Budget för 2015

1

HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR

Patric Andersson Stadsledningskontoret

08-731 30 83 2014-11-03 KS/2014:183

Budget för 2015

och plan för 2016-2017

2

KSO

3

Innehållsförteckning

Inledning

Sammanfattning... 4

Året som kommer ... 6

Stadens vision och strategiska mål ... 7

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 10

Omvärlden ... 12

Befolkningsprognos... 14

Stadens ekonomi... 16

Resultatbudget ... 18

Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag ... 19

Balansbudget ... 20

Finansbudget ... 21

Investeringsplan... 22

Fem år i sammandrag ... 24

Ordförklaringar ... 25

Nämndernas verksamhetsplaner

Konsult- och servicekontoret ... 32

Miljö- och stadsbyggnadskontoret ... 43

Fastighetskontoret ... 51

Utbildningsnämnden ... 64

Stöd- och omsorgsnämnden ... 103

Socialnämnden ... 122

Kultur- och fritidsnämnden ... 132

Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet ... 151

Avgiftsfinansierad verksamhet, Vatten och avlopp ... 168

Avgiftsfinansierad verksamhet, Avfall ... 177

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ... 185

Investeringsplan, detaljerad ... 186

Bilaga

Sammanställning över nämndernas verksamhetsmål med indikatorer och måltal

4

Sammanfattning

Skatten oförändrad

Kommunstyrelsen föreslår en oförändrad kommunalskatt för 2015. Lidingö stads

kommunalskatt föreslås uppgå till 18,62 kronor 2015. Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den samlade kommunalskatten att uppgå till 30,72 kronor.

Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tillfällen. Totalt har skatten sänkts med 0,75 kronor från nivån 19,37 kronor år 2005 till föreslagna 18,62 kronor.

Stabil ekonomi

Lidingös ekonomi är i grunden stark och stabil med goda resultat, hög soliditet, betydande tillgångar avsatta för att möta stadens pensionsåtaganden, förhållandevis låg skuldsättning, få borgensåtaganden samt en skattesats under riksgenomsnittet. Därutöver har staden betydande värden bundna i stadens bolag.

Lidingö stad har under hela 2000-talet, med undantag för år 2004, redovisat positiva resultat.

Under andra halvan av decenniet har resultaten varit mycket positiva och möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen samt omsorgen av funktionshindrade. Även resurserna för väg- och

fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och åtgärder mot klotter har förstärkts.

Årligen har betydande ekonomiska resurser tillförts stadens kärnverksamheter för ökade volymer.

Utmaningar framöver

Senaste årens goda resultatnivåer stärker staden inför de närmaste årens utmaningar som ökade investeringar, befolkningsförändringar och förändringar i utjämningssystemet.

Förändringar i befolkningsstrukturen ställer krav på resurstillskott och anpassningar av verksamhet och lokaler. En särskild utmaning har staden i att möta det stora tillskottet av skolelever. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med 400 under perioden 2013-2019.

Vidare kräver det ökande antalet äldre Lidingöbor en utökning av resurserna till äldreomsorgen under de närmaste åren.

Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2015 beräknas

investeringarna uppgå till 377 mnkr. De påföljande åren beräknas investeringarna uppgå till 442 mnkr respektive 423 mnkr. Det omfattande investeringsbehovet hänför sig till behovet av skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan men också åtgärder inom stöd- och omsorgens lokaler samt fritidsanläggningar. Byggnation av Lilla Lidingöbron och ombyggnation av stadshuset medför betydande investeringar från 2016 och åren därefter.

De omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten.

Stadens ekonomiska utrymme begränsas även av förändringar i utjämningssystemet som innebär en ytterligare ekonomisk belastning på cirka 45 mnkr per år. Staden erhåller ett införandebidrag som innebär att avgiftshöjningen, till följd av ändringarna, begränsas till högst 250 kr per invånare och år. För år 2015 är avgiftshöjningen 19 mnkr och år 2016 ytterligare 14 mnkr.

Utgångspunkter i budget

I november 2013 fattades beslut om budget 2014. Pengbeloppen i valfrihets-systemen inom skola, förskola och äldreomsorg uppräknades med 1 procent. Verksamheter inom

5

funktionsnedsättning och socialpsykiatrin uppräknades med 0,5 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom äldre- och handikappomsorgen tillfördes verksamheterna 10 mnkr. Inom förskolan förstärktes resurserna för barn i behov av särskilt stöd (BIBSS) med 2 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes verksamheterna för bland annat ökat ekonomiskt bistånd, vinterväghållning och ökade driftskostnader i anläggningar.

Budgeten för 2015 och planen för åren 2016-2017 utgår från stadens vision och strategiska mål som fastställdes av kommunfullmäktige i juni 2009. Med utgångspunkt från visionen och de strategiska målen har nämnderna format verksamhetsmål samt indikatorer till dessa.

Vidare bygger budgeten på de budgetdirektiv med ekonomiska ramar som kommunstyrelsen lämnat.

Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för

utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering.

Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Under 2015 och 2016 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att skatteunderlaget accelererar tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster.

Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader, dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet ska uppgå till cirka 27 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål.

Skola och omsorgen om äldre och funktionshindrade prioriteras

Resultatet för 2015 budgeteras till 27 mnkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med tillägg utifrån kommunstyrelsens förslag. Budget 2015 innebär ett krav på fortsatta

rationaliseringar och effektiviseringar inom stadens verksamheter.

Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjs med 3 procent.

