör ett nordligt eller ett sydligt förband. Ett vanligt militärt begrepp i sammanhanget och som kom upp i de flesta intervjuer är ”samordning av eld och rörelse”, som handlar om att eftersträva att rörelser skyddas av eldgivning. Medan de som kommer från nordliga förband beskriver samordning av eld och rörelse som något som lägre taktiska förband ägnar sig åt så verkar de som kommer från sydliga förband kunna se att det är något man gör över hela den taktiska skalan, om än med en högre abstraktionsgrad högre upp på skalan.
Om samordning av eld och rörelse:
”För mig sysslar divisionsledningen framförallt med fördelning av resurser. Det är ju nästan så att man gör det på brigad också, det är ytterst sällan som man skjuter med ett klockslag eller någonting i brigad, utan oftast ger man någon bataljon en resurs att effektuera med så att inte vi är bromskloss för hans rörelse så att säga. Utan han samordnar det själv. Och på divisionen är det definitivt så. Enda blir ju när det då blir en sådan här tidskritisk skjutning då, när någon upptäcker någonting och ska effektuera, men det är ju inte en samordning av eld och rörelse.” (ur intervju med respondent ur ett nordligt förband mars 2020)
”Det är ju en utmaning för en arméstab liksom. Dom har inte ledningsförmågan, tror jag, att klara av detta utan där måste det bli mer spetsigt i en divisionsstab som kan samordna eld och rörelse på riktigt.” (ur intervju med respondent ur ett sydligt förband februari 2020) I de två citaten finns en tydlig antydan på olika syn på begreppet. I tolkningen av hela
kontexten i de båda synsätten ser dock författarna inga större skillnader i synen på hur striden bör föras på divisionsnivån, de samlade budskapen i det avseendet är i allt väsentligt
desamma. Det tycks mer handla om själva laddningen i begreppet samordning av eld och rörelse. Observationen har inte omhändertagits ytterligare efter att den uppmärksammades, detta då den av författarna förvisso ansågs intressant rent allmänt, men inte för studiens syfte och fortsatta arbete.