Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet
1. Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag
Tekniska förvaltningens skattefinansierade verksamheter, gata och trafik samt park och natur, ansvarar för utveckling och förvaltning av Lidingö stads offentliga miljö.
Förvaltningen sköter drift och underhåll av stadens vägar, torg, bryggor, parker, lekplatser, naturområden och naturreservat samt gamla lidingöbron. Bland annat ingår asfaltering, vägtrafikskyltning, snöröjning, parkskötsel, blomsterplanteringar, skogs- och viltvård samt att hålla staden ren från skräp och klotter.
Tekniska förvaltningen arbetar för en bättre trafikmiljö för alla trafikantgrupper och utvecklar denna för en hållbar stadsmiljö och därmed även ett hållbart resande. Vidare ska förvaltningen utveckla och förnya stadens mötesplatser, exempelvis parker, lekparker, torg och vandringsleder. Lidingös skogar ska bevaras långsiktigt och utvecklas kontinuerligt med ett rikt växt- och djurliv samt erbjuda goda
rekreationsmöjligheter.
Vidare är förvaltningen myndighetsutövare gällande lokala trafikföreskrifter, dispenser och flytt av fordon. Förvaltningen ansvarar för stadens parkeringsövervakning och markupplåtelser.
Verksamhetsidé
Tekniska förvaltningen verkar för att öka människors livskvalitet genom att lyhört och professionellt utveckla trafik- och stadsmiljön för att skapa en trygg, hälsosam och attraktiv offentlig miljö som även inbjuder till motion. Förvaltningen ska vårda och utveckla gjorda infrastruktursatsningar och genomföra åtgärder som leder till ökad trafiksäkerhet, bättre komfort och miljöförbättringar. Skogs- och parkmiljöer ska vara tilltalande och inbjuda till social samvaro, utevistelse, rörelse och lek.
Förvaltningen är en effektiv och professionell beställarorganisation som sätter kunden i fokus.
2. Verksamhetsmål
Strategiskt mål Nämndens verksamhetsmål 1. Lidingöborna upplever största
möjliga valfrihet.
1.2 Erbjuda möjligheter för medborgarna att kunna välja att gå i olika typer av skog, varierade skogar med biologisk mångfald.
1.3 Erbjuda möjlighet för medborgarna att välja vilken typ av park eller lekpark man vill besöka.
2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
2.1 Ge medborgarna ett snabbt och professionellt bemötande genom att utveckla arbetssätt som möjliggör snabbare handläggning.
153 (190)
Strategiskt mål Nämndens verksamhetsmål
2.2 Ge medborgarna aktuell information om förvaltningens verksamhet och service.
2.3 Renhållningsstandarden ska vara god på gator, vägar och allmänna platser.
3.1 Tekniska nämnden ska enligt
kommunfullmäktiges beslut ansvara för att driva och följa upp arbetet mot miljömålen om:
- Hållbara transportsystem - Inbjudande park-, natur- och
kulturmiljöer
3.2 Tekniska nämnden ska enligt
kommunfullmäktiges beslut bidra till att följande miljömål uppnås och följs upp:
- Effektiv energianvändning - Grön energi
- Hållbar bebyggelse
- Hållbar kommunal verksamhet - Rik natur och rent vatten - Hög miljömedvetenhet
- Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp
- Hållbart resande
4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt, för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
4.1 Utifrån park- och lekparksprogram utveckla grönområden, parker och lekparker så att de blir mer tillgängliga och håller en hög kvalitet.
4.2 Arbeta för att resande till fots och med cykel eller kollektivtrafik blir enklare för
Lidingöborna.
4.3 Öka trafiksäkerheten.
5. Lidingö stad hushållar
effektivt med skattebetalarnas pengar.
5.1 Utföra beläggningsarbeten på gatunätet, inklusive gång- och cykelvägar, för att återställa vägkapitalet.
5.2 Upprustning av gatu- och parkbelysningen för att återställa belysningskapitalet.
154 (190) 2.1 Hälsa
I budgetdirektiven anges att nämnder och förvaltningar ska beakta hälsoområdena mat, motion och mötesplatser i det årliga budget- och verksamhetsarbetet. Inom tekniska nämndens verksamhet finns flera områden som är direkt knutna till de nya
hälsoområdena, såsom upprustning av parker och lekparker, utbyggnad av gång- och cykelvägar samt utökning av belysning i lekparker. I budgeten återfinns dessa dels som investeringar, dels som indikatorer i måluppföljningen.