Förskoleklass och grundskola höjs med 3,9 procent. Föreslagna pengbelopp gäller från och med 1 januari 2015. Tidigare år har pengbeloppen justerats vid budgetårets halvårskifte. Att pengbeloppen justeras redan vid budgetårets början innebär ett extra tillskott på cirka 16 mnkr år 2015. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL).

Pengbeloppen i valfrihetssystemen för särskilt boende, servicehus och hemtjänst höjs med 3 procent. Interna pengbelopp för verksamheter inom funktions-nedsättning och

socialpsykiatrin höjs med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknas upp med 2 procent.

För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillförs verksamheterna 32 mnkr år 2015 och ytterliggare 27 mnkr år 2016. För att möta ökade kostnader av ekonomiskt bistånd tilldelas socialnämnden 2,6 mnkr. Ytterligare resurser tillförs verksamheterna för bland annat ökade driftskostnader i anläggningar.

För planåren 2016-2017 tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 2 procent i generell uppräkning år 2016 och ytterligare 2 procent år 2017.

6

Året som kommer

 Stadens hälsoarbete ska fokusera på mat, motion och mötesplatser, i enlighet med nya inriktningsmål.

 En ny bro för lidingöbanan samt ökad kapacitet för gång och cykel planeras till år 2020. Under året tas underlag fram som krävs för myndighetsbeslut samt upphandling av broentreprenad.

 Förbättra gång- och cykelvägnätet och prioritera trafiksäkerhet kring skolorna.

 I samarbete med Lidingöloppet uppförs belysning på sista milen av Lidingöloppsspåret.

 Planerinen av Centrum-Torsvik fortsätter i enlighet med godkänt planprogram med detaljplanering och markanvisningar i främst centrumkvarteren.

 Silviacertifiering påbörjas för vård- och omsorgsboende i egen regi, för att ge högsta möjliga livskvalitet för demenssjuka och deras anhöriga.

 120 av stadens chefer medverkar i ledarskapsprogrammet Ledarlyftet.

 Inflyttning sker i ett nybyggt gruppboende i kvarteret Björnen.

 Tillbyggnad av Sticklinge skola samt ny förskola i Sticklinge färdigställs.

 Fortsatt energieffektivisering inom stadens fastigheter.

 Den nystartade verksamheten KOMTek ska stimulera intresset för teknik hos barn och unga under hela studietiden och även inspirera förskolärare och lärare.

 Förbättra integrationen av ensamkommande barn och ungdomar. Bland annat med fokus på att få fram praktikplatser.

 En ny återvinningsstation ska etableras på parkeringsplatsen vid Willys.

7

Stadens vision och strategiska mål

Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering.

Vision för Lidingö – hälsans ö

 På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.

 Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.

 Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.

 Lidingö har Sveriges bästa skolor.

 På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.

Strategiska mål

 Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.

 Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.

 Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.

 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.

 Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.

Finansiellt mål

 Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader.

8 Strategiska mål

 Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.

Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta.

Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service.

Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs.

 Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.

Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för

Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighets-utövning ska ske korrekt och utan fördröjning.

Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar.

 Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.

I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. De lokala miljömålen finns i bilaga.

Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska

fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta.

Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.

 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.

9

Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet.

Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi.

Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas.

Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart.

Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen.

Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner.

 Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.

Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser.

För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom

verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner.

I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden.

Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter.

För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.

Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras.

Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras.

Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi.

Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att

kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.

10

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning

Från och med den 1 januari 2013 har i Kommunallagen skrivningen runt god ekonomisk hushållning förstärkts. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. Dessa riktlinjer ska följas upp i årsredovisningen.

Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god

ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.

Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning.

Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en

välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för

verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.

Målkedjan

Lidingö stads vision och strategiska samt finansiella mål fastställdes i kommunfullmäktige i juni 2009. Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna utarbeta verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Ett första steg att utifrån visionen och de strategiska målen formulera verksamhetsmål togs av nämnderna i samband med budgeten för 2010 och har utvecklats vidare därefter.

Nämndernas verksamhetsmål är kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. I arbetet med en utvecklad intern styrning och kontroll har

nämnderna också företagit en så kallad risk- och väsentlighetsanalys avseende indikatorerna.

Genom denna har nämnderna gjort en bedömning av sannolikheten och graden av allvarlighet i de identifierade riskerna.

En samlad målkedja från de strategiska målen ned till indikatorerna för de olika nämnderna återfinns i slutet av budgeten.

Uppföljning och rapportering

Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden

rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna.

Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt Vartannat år genomförs en bred

attitydmätning bland Lidingöborna. Vad är man nöjd med och vad tycker man kan bli bättre.

Inom många verksamheter görs brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande.

11 Koncernsamordning

Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa ”god ekonomisk hushållning” finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.

Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksam-heter utvecklas.

Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom

regelbundet återkommande medarbetarenkäter.

Resultatutjämningsreserv

Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning till eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders resultatutjämningsfonderingar.

Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen.

Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR.

De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska

styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget.

Finansiella krav och mål

Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade

balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.

Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mnkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mnkr i förhållande till balanskravet. För år 2014 indikerar prognosen i

delårsrapporten ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. För att uppnå balanskravet behövs eventuellt medel disponeras ur resultatutjämningsreserven.

Budget för 2015 utmynnar i ett resultat på 27 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål.

12

Omvärlden

Samhällsekonomin

Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos för årets BNP-tillväxt är 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent.

Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat

konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år.

Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten i Sverige har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbetsmarknaden.

Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att

hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.

SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och

löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år.

Åren 2016–2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer.

Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbets-marknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017.

Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också

internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige.

13 Staden

Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten beräknas till 69 procent för 2014 och 42 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som

ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på

kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.

Låneskulden kommer att öka i takt med att investeringsvolymerna överstiger avskrivning på anläggningstillgångar och årliga resultatöverskott.

De senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens skatteintäkter. Delårsrapporten för 2014 visar att nettokostnadsökningen är fortsatt hög i förhållande till skatteintäkterna och flera verksamheter prognosticerar underskott. I budget 2015 beräknas kostnaderna öka med 1,5 procent och skatteintäkterna med 3,9 procent jämfört med prognos 2014.

Det budgeterade resultatet för 2015 är positivt och når stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader. Det kommer med nuvarande inflations- och löneökningstakt krävas en hög kostnadsmedvetenhet, fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar för att uppnå det budgeterade resultatet samtidigt som ambitiösa mål för verksamheterna ska uppnås.

För planåren 2016-2017 tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 2 procent i generell uppräkning år 2016 och ytterligare 2 procent år 2017.

14

Befolkningsprognos

Lidingö hade 45 178 invånare i januari 2014. Lidingös folkmängd har ökat de senaste åren och det finns ingenting som tyder på att trenden skulle brytas framöver. I snitt beräknas Lidingö växa med nästan 350 nya invånare varje år under prognosperioden. I slutet av prognosperioden beräknas att stadens befolkning 2023 uppgår till 48 600 invånare. De

närmaste åren spelar utbyggnaden av Dalénum en stor roll för befolkningstillväxten. De första lägenheterna blev inflyttningsklara under 2012 och när området är färdigbyggt beräknas det ha 2 000 invånare.

Babyboomen under åren efter millennieskiftet är passerad, och de senaste åren har barnafödandet sjunkit för att stabilisera sig på en mer genomsnittlig nivå.

Barnkullarna i förskolan väntas bli mindre medan antal skolbarn ökar under prognosperioden.

Lidingö har generellt stor inflyttning av barnfamiljer med barn upp till ungefär sjuårsåldern, och det mönstret väntas hålla i sig.

De äldre invånarna blir allt fler, både räknat i antal och i andel av befolkningen. Framför allt är det åldersgrupperna 65-74 år och 75-84 år som ökar de närmaste tio åren, medan antalet äldre över 85 år beräknas vara relativt konstant.

Nedanstående diagram visar utvecklingen i totalbefolkningen och i åldersklasser den sista december respektive år.

Invånarantal 2003-2013 samt prognos 2014-2023

40 000 41 000 42 000 43 000 44 000 45 000 46 000 47 000 48 000 49 000

2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 År

15

Prognos över antal skolbarn

Av diagrammet kan tydligt utläsas förflyttningen i de olika åldersintervallen av de stora barnkullarna från år 2004-2006. Prognosen stabiliseras för 1-5–åringarna.

Prognos över antal äldre

Åldersgruppen 65-74 år ökar fram till cirka 2016 för att sedan minska. Den ökningen återspeglas sedan i åldersgruppen 75-84 år.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 År

1-5 6-11 12-15 16-18

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 År

65-74 75-84 85-

16

Stadens ekonomi

Resultatbudget

Stadens resultatbudget för 2015 innebär ett positivt resultat på 27 mnkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,62 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos.

Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 3,5 procent 2014 och 4,7 procent 2015. För åren 2016 och 2017 förutser Ekonomistyrningsverket en något lägre tillväxt av skatteunderlaget än det som ligger i stadens prognos. Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2015 beräknas öka med 3,9 procent i jämförelse med prognos 2014.

Sammantaget minskar kostnaden för generella statsbidrag och utjämning netto med 7 mnkr jämfört med prognosen för 2014. Förändringen beror främst på förändringar i

utjämningssystemet men även regleringar utifrån riksdagsbeslut och skatteutveckling påverkar. Kostnaden för inkomstutjämningsavgiften minskar med 8 mnkr och intäkten för kostnadsutjämningsbidraget ökar med 17 mnkr. Regleringsbidraget minskar med 6 mnkr och det nya införandebidraget uppgår till 26 mnkr, en minskning med 19 mnkr.

Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mnkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås ingen vinstutdelning för 2015.

Finansnettot har beräknats till 7 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader för stadens lån på 9,5 mnkr.

Balansbudget

De immaterilla och materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 242,9 mnkr och uppgår till 2 358,9 mnkr vid 2015 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 377,2 mnkr och beräknade avskrivningar på 134,3 mnkr.

De långfristiga placeringarna beräknas uppgå till 726,5 mnkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 283,0 mnkr vid utgången av 2015.

Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas minska med 2,2 mnkr till 77,8 mnkr.

Avsättningen består av garantipensioner, efterlevandepensioner och förmånsbestämd pension för de som gick i pension före 2009, samt särskild avtalad ålderspension. Från 2009 försäkrar staden de förmånsbestämda pensionerna och någon avsättning för dessa görs inte därefter.

Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser.

17 Finansbudget

Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 147,4 mnkr för att finansiera verksamheten. Genomförande av investeringsplanen på 377,2 mnkr resulterar i ett finansieringsunderskott på 229,8 mnkr. Med en upplåning på 200 mnkr ökar låneskulden till 650 mnkr och likviditeten minskar med 28,3 mnkr.

För extern upplåning 2015 föreslås en upplåningsram på 650 mnkr.

Driftbudget

Stadens driftbudget presenteras på sidan 21. Där framgår också de anslag av

kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensionskostnader har budgeterats till 75,8 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 2 mnkr.

Nettokostnaden uppgår till 2 400,7 mnkr och ökar med 35,8 mnkr, eller 1,5 procent jämfört med prognosen för 2014 om man bortser från 2014 års jämförelsestörande poster.

