Kommentarer till resultaträkning för pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi

Pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi avser särskola, förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg samt gymnasieskola. Dessa verksamheter finansieras främst av peng, men även av rörligt stöd från anslagsfinansierad verksamhet och intäkter från andra kommuner för elever som inte är folkbokförda på Lidingö.

Pengintäkter, rörligt stöd från anslagsfinansierad verksamhet och intäkter från andra kommuner budgeteras inom raden för övriga intäkter.

Verksamheterna gör detaljbudgetar för budget 2015 under hösten 2014, vilket gör denna resultaträkning till en preliminär resultaträkning.

Bokslut Budget Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016 2017

kommunalskattebidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

statsbidrag 3,2 2,1 4,0 4,0 4,0

taxor och avgifter 0,4 0,4 0,8 0,8 0,8

övriga intäkter 738,5 733,4 765,0 780,3 795,9

Summa intäkter 742,1 736,0 769,8 785,1 800,7

kostnader för arbetskraft 501,2 485,0 506,4 516,6 529,6

varor och material 25,6 23,9 24,0 24,5 25,0

entreprenader och köp av verksamhet 43,5 43,0 43,2 44,1 45,0

tjänster och avgifter 43,6 40,6 42,2 43,0 43,9

hyror 139,6 141,3 151,3 154,2 154,5

bidrag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

avskrivningar 2,1 1,9 2,2 2,2 2,3

internränta 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4

Summa kostnader -755,9 -736,0 -769,8 -785,1 -800,7

Årets resultat -13,7 0,0 0,0 0,0 0,0

Behållning i resultatutjämningsfond 10,3

* inklusive nämndsinterna poster

Pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi (särskola, förskola, F-9 inkl. fritidshem samt gymnasieskola)

79 Budget 2015

Budgeten för övriga intäkter är 4,3 procent högre än budgeten för 2014. Anledningen till ökningen är främst på grund av penghöjningen från 1 januari 2015 med 3,0 procent, samt på grund av helårseffekt av penghöjningen med 1,0 procent från 1 juli 2014.

Utfallet för arbetskraft för 2014 prognostiseras bli ungefär 16,0 mnkr högre än budgeterat för 2014. Om budgeten för arbetskraft för 2015 jämförs med det prognostiserade utfallet för 2014 blir ökningen 1,1 procent.

Utbildningsförvaltningens hyror budgeteras öka med totalt 7,1 procent i jämförelse med 2014.

Hyresökningen beror på en generell hyresuppräkning på 2,5 procent, tillkommande lokaler minus uppsagda lokaler, samt på kapitalkostnadsförändringar. I bilaga till budgeten finns hela stadens investeringsplan för 2015-2017.

I cirkeldiagrammet nedan framgår hur kostnaderna inom pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi fördelar sig mellan olika kostnadsposter. Inom parentes anges 2014 års budgetfördelning.

Plan 2016

Budgeten för övriga intäkter respektive arbetskraft är 2,0 procent högre än budgeten för 2015.

Anledningen till ökningen är på grund av penghöjningen från 1 januari 2016 med 2,0 procent.

Utbildningsförvaltningens hyror budgeteras öka med totalt 1,9 procent i jämförelse med 2015.

Övriga kostnader budgeteras öka med 2,0 procent.

80 Plan 2017

Budgeten för övriga intäkter är 2,0 procent högre än budgeten för 2016. Anledningen till ökningen är på grund av penghöjningen från 1 januari 2017 med 2,0 procent.

Budgeten för arbetskraft är 2,5 procent högre än budgeten för 2016, vilket är mer än penghöjningen för året, men är möjlig på grund av att utbildningsförvaltningens hyror budgeteras öka med totalt 0,2 procent i jämförelse med 2016. Övriga kostnader budgeteras öka med 2,0 procent.

81 5. Nyckeltal

Samtliga nyckeltal som presenteras under denna rubrik är inhämtade från Koladas hemsida www.kolada.se. Kolada är en kommun- och landstingsdatabas som ägs av den ideella föreningen Rådet för främjandet av kommunala analyser. Svenska staten och Sveriges

Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar. Nyckeltal som presenteras under denna rubrik avser några av utbildningsförvaltningens största verksamheter, d.v.s. förskola,

skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola. I flertalet nyckeltal jämförs Lidingö stads nyckeltal med ett ovägt medel för Stockholms län och/eller alla kommuner. När man beräknar ett ovägt medelvärde har alla kommuner eller landsting samma vikt. Medelvärdet kommer då att gälla för en genomsnittlig kommun/landsting.

Förskole- och skolbarnsomsorgsverksamhet

I nedan nyckeltal framgår vad förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten, oavsett huvudman, kostade per barn och år under perioden 2009-2013. Nyckeltalet jämförs också med ett ovägt genomsnitt för 2013 för Stockholms län och alla kommuner.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola och skolbarnsomsorg, 1-12 år dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn år t-1 och år t (innevarande år) som var inskrivna i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Avser samtlig regi. Källa: SCB.

82

I nedan nyckeltal framgår hur stor andel av årsarbetarna i förskolan som har pedagogisk högskoleexamen.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärare- fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgifter avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.

Det är brist på personal med pedagogisk högskoleexamen, vilket avspeglas i nyckeltalet ovan.

Lidingö stad har därför en pågående satsning på en uppdragsutbildning av cirka 40

barnskötare och fritidsledare från kommunala och fristående verksamheter på Lidingö där målet är att dessa ska bli examinerade förskollärare respektive fritidspedagoger i framtiden.

38,1 38,6 37,4 37,9 36,8 37,8

57,5 57,9 57,9

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0

2011 2012 2013

Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%)

Lidingö Stockholms län (ovägt medel) Alla kommuner, ovägt medel

83

I nedan nyckeltal framgår utvecklingen av kostnaderna för förskolor i samtlig regi, mellan åren 2006-2013.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket.

I nedan nyckeltal framgår antalet barn per årsarbetare i förskolan mellan åren 2006-2013.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Antal barn, i ålder 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket.

84 Grundskoleverksamhet

I nedan nyckeltal framgår vad den kommunala grundskoleverksamheten kostade per elev och år under perioden 2012-2013.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB.

85

I nedan nyckeltal framgår det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 mellan åren 2011-2013.

Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort

(lägeskommun). Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa SCB och Skolverket.

244 245 247

218 219 218

206 206 208

180 190 200 210 220 230 240 250 260

2011 2012 2013