3. Året som kommer
Gamla Lidingöbron/ Ny bro 2020 (Lilla Lidingöbron)
Gamla Lidingöbron inspekteras och underhålls enligt framtagen plan. De
reparationer som behöver göras för att bron skall vara i brukbart skick fram till 2020 utförs. För Ny Bro 2020 (Lilla Lidingöbron), inklusive rivning av Gamla
Lidingöbron, tas under året fram underlag och förslag som krävs för
myndighetsbeslut (detaljplaner och tillstånd för vattenverksamhet), upphandling av broentreprenad samt avtal med andra intressenter i bron.
Trafiksäkerhet och Trafikplanering
En trafikplan för alla trafikanter och trafikslag har tagits fram som ett led efter en upprättad trafikstrategi. Trafikplanen beskriver åtgärder för att uppfylla de mål som anges i trafikstrategin. Förvaltningen ska arbeta med förbättring av gång- och cykelvägnätet samt prioritera trafiksäkerhet vid skolor. Fokus kommer att ligga på trafiksäkerhet främst på bostadsgator, kompletteringar i gång- och cykelvägnätet i form av mindre justeringar samt nya länkar. Vidare kommer förvaltningen att arbeta med mjuka åtgärder (mobility management) för att styra mot fler resor till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Dessa mjuka åtgärder ska bidra till ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och minskad miljöpåverkan, dels genom att påverka transportbehovet, val av transportsätt och dels genom att styra resandet i tid och rum. Införandet av nya hastighetsgränser enligt den genomförda hastighets-översynen ska fortlöpa. Tillgänglighetsanpassning av den yttre miljön fortgår.
Gång- och cykelväg längs Ekholmsnäsvägen
Med ambitionen att binda ihop de östra delarna av ön med de centrala delarna samt bilda ett trafiksäkert och sammanhängande gång- och cykelvägsstråk så byggs i etapper gång- och cykelväg mellan Ekebovägen och Björkuddsvägen. År 2012-2013 anlades den första delen av gång- och cykelvägen från Ekebovägen fram till
Båtsmansvägen. Under 2014 byggs etappen från Båtsmansvägen fram till infarten till Långängens gård. Den sista etappen mot Björkuddsvägen utreds och projekteras under 2015. Byggnation planeras under 2016. Etapperna som löper längs Ekholms-näsvägen går genom känsliga kulturlandskap och genom Långängens och Elfviks naturreservat vilket gör att extra stor hänsyn måste tas i projekteringsarbetena.
Mosstorpsvägen
Mosstorpsvägen har identifierats som en länk i huvudcykelstråket och är utpekad i trafikplanen. Med en ny gång- och cykelväg längs med Mosstorpsvägen binds
155 (190)
stråket längs Södra Kungsvägen ihop med Banerförarvägen och Läroverksvägen.
Denna länk i gång- och cykelvägnätet utreds och projekteras under 2015 och byggnation planeras till 2016.
Cirkulationsplats Norra Kungsvägen - Grönstavägen
För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten bör korsningen Grönstavägen-Norra Kungsvägen byggas om till en cirkulationsplats. En ombyggnad till
cirkulationsplats innebär en stor samhällsekonomisk vinst. Vinsterna uppnås i första hand beträffande minskade restider och olycksrisker men även bränsle-, fordons- och miljökostnader minskar. Det finns i och med detta starka skäl för att bygga om korsningen till cirkulationsplats.
Vägområdet
Arbete pågår kontinuerligt efter beläggningsplanen där det årliga målet är att förbättra 5 procent av det befintliga vägnätet. Utöver ordinarie beskärning av sikt-skymmande träd och buskar samt städning av vägområdet görs varje år en mer kraftig insats på en tredjedel av ön enligt ett rullande schema.