Investeringsplan

Stadens investeringsplan innebär för 2015 att investeringar för 377 mnkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, nya gruppboenden inom omsorgen för funktionsnedsatta, investeringar förbundna med genomförande av stadens miljöprogram, förnyelse av va- ledningar och ny bro (Lilla Lidingöbron) är några av de större utgiftsposterna i

investeringsplanen. Investeringsreserven uppgår till 172 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.

Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2016 beräknas 442 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och 2017 423 mnkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 22.

Övrigt

Anslagsbindningen för resultatbudget fastställs till nämndsnivå. För investeringsbudgeten fastställs anslagsbindningen till respektive investeringsobjekt.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2014 till 2015 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2014 till 2015 via överföringsbudget.

18

Resultatbudget (mnkr)

Bokslut Prognos Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016 2017

Verksamhetens intäkter 432,8 428,0 423,4 428,9 434,0

Jämförelsestörande intäkter 37,9 28,8 - - -

Verksamhetens kostnader -2 574,6 -2 676,6 -2 689,8 -2 770,9 -2 855,1

Avskrivningar -107,3 -116,3 -134,3 -138,0 -140,0

Verksamhetens nettokostnader -2 211,2 -2 336,1 -2 400,7 -2 480,0 -2 561,1 Skatteintäkter 2 458,7 2 479,2 2 564,1 2 713,1 2 843,2 Generella statsbidrag/utjämning (not 1) -203,1 -150,3 -143,7 -220,3 -275,7 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 6,2 0,2 0,2 0,2

Finansnetto 17,6 24,0 7,0 3,5 -1,5

Jämförelsestörande finansiell kostnad -3,0 - - - -

Årets resultat 59,3 23,0 26,9 16,5 5,1

Justerat resultat enligt balanskravet 49,1 -5,8 26,9 16,5 5,1

(not 1) Bokslut Prognos Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016 2017

Inkomstutjämning -572,8 -477,5 -469,3 -519,0 -547,7

Kostnadsutjämning 285,8 206,1 222,7 222,7 220,6

Kommunal fastighetsavgift 65,8 66,7 68,8 68,8 68,8

Regleringsbidrag 20,2 10,4 4,1 -8,6 -21,2

Införandebidrag 44,9 26,2 12,0 0,0

LSS-utjämning -2,1 -0,9 3,8 3,8 3,8

Summa -203,1 -150,3 -143,7 -220,3 -275,7

19

Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr)

Kommunal- Verksamhetens

skattebidrag intäkter kostnader

Central politisk org. och stadsledningskontor 75,1 8,6 83,7 - varav enbart centr. pol. org. och stadsledning 57,0 3,4 60,4

- varav säkerhet 21,3 0,5 21,8

- varav mark- och exploatering -3,2 4,7 1,5

Konsult- och servicekontor* - 115,3 115,3

Miljö- och stadsbyggnadskontor 29,8 10,0 39,8

Fastighetskontor 27,6 311,6 339,2

Utbildningsnämnd 135,7 173,1 308,8

Skolpengsram 996,1 75,3 1 071,4

Stöd- och omsorgsnämnden 844,1 104,4 948,5

Socialnämnd 70,7 24,2 94,9

Kultur- och fritidsnämnd 83,3 35,1 118,4

Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet 102,1 13,2 115,3 Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall - 87,5 87,5

Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,7 - 0,7

Övrigt** 87,9 - 87,9

Summa*** 2 453,1 958,3 3 411,4

Avgår internränta -52,4

Verksamhetens nettokostnader 2 400,7

* Konsult- och servicekontoret är intäktsfinansierat, därav inget kommunalskattebidrag.

** Varav centrala pensionskostnader 75,8 mnkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 2 mnkr.

*** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster.

20

Balansbudget (mnkr)

Budget Prognos Bokslut

2015 2014 2013

Immateriella anläggningstillgångar 5,0 3,9 2,4

Materiella anläggningstillgångar 2 353,9 2 112,1 1 882,7

Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3

Andra aktier och andelar 117,1 117,1 117,1

Andra fordringar 46,0 45,5 45,3

Summa anläggningstillgångar 2 528,3 2 284,9 2 053,8

Exploateringsfastigheter 25,0 25,0 20,0

Fordringar på av staden ägda företag 0,5 0,5 1,7

Övriga fordringar 180,1 162,9 173,0

Placeringar 726,5 736,5 739,5

Kassa och bank 51,5 79,8 66,4

Summa omsättningstillgångar 983,6 1 004,7 1 000,6

SUMMA TILLGÅNGAR 3 511,9 3 289,6 3 054,4

Eget kapital 2 283,0 2 256,1 2 233,1

därav årets resultat 26,9 23,0 59,3

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser 77,8 80,0 70,7

Övriga avsättningar 35,0 34,0 33,0

Summa avsättningar 112,8 114,0 103,7

Lån 650,0 450,0 250,0

Andra skulder 32,0 30,0 26,9

Summa långfristiga skulder 682,0 480,0 276,9

Skulder till av staden ägda företag 28,0 28,0 34,6

Övriga skulder 406,1 411,5 406,1

Summa kortfristiga skulder 434,1 439,5 440,7

SUMMA EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 511,9 3 289,6 3 054,4

Ansvarsförbindelse avseende pensions- 864,0 887,7 935,3

åtaganden (inklusive löneskatt)

21

Finansbudget (mnkr)

2015 2014

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 26,9 23,0

Vinst vid försäljning av fastigheter och

bostadsrätter - -28,8

Justering för av- och nedskrivningar 134,3 116,3

Justering för gjorda avsättningar -1,2 10,3

Medel från verksamheten före förändring

av rörelsekapital 160,0 120,8

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -17,2 6,3 Ökning/minskning kortfristiga placeringar 10,0 3,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -5,4 -1,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten 147,4 128,9

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,6 -2,5 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - Investering i materiella anläggningstillgångar -374,6 -350,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 34,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar - - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -377,2 -318,4

Finansieringsöver-/underskott -229,8 -189,5

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 200,0 200,0

Amortering skuld - -

Ökning/Minskning långfristiga fordringar -0,5 -0,2

Ökning/Minskning långfristiga skulder 2,0 3,1

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 201,5 202,9

Årets kassaflöde -28,3 13,4

Likvida medel vid årets början 79,8 66,4

Likvida medel vid årets slut 51,5 79,8

22

Investeringsplan (mnkr)

2015 2016 2017

Kommunstyrelsens kontor 17,6 37,6 162,6

It-investeringar 2,6 2,6 2,6

Lilla Lidingöbron 15,0 35,0 160,0

Fastighetskontoret 102,3 56,3 64,4

Skollokaler 23,8 14,1 9,4

Förskolelokaler 14,1 8,6 4,4

Stöd- och omsorgens lokaler 34,1 10,9 10,4

Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 9,9 6,6 24,6

Stadshuset 4,4 2,0 4,0

Övrigt 16,0 14,1 11,6

Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7

Lokalanpassningar och inventarier

Stöd- och omsorgsnämnden 4,2 2,2 2,2

Lokalanpassningar och inventarier

Kultur- och fritidsnämnden 6,2 3,4 5,2

Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5

Lidingövallen förbättringar 1,0 0,8 -

Parkeringsplats Ekholmsnäsbacken 1,0 - -

Spontanaktiviteter 1,5 0,5 1,5

Idrottsredskap, maskiner m m 1,2 0,6 2,2

Tekniska nämnden 71,2 81,0 65,1

Vatten, avlopp och avfall 21,9 34,9 21,9

Ny Lidingöbro 2020 0,0 0,0 0,0

Broar, gångtunnlar, stödmurar 4,5 4,5 4,5

Gatu- och parkbelysning, förnyelse 7,0 7,0 7,0

Ombyggnad korsning Grönstav - N:a Kungsvägen 6,0 - -

Larsbergs brygga 4,0 - -

Strandpromenad Dalénum - Baggeby Gård 4,4 - -

Övrigt 23,4 34,6 31,7

Investeringsreserv 172,0 258,0 120,0

Generell reserv 70,0 70,0 70,0

Skolor och förskolor 90,0 98,0 -

Stöd- och omsorgs lokaler - - -

Kultur- och fritidsanläggningar 2,0 - -

Stadshuset 10,0 90,0 50,0

Summa investeringar 377,2 442,2 423,2

En mer detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet av dokumentet.

23

200 150 200 200 200 250

450 prognos

650 budget

900 plan

1150 plan

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Långfristiga låneskuldens utveckling 2008-2017

mnkr

159 158

212 186 191

251

353 prognos

377 budget

442

plan 423 plan

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Investeringar 2008-2017

mnkr

24

Fem år i sammandrag (mnkr)

Prognos

2014 2013 2012 2011 2010

Verksamhetens intäkter 428,0 432,8 440,7 434,1 445,9

Jämförelsestörande intäkter 28,8 37,9 39,4 51,9 81,9

Verksamhetens kostnader -2676,6 -2574,6 -2 485,4 -2 395,6 -2 337,9

Jämförelsestörande kostnader - - - - -30,0

Avskrivningar -116,3 -107,3 -109,9 -96,7 -97,4

Verksamhetens nettokostnader -2 336,1 -2 211,2 -2 115,2 -2 006,3 -1 937,5 Skatteintäkter 2 479,2 2 458,7 2 357,1 2 246,8 2 227,3 Statsbidrag/utjämning netto -150,3 -203,1 -182 -134,8 -166,0 Utdelning från av staden ägda bolag 6,2 0,3 0,4 0,4 4,0

Finansnetto 24,0 17,6 26,1 17,6 2,8

Jämförelsestörande finansiell kostnad - -3,0 - -3,9 -

Årets resultat 23,0 59,3 86,4 119,8 130,6

Justerat resultat enligt balanskravet

-5,8 49,1 76,7 67,9 65,2

Andel av nettokostnader (%) 1 97,0 95,0 94,0 92,9 91,7

Investeringsutgifter 353,0 251,2 190,8 186,0 211,9

Kassalikviditet (%) 2 223 227 230 63 52

Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 967,7 1 006,0 943,6 959,7 856,5

Låneskuld 450,0 250,0 200,0 200,0 200,0

Eget kapital 2 256,1 2 233,1 2 173,8 2 087,4 1 971,4

Soliditet (eget kapital/

totala tillgångar) (%) 69 73 74 74 73

Utdebitering, Lidingö stad 18:62 18:62 18:62 18:62 18:86

1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning.

2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder

25

Ordförklaringar

Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm).

Ansvarsförbindelser En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir.

Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.

Avsättning En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.

Balansbudget En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång.

Driftbudget Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som

verksamheterna tilldelats.

Finansbudget Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investerings- verksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i

förändringen av likvida medel.

Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.

Eget kapital Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder.

Investeringsbudget Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar.

Internränta Kalkylmässig räntekostnad för det kapital som binds i anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna.

Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten.

Likviditet Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.

Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år.

Nettokostnad Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar.

Omsättningstillgångar Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank m m.

Resultatbudget Sammanställning av årets driftverksamhet.