Allmän grönskötsel
Många befintliga diken har vuxit igen genom åren och kommer successivt att öppnas upp igen där det är möjligt. Detta skapar förutsättningar för en effektivare avvattning av grönytor och förhoppningsvis en viss avlastning av
dagvattensystemet. Den bostadsnära skogen ses över varje år enligt ett rullande schema där en tredjedel av ön ses över vart tredje år. Arbetet med att byta ut alla buskar som är äldre än 20 år fortgår. Buskar med taggar som finns runt lekplatser, vid parkeringsplatser och längs gång- och cykelstråk byts successivt ut. En
upprustning utifrån genomförd inventering av sittbänkar och parker har även påbörjats.
Skogen
I arbetet med att kunna erbjuda medborgarna möjligheter att kunna välja att gå i olika typer av skog med biologisk mångfald har en skötselplan tagits fram och en skogsbruksplan är på väg att tas fram under hösten 2014. Planerna bidrar också till en effektivare resursanvändning.
Grönplan, åtgärder
Arbetet med Lidingö stads grönplan är klar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som presenterar utvecklingsförslag för stadens gröna miljöer utifrån en rekreativ och biologisk utgångspunkt. Grönplanen har tagits fram i samarbete med miljö- och stadsbyggnadskontoret. Med utgångspunkt i grönplanen och dess strategier kommer de konkreta åtgärderna att starta under 2015.
Blåplan
Tillsammans med miljö- och stadsbyggnadskontoret ska en blåplan tas fram. Arbetet kommer att påbörjas och budgeteras under 2015. Ett antal inventeringar kommer att utföras. Blåplanen omfattar kuststråken samt sjöar och vattendrag på Lidingö.
156 (190)
Kunden i centrum
Fortsatt utveckling och anpassning av kundtjänsten för att kunna ge bättre och snabbare service till allmänheten, också på de frågor som inte kan lösas direkt i kundtjänsten. Utnyttja hemsidan ännu mer till att informera allmänheten om kommande åtgärder och till att förklara varför de görs, för att på så sätt minska antalet samtal till kundtjänsten och öka kundnöjdheten.
157 (190) 4. Ekonomisk plan
4.1 Resultaträkning (mnkr)
Bokslut Budget Budget Plan Plan
2013 2014 2015 2016 2017
kommunalskattebidrag 97,7 98,6 102,1 105,6 109,8
statsbidrag 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
taxor och avgifter 2,0 2,5 2,3 2,3 2,3
övriga intäkter 11,1 11,2 10,9 11,1 11,2
Summa intäkter 111,0 112,3 115,3 119,0 123,3
kostnader för arbetskraft 14,1 16,4 17,0 17,5 18,0
varor och material 1,3 0,8 0,8 0,8 0,8
entreprenader och köp av verksamhet 55,4 47,3 47,9 49,6 50,7
tjänster och avgifter 15,2 14,1 13,8 13,1 13,4
hyror 1,7 1,6 1,5 1,6 1,6
bidrag 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4
avskrivningar 19,4 22,4 24,5 25,8 27,6
internränta 9,2 9,3 9,4 10,2 10,8
Summa kostnader -116,7 -112,3 -115,3 -119,0 -123,3
Årets resultat 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0
Behållning i resultatutjämningsfond 4,9 4,9
4.2 Kommentarer till resultaträkningen Budget 2015
Budgetdirektiven innebär en kostnadsuppräkning av budgetramen på två procent för 2015. Kommunalskattebidraget har ökat med 3,5 mnkr jämfört med budget 2014, varav 1,6 mnkr är kostnadsuppräkningen och 1,9 mnkr beror på högre kapitalkostnader för anläggningar.
Intäkter
Nämndens intäkter, exklusive kommunalskattebidraget, minskar 0,5 mnkr, mindre justeringar har gjorts i budgeten på parkeringsövervakningen och intäkten från Stockholm för renhållning och snöröjning av Lidingöbron är borttagen.
158 (190) Kostnader
Verksamhetens kostnader ökar med 3,0 mnkr eller 2,7 procent i budget 2015 jämfört med budget 2014. Ökningen beror dels på kostnadsuppräkningen men också på ökade kapitalkostnader.
Plan 2015-2016
Planåren innebär också en kostnadsuppräkning av budgetramen med två procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 1,6 mnkr per år. Kommunalskattebidraget ökar dock med 3,5 mnkr under 2016 och med 4,2 mnkr under 2017 vilket beror på ökade kapitalkostnader.
Kommentarer till diagrammet
’Kapitalkostnader’ avser kapitalkostnader för vägar och parker samt diverse andra mindre poster, kapitalkostnaderna för belysning och broar ligger under respektive verksamhet.