26

Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret

Kommunstyrelsens förslag

Den 20 oktober 2014 fattade kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut inför det fortsatta arbetet med Lilla Lidingöbron. Det beslutades även att kommunstyrelsen är ansvarig nämnd fram till färdigställandet. Under 2015 ska staden ta fram de underlag och förslag som krävs för myndighetsbeslut, upphandla broentreprenad samt avtal med andra intressenter i bron.

Utredningar och diskussioner om ombyggnation av stadshuset bör under året resultera i ett konkret ombyggnadsförslag.

Den ekonomiska ramen för stadsledningskontoret uppräknas med 2 procent.

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2015 inklusive taxor och avgifter innebärande att styrelsen anslår 75,1 mnkr i kommunalskattebidrag.

Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2015 på 15,6 mnkr.

Stadsledningskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé

Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd.

Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande inriktningen på de olika verksamheterna inom konsult- och servicekontoret.

Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar.

Stadsledningskontorets verksamhetsidé:

”Stadsledningskontoret ska med framsynthet och kraft – alltid med hälsa i fokus - leda och stimulera utvecklingen av stadens verksamheter.”

27 2. Verksamhetsmål

Verksamhetsmålen är de mål som nämnden har formulerat utifrån de av kommunfullmäktige fastställda strategiska målen för staden.

Strategiskt mål Nämndens verksamhetsmål

1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.

1.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöbornas möjligheter att välja utförare underlättas.

1.2 Stadsledningskontoret ska se till att stadens valfrihetssystem är stabila och

konkurrensneutrala.

2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.

2.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöborna möts av en tillgänglig och öppen verksamhet kännetecknad av dialog.

3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsätt- ningar för kloka miljöval.

3.1 Stadsledningskontoret ska vara drivande i stadens miljöarbete och följa upp att miljömålen nås.

4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.

4.1 Stadsledningskontoret ska ha en aktiv

omvärldsbevakning, lära av goda exempel och utbyta erfarenheter för att utveckla stadens verksamhet.

5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.

5.1 Stadsledningskontoret ska se till att stadens verksamhet och ekonomi kontinuerligt följs upp och utvärderas.

Till verksamhetsmålen har indikatorer kopplats, samt måltal för budgetåret och de följande två planåren. Dessa framgår i bilaga till budgetdokumentet.

2.1 Hälsa

Stadsledningskontoret har uppdraget att vårda och utveckla varumärket Lidingö som har hälsa som kärnvärde. Uppdraget innefattar kommunikationen med såväl invånare och medarbetare som företag och besökare. De nya inriktningsmålen, som ska genomsyra alla stadens verksamheter, ska resultera i konkreta aktiviteter som skapar förutsättningar för hälsa hos invånarna. Det blir därmed lättare att fylla varumärket och kommunicera ett tydligt innehåll.

Stadsledningskontorets roll är att samordna och kommunicera vad Lidingö stad gör och initierar för hälsa inom mat, motion och mötesplatser så att Lidingöborna förstår vad som görs och upplever nytta med hälsoarbetet och så att stadens personal motiveras att

genomföra det.

En grundbult i det externa arbetet är att ta fram en kommunikationsplan med årshjul som bygger på förvaltningarnas verksamhetsplaner inom mat, motion och mötesplatser. I det

28

interna arbetet är det viktigt att stödja förvaltningarnas implementering av inriktningsmålen i verksamheterna.

3. Året som kommer Lilla Lidingöbron

Lilla Lidingöbron ska färdigställas till 2020. Under 2015 tar staden fram de underlag och förslag som krävs för myndighetsbeslut (detaljplaner och tillstånd för vattenverksamhet), upphandling av broentreprenad samt avtal med andra intressenter i bron.

Centrum/Torsvik

Planering av Centrum/Torsvik fortsätter i enlighet med godkänt planprogram med detaljplanering och markanvisningar i främst centrumkvarteren.

Ombyggnation stadshuset

Utredningar och diskussioner om stadshuset bör resultera i ett konkret ombyggnadsförslag under 2015.

Varumärket Hälsa

En fokusering på de nya inriktningsmålen för hälsoarbetet, mat, motion och mötesplatser ska börja gälla från 2015 och fem år framåt.

Utveckla budget- och målstyrningsprocess

Arbetet syftar till att möjliggöra en effektiv styrning från vision och de strategiska målen till verksamhetsmål och aktiviteter längs ut i organisationen samt utveckla stadens budgetprocess för förbättrad styrning.

Ledarskapsprogram

Ledarskapsprogrammet Ledarlyftet som startade under hösten 2014 kommer att pågå under hela 2015. Under 2015 kommer sammanlagt ca 120 chefer ingå i Ledarlyftet.

Näringslivsplan/policy

En näringslivsplan/policy ska tas fram och fastställas under året.

Utveckling av eSamhället

Staden fortsätter att vara delaktig i både nationella och regionala forum för utveckling av eSamhället. 2015 fokuserar vi regionalt på samarbeten inom digital agenda, eArkiv, digitalisering i skolan och tillhandahållande av Öppna Data.

Revidering miljöprogrammet

Ett reviderat miljöprogram ska antas under året Systematiskt säkerhets- och brandskyddsarbete

Under 2015 kommer fortsatt högt fokus läggas på det systematiska säkerhets- och brandskyddsarbetet samt vidareutveckling av organisationens krisledningsarbete.

Internationell strategi

Stadens internationella strategi ska uppdateras under året och implementering påbörjas.

29 4. Ekonomisk plan

4.1 Resultaträkning (mnkr)*

Bokslut Budget Budget Plan Plan

2013 2014 2015 2016 2017

kommunalskattebidrag 72,5 74,3 75,1 76,3 77,6

statsbidrag 1,6 0,6 0,6 0,6 0,6

taxor och avgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0

övriga intäkter 8,6 8,6 8,0 8,1 8,3

Summa intäkter 83,2 83,5 83,7 85,0 86,5

kostnader för arbetskraft 26,5 26,5 26,9 27,4 28,0

varor och material 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5

entreprenader och köp av verksamhet 19,1 20,5 20,6 20,6 20,6

tjänster och avgifter 25,7 28,3 27,8 28,4 29,2

hyror 2,7 2,7 2,9 3,0 3,0

bidrag 3,4 3,5 3,5 3,6 3,7

avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

internränta 1,8 1,5 1,5 1,5 1,5

Summa kostnader -79,8 -83,5 -83,7 -85,0 -86,5

Årets resultat 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Behållning i resultatutjämningsfond 5,0

* exklusive nämnds-/kontorsinterna poster

4.2 Kommentarer till resultaträkningen

Kostnaderna består huvudsakligen av kostnader för arbetskraft, förbundsavgiften till Storstockholms brandförsvar samt kostnader för tjänster och avgifter. Tjänster och avgifter består i sin tur främst av direktfinansiering av konsult- och servicekontorets verksamheter och it-tjänster (17,9 mnkr).

Under 2014 hölls EU-val samt val till riksdag, landsting och kommun, budgeterat till 1,8 mnkr för år 2014.

Kostnaden för bidrag består främst av partistöd och verksamhetsbidrag till Millesgården.

30

5. Verksamhetsförändringar och konsekvenser

5.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret

Stadsledningskontoret finansierar ett antal utvecklingsinsatser inom bland annat it, e- handel och ekonomi på konsult- och servicekontoret.

5.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3

Enligt kommunstyrelsen direktiv har en uppräkning av de ekonomiska ramarna skett med två procent.

Politiska organisationen

19% (19%)

Stadsledning 53% (53%) Räddningstjänst

28% (28%)

Nettokostnader budget 2015 (budget 2014)

31 6. Investeringar för planperioden (mnkr)

2015 2016 2017

Lilla Lidingöbron (flyttas över till KS fr o m 2015)

15,0 35,0 160,0

Motiv och beskrivning

Ett beslut om en ny Lidingöbro för spårtrafik samt gång, cykel och moped togs 2012. I beslutet ingår att den nya bron, Lilla Lidingöbron, ska tas i bruk år 2020. Detta innebär att alla tillstånd behöver vara klara och en entreprenör kontrakterad under första halvåret 2016, så att byggnationen av nya bron kan starta under andra halvåret 2016. I arbetena ingår den nya bron samt rivning av Gamla Lidingöbron.

Arbeten för Lilla Lidingöbron under 2015 gäller främst:

 Fortsatt arbete med de underlag och ansökningar om tillstånd som krävs för att få nödvändiga myndighetsbeslut. Dessa gäller främst detaljplaner och tillstånd för vattenverksamhet.

 Framtagning av förfrågningshandlingar för en totalentreprenad för en ny bro och för rivning av befintlig bro samt upphandling av entreprenör. I detta skede ingår även produktionsplanering.

 Avtal om finansiering, ägande, drift och underhåll samt genomförande med Stockholms stad, Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (SL) och eventuellt med Trafikverket.

Nr Benämning 2015 2016 2017

It-strategiska

investeringar 0,6 0,6 0,6

Summa 0,0 0,0 0,0

Beskrivning

Liksom tidigare år budgeteras 0,6 mnkr för it-strategiska investeringar per år under planperioden.

7. Personal

Stadsledningskontoret har budgeterat för 18 (18 föregående år) årsarbetare.

8. Entreprenader och köp av verksamhet

Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet som redovisas i resultaträkningen avser till sin helhet ersättningen till Storstockholms brandförsvar som bedriver

räddningstjänst åt staden.

32

Konsult- och servicekontoret

Kommunstyrelsens förslag

Konsult- och servicekontoret inrymmer en mångfasetterad serviceverksamhet riktad primärt till den kommunala organisationen och därmed finansierad genom ersättningar från övriga förvaltningar. Konsult- och servicekontorets priser uppräknas med 2 procent för att möta kommande kostnadsökningar.

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2015.

Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2015 på 2,0 mnkr.

Konsult- och servicekontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag

Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av stadsledningskontoret, stadens förvaltningar och Lidingö stads Tomtaktiebolag med att ge råd, stöd och service. Inom konsult- och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och förnyelse inom staden.

Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling och e-handel, löner,

fordonsadministration, HR, information, kundtjänst, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av bostadssocial kö och kö till seniorboende, mottagning av nyanlända, budget- och skuldrådgivning, arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av stadens måltidsservice.

Kostnaderna för stadens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders

verksamheter för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av konsult- och servicekontorets basutbud som inte utgör central

administration, såsom arbete som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom hushållstidningen Vårt Lidingö, utvecklingsarbete samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras av

stadsledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom mottagning av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder och ersättning till gode män för ensamkommande barn helt eller delvis genom statsbidrag.

It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen.

Verksamhetsidé

Konsult och servicekontoret ska med högsta kompetens vara steget före och ge bästa råd, stöd och service till kunderna.

33 2. Verksamhetsmål

Strategiskt mål Nämndens verksamhetsmål

1 Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.

1.1 Vi ska vara det självklara valet av leverantör

2 Lidingö stad har så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.

2.1 Se miljöprogrammet: Miljöklok konsumtion och hållbart resande

3 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna

3.1 Implementera en enhetlig ärendehanteringsprocess inom kontoret

3.2 Arbeta med förbättringsarbete

enligt lean-modellen 4 Hushålla effektivt med

skattebetalarnas pengar.