Administration
Nettokostnader per verksamhet budget 2015 (Siffror inom parentes avser budget 2014)
159 (190) Vägar och parkeringar inkl belysning,
asfaltering och konstbyggnader/inv (exkl.
Lidingöbroarna och vinterväghållning)
588:- 666:- 705:-
- Varav energikostnad för belysning/inv. 83:- 93:- 88:- - Varav offentlig renhållning/inv. 76:- 68:- 69:- - Varav beläggningsunderhåll/inv. 297:- 284:- 296:-
Vinterväghållning per invånare 541:- 278:- 292:-
Natur och park per invånare 168:- 183:- 207:-
- Varav lekparker/inv. 19:- 22:- 22:-
- Varav skogsvård/inv. 3:- 9:- 9:-
- Varav landskapsvård/inv. 15:- 21:- 21:-
- Varav parker/inv. 131:- 131:- 139:-
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret
Beläggningsunderhållet av asfalt på gatu-, gång- och cykelvägnätet behöver under de närmaste 12-15 åren öka till en årlig anslagsnivå om drygt 14 mnkr för underhåll och förnyelse för att säkerställa det investerade kapitalet. Vintervädret påverkar dessutom asfalten med omväxlingar i temperatur med smältning och sedan frysning vilket gör att det uppstår ovanligt mycket ”potthål”.
Vi fortsätter vår treårsplan med att hålla tillbaka tillväxten av sly runt gång- och cykelvägar.
Vägskyltar kommer att fortsätta åtgärdas enligt ett underhållsprogram.
Många buskar planterades på 1970- och 1980-talet och livslängden på en buske är cirka 20 år. Buskar med taggar finns runt lekplatser, parkeringsplatser och längs gång- och cykelstråk, dessa fortsätts successivt att bytas ut.
De olika bergslänterna ner mot vägar runt om på ön har besiktigats och till vissa delar också åtgärdats genom så kallad bergskrotning. En upphandling kommer att ske av en entreprenör som tar hand om fortsatta besiktningar och bergskrotningar.
Arbetet för säkrare skolvägar samt gång- och cykelvägar fortsätter.
Ett lekparksprogram har tagits fram för att kunna prioritera de lekparker som ska åtgärdas samt vilka aktiviteter som behöver stärkas i de olika parkerna. Syftet är att bredda innehållet i lekparkerna beträffande lekkvalitéer men även utveckla dessa till sociala mötesplatser för en bredare publik.
160 (190)
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3
Inga större verksamhetsförändringar är planerade. Enligt budgetanvisningarna så är två procents uppräkning inlagd i resultatbudgeten för planperioden.
Drift och underhåll av verksamheterna är utlagt på entreprenad vars kostnader är indexbaserade och bland annat innehåller verksamheter som till stora delar är beroende av olja, bensin och diesel och därmed prisutvecklingen på dessa produkter.
Prisutvecklingen för entreprenadkostnaderna under planperioden antas enligt
prognoserna hålla sig på en låg nivå men innebär ändå att delar av verksamheten inte kommer att kunna utföras om priserna för driftentreprenaderna ökar.
En kontinuerlig prioritering av underhållet av vägar och parker sker för att hålla jämna steg med förslitningen där vi försöker balansera ambitioner och de behov som
allmänheten ger uttryck för.
7. Investeringar för planperioden (år 1-3)
Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet planerar att investera för 49,3 mnkr år 2015, 46,1 mnkr år 2016 och 43,2 mnkr år 2017. Anslagen för Ny Bro 2020 åren 2015-2017 är inte medräknade då dessa återfinns i kommunstyrelsens budget från och med 2015. De väsentligaste investeringarna presenteras nedan.
2015 2016 2017
Ny bro 2020 (Flyttas över till KS fr o m 2015) 15,0 35,0 160,0 Motiv och beskrivning
Ett beslut om en ny Lidingöbro togs 2012. I beslutet ingår att den nya bron ska tas i bruk år 2020. Detta innebär att alla tillstånd behöver vara klara och en entreprenör kontrakterad under första halvåret 2016, så att byggnationen av nya bron kan starta under andra halvåret 2016. I arbetena ingår den nya bron samt rivning av Gamla Lidingöbron.