4.1 Ett affärsmässigt förhållningssätt

2.1 Hälsa

Inriktningsmål för stadens arbete med hälsa är under de kommande fem åren mat, motion och mötesplatser.

 Lidingö stads inriktningsmål kring hälsoarbetet (Mat, Motion och Mötesplatser) kommer att förankras i den nya kostupphandlingen. Kraven i upphandlingen ska bidra till att måltiderna är näringsriktiga, välsmakande, miljösmarta och till största delen lagade från grunden för att främja hälsa och en hållbar utveckling.

 Synpunkter från medborgare kommer att tas hänsyn till när underlaget för kostupphandlingen tas fram.

 Måltidsmiljöerna ska vara lugna och trivsamma. Personalen ska ha servicekänsla och arbeta för trivsamma måltider. Synpunkter på måltidsmiljön följs upp genom enkäter.

 Andelen ekologiska livsmedel ska ligga i linje med stadens miljöprogram och inköpen följs upp kvartalsvis.

34

 En viktig mötesplats för Lidingöborna är entréhallen i stadshuset. I entréhallen finns förutom samhällsinformation och vägledning till besökande möjlighet till event, utställningar och föreläsningar.

 Inom enheten för mottagning av nyanlända bedrivs arbete i samarbete med föreningslivet för att skapa mötesplatser för nyanlända samt aktiviteter för vuxna och barn.

3. Året som kommer

 Lean - förbättringsarbete

För att skapa ökat kundfokus, standardisera våra arbetsprocesser, kapa onödiga moment i arbetet och göra det ständiga förbättringsarbetet till en del av vårt dagliga arbete kommer vi att fortsätta arbeta med Lean inom kontoret.

 Utveckla vår fördelningsmodell

Vår fördelningsmodell gällande fördelning av kontorets kostnader kommer att ses över för att skapa bättre transparens och förutsägbarhet för verksamheterna.

 Gemensam kundtjänst

Ärendehanteringssystemet Easit ska implementeras i kundtjänsten under våren.

Kundnöjdheten ska mätas på ett strukturerat och regelbundet sätt, dels för att ge förvaltningarna underlag för egen utveckling, dels för att vi som gemensam kundtjänst ska kunna jämföra oss med andra kundtjänster.

 Införande av e-arkiv

Lidingö har som mål att det under 2015 ska finnas en plattform för införande av ett system för långtidsbevarande.

 Ny kodplan

Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en ny kontoplan, Kommun- Bas 13. Vi planerar att införa den hos oss från 2015.

 Momsgenomgång

Vi kommer att göra en genomgång av stadens momshantering.

 Utveckling lidingo.se

En av våra prioriterade kommunikationskanaler är stadens externa webbplats. Vi behöver därför kontinuerligt utveckla den och göra den tillgänglig för alla digitala enheter (surfplatta och mobil). Vi ska också förbättra tjänsten för

evenemangskalender och pressrummet ska integreras bättre i webbplatsen. Ett annat prioriterat utvecklingsområde är e-tjänster.

 Nya Ö-nätet

Den första versionen av det nya intranätet lanserades i september 2014. Nu kliver vi in i nästa fas i utvecklingen. Exempel på tjänster som kommer att läggas till är fler möjligheter till personaliserat innehåll, kursutvärdering, och enkla verktyg för behovsstyrd förvaltning.

35

 Varumärkesarbetet

Profileringen av Lidingö som hälsans ö fortsätter i våra egna kanaler. Ett kit med utställningsmaterial, som kan användas vid olika evenemang, ska tas fram.

 Sociala medier

Stadens närvaro i sociala medier behöver ständigt utvärderas och utvecklas. Planen är att genomföra en rad marknadsföringsinsatser för att öka Lidingöbornas

kännedom om stadens närvaro i sociala medier.

 Ny bro 2020

Lidingö kommunfullmäktige tog hösten 2012 beslut om att ersätta Gamla Lidingöbron med en helt ny bro som ska bli färdigställd år 2020. Projektet kommer under 2015 att kräva en rad kommunikationsinsatser.

 Upphandling telefoni

Kundtjänst entréhall kommer att påbörja ny upphandling av stadens telefonitjänster/växel.

 Intranätsarbete – stöd i arbetet

Kundtjänst entréhall ansvarar för ingången ”stöd i arbetet” i det nya intranätet.

Uppdraget kommer att innefatta att arbeta med och lägga upp de olika texterna/sidorna i den ingången.

 Ökat mottagande av nyanlända

Från och med 2015 kommer Lidingö stad att öka sitt mottagande när det gäller anvisningsbara platser från 40 till 50 personer (barnfamiljer). Detta är en del i att ta emot fler nyanlända personer/familjer som har sina uppehållstillstånd klara och som bor på olika anläggningsboenden runt om i Sverige i väntan på att bli kommunplacerade.

 Anhörigfamiljer

Mottagning nyanlända ska i samverkan med socialkontoret fortsätta arbetet med att ta emot anhörigfamiljer till de ensamkommande barnen. Enheten ska arbeta för att barnperspektivet beaktas i alla mottagna familjer.

 Företagshälsovård

Ett nytt avtal för företagshälsovård kommer att träda i kraft i april 2015.

 Medarbetarenkät

Under våren 2015 kommer en medarbetarenkät att genomföras. HR kommer efter genomförd enkät erbjuda stöd till enheterna med att upprätta handlingsplaner och även stödja med aktiviteter kopplade till handlingsplanerna.

 Ledarlyftet

Under året kommer två program av ledarlyftet att bedrivas parallellt.