Prognosen för 2014 är bedömd till 14 mnkr.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2015 gäller främst:
Fortsatt arbete med de underlag och ansökningar om tillstånd som krävs för att få nödvändiga myndighetsbeslut. Dessa gäller främst detaljplaner och tillstånd för vattenverksamhet.
Framtagning av förfrågningshandlingar för en totalentreprenad för en ny bro och för rivning av befintlig bro samt upphandling av entreprenör. I detta skede ingår även produktionsplanering.
Avtal om finansiering, ägande, drift och underhåll samt genomförande med Stockholms stad, Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (SL) och eventuellt med Trafikverket.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2016 gäller främst:
161 (190)
Detaljprojektering, etablering och start av byggnation av en ny bro.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2017 gäller främst:
Byggnation av Ny bro 2020.
2015 2016 2017
Gamla Lidingöbron 1,5 2,0 1,5
Motiv och beskrivning
Lidingö äger Gamla Lidingöbron, vilket innebär att staden har det totala drift- och underhållsansvaret.
Gamla Lidingöbron invigdes 1925 och börjar nu nå slutet av sin ekonomiska livslängd.
Nödvändiga reparationer kommer att utföras under brons resterande livslängd (till år 2020). Enligt dom i Mark- och miljödomstolen utgår villkoret att Gamla Lidingöbron ska vara försedd med öppningsbar funktion. Därmed krävs inga kostnader för
broöppning. Inspektioner och underhållsåtgärder samt eventuella reparationer blir dock fortsatt nödvändigt för att bron ska kunna användas på ett tillförlitligt sätt.
Kalkyl för inspektioner och reparationer under 2015 uppgår till 1,5 mnkr.
Prognosen för 2014 är bedömd till 5,5 mnkr. Utifrån detta är överföringsbudget från 2014 beräknad till 9,5 mnkr.
Konsekvens
För 2015-2017 är årliga inspektioner och därav följande reparationer inplanerade.
2015 avser kostnader för inspektioner samt drift och underhåll vilket inkluderar att tvätta bron, assistera vid inspektioner samt utföra nödvändiga mindre reparationer. Om man i samband med inspektionerna hittar ett större reparationsbehov kan medelsbehovet ökas med cirka fem mnkr. Detta bedöms dock som mindre troligt med hänsyn till de omfattande inspektioner som gjordes under 2013.
2016 avser, förutom aktiviteter enligt beskrivning under 2015, en inplanerad huvudinspektion. Insatser under 2017 bedöms vara likvärdiga med 2015.
2015 2016 2017
Gatu- och parkbelysning 7,0 7,0 7,0
Motiv och beskrivning
Lidingö stad förvaltar cirka 10 600 offentliga ljuspunkter på vägar, gång- och cykel-vägar och torgytor. Utöver ljuspunkterna förvaltar staden även kablar och
belysningscentraler.
Rapporten om eftersläpat underhåll från år 2007 med en tioårig underhållsplan till 2019 har följts. Fokus i början av perioden var armaturbyten. Kvar att göra enligt rapporten är
162 (190)
byten av stolpar, kablar och elcentraler. Fokus är att byta stolpar som är 40 år eller äldre. En utredning om förnyelsebehovet efter 2019 bör göras något år innan.
Den offentliga belysningen upplevs av många som en viktig del av den kommunala verksamheten då belysningen ger ökad trygghet och säkerhet. Många invånare framför önskemål om förbättrad och utökad belysning inom Lidingö.
Varje år tillkommer några ljuspunkter främst där det finns brister på gång- och cykelvägnätet.
Konsekvens
Någon stolpe faller varje år på grund av till exempel blåst då stolproten har rostat av.
Sköts inte underhållet kommer fler stolpar att falla och då med stor risk för liv och egendom. Byts inte den äldsta typen av kablar (anlagda fram till mitten av 1960-talet) finns stor risk att dessa delar av belysningsnätet inte kommer att fungera.
2015 2016 2017
Ombyggnad av korsning Grönstavägen – Norra Kungsvägen (exklusive statsbidrag)
6,0 0 0
Motiv och beskrivning
För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten föreslås ombyggnation av korsningen Grönstavägen – Norra Kungsvägen till en cirkulationsplats.
Fyrvägskorsningar som regleras med trafiksignal på 60- och 70-vägar har hög
olycksrisk. För en sådan korsning i perifer tätortsmiljö med de trafikmängder som denna korsning håller, är den årliga olyckskostnaden uppemot cirka 2,6 mnkr. En
cirkulationsplats i samma miljö har en årlig olyckskostnad på cirka 1,4 mnkr.
En av fördelarna med cirkulationsplatser är att den cirkulerande rörelsen fysiskt kan minska ner den faktiska hastigheten till 30 kilometer per timme i den kritiska
korsningspunkten oavsett gatans hastighetsgräns. Därmed säkras korsningspunkten för fordonstrafik och för oskyddade trafikanter.
Konsekvens
En ombyggnad till cirkulationsplats innebär en samhällsekonomisk årlig vinst på totalt cirka 4,2 mnkr. Vinsterna uppnås i första hand beträffande minskade tids- och
olyckskostnader. Även bränslekostnader, fordonskostnader och miljökostnader minskar.
Trafiksäkerheten ökar markant samtidigt som trafikanterna upplever en bättre trafikrytm och mindre störningar.
Med en avskrivningstid på 33 år och med 4 procents realränta blir årskostnaden av investeringen på 6,0 mnkr enbart ca 0,4 mnkr per år. Denna kostnad kan jämföras med den årliga nyttan på 4,2 mnkr. Nyttan är följaktligen 14 gånger högre än kostnaden, vilket visar att cirkulationsplatsen har en mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet.
Dessutom har projektet erhållit statsbidrag på högst 1,0 mnkr vilket minskar nettokostnaden för projektet till cirka 5,0 mnkr.
163 (190)
2015 2016 2017
Södra Kungsvägen, delen Lejonvägen – Bodalsvägen, utredning och ev. byggande
0,3 0,9 9,0
Motiv och beskrivning
Att färdas längs med Södra Kungsvägen på cykel eller till fots upplevs idag inte som trevligt, framför allt beroende på att gaturummet domineras av motortrafiken. Därför måste trafikmiljön för gående och cyklister förbättras. Denna del av Södra Kungsvägen föreslås i hastighetsplanen få en sänkt hastighet från 70 kilometer per timme till 60 kilometer per timme.
Längs denna sträcka finns också några utfarter som behöver ses över. I dagsläget ligger många direktutfarter på sträckan vilket också är ett skäl till hastighetssänkningen.
Bullernivåerna är även ett problem där många fastigheter har en ekvivalent ljudnivå vid fasad på 61 dB(A) eller högre. Denna sträcka har också ett eftersatt
beläggningsunderhåll på både bilväg och gång- och cykelvägen. Ett helhetsgrepp behöver tas för sträckan då trafiksäkerheten till stor del berörs av vilken stadsbild det är och vilken typ av verksamheter som inryms i intilliggande fastigheter.
Konsekvens
En ombyggnation av Södra Kungsvägen, delen Lejonvägen - Bodalsvägen skulle för motortrafiken ge ett mer trafiksäkert gaturum samtidigt som gående och cyklister skulle få ett tryggare och trevligare gaturum att vistas i. En förändring av denna gatumiljö skulle också ge en bättre ljudbild både för gående och cyklister men framförallt för boende och företagen längs med sträckan. Gatan är även en så kallad ”port” in till södra delen av Lidingö, vilket talar för att en mer attraktiv utformning är eftersträvansvärd.
t.o.m. 2014 2015 2016 2017 Gång- och cykelväg 4,6
utmed Ekholmsnäsvägen
0,3 4,0 0
Motiv och beskrivning
2012-2013 anlades den första delen av gång- och cykelvägen från Ekebovägen fram till Båtsmansvägen. 2014 anlades nästa etapp från Båtsmansvägen fram till infarten till Långängens gård. 2015-2016 planeras sträckan från infarten till Långängens gård fram till Björkuddsvägen.
Gång- och cykelvägen binder ihop de östra delarna av ön med de centrala delarna samt bildar ett trafiksäkert och sammanhängande gång- och cykelvägsstråk. Enligt stadens
Gång- och cykelvägen binder ihop de östra delarna av ön med de centrala delarna samt bildar ett trafiksäkert och sammanhängande gång- och cykelvägsstråk. Enligt stadens