Avslutningsvis vill jag runda av min uppsats med att fråga, hur gör vi inkludering? Vad blir viktigt i själva ”görandet”? Jag frågade alla mina informanter om detta. Alla nämnde vikten om ett bra ledarskap och att se människors olikheter, vilket också kan bekräftas i studier kopplat till autentiskt ledarskap (Lopez, Teramoto Pedrotti & Snyder, 2015, s.432–435). Gina beskriver det så här, vilket också får bli slutord för min studie;
Gina: Jag tror att det första steget är att bygga en bra värdegrund. Alltså, när du väl anställer då kan du bygga på värderingarna. […]. Att skapa inkludering handlar egentligen om att vara medveten om att vi jobbar med människor. Låt oss börja där. Människor som har motgångar, människor som har styrkor och svagheter. Det är människor. Sedan har vi absolut olika roller som vi ska respektera. Olikheter är något vi ska lära oss av och respektera. Det finns så mycket, det handlar egentligen om ledarskap. Ledarskapet i en organisation, är den mjuk och skarp då vinner man mycket. Våga lyssna. […] Vi är olika, vi kommer från olika bakgrunder. Vissa har haft det svårt, vissa har haft det väldigt priviligierat och väldigt bra. Men jag tror att det är viktigt att om du som är ledare att du är medveten om det. Att när du jobbar med människor jobbar du med liv […]. Jag tänker såhär, vi har olika styrkor och måste hjälpa varandra att växa. Det är det vi ska jobba på. […] Så inkludering handlar om att vi må vara olika men vi är här tillsammans. Vi gör det tillsammans. Ta bort jaget och ta in vi. Många företag är så hungriga att växa ekonomiskt att dom glömmer bort att det är människorna som får dom att växa.
8. Referenser
Acker, J. (1990). Hierarchies, Jobs, and Bodies: a Theory of gendered Organizations. Gender &
Society 4, ss. 139-158
Acker, J. (2009). From glass ceiling to inequality regimes. Sociologie Du Travail. Vol. 51, No. 2, ss. 199–217
Acker, J. (2011). Theorizing Gender, Race and Class in Organizations. I Jeanes, E., Knights, D.,
& Yancey Martin, P (red). Handbook of Gender, Work and Organization. Wiltshire: John Wiley & Sons
Allbrightrapporten, (2019). Fastighet först i mål.
https://static1.squarespace.com/static/5501a836e4b0472e6124f984/t/5d9b9ab5e0 5796660ddf0a83/1570478787837/Allbrightrapporten2019.pdf [2020-02-10]
Ahmed, S. (2012). On being included. Durham & London: Duke University Press
Andersson, M. (2014). Närvaro som märks. I Sandell, K. (red). Att bryta innanförskapet. Kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin. Halmstad: Makadam Förlag AB, ss. 196–217
Benton, T. & Craib, I. (2011). Philosophy of Social Science. The Philosophical Foundations of social Thought. 2:a upplagan. Hampshire: Palgrave MacMillan
Cambell, M. & Gregor, F. (2008). Mapping Social Relations: A Primer in Doing Institutional Ethnography. Toronto: University of Toronto press
Carvalho, I., Costa, C., Lykke, N., Torres A. & Wahl, A. (2018). Women at the top of tourism organizations: Views from the glass roof. Journal of Human Resources in Hospitality &
Tourism, Vol. 17, No. 4, ss. 397–422. DOI:
https://doi.org/10.1080/15332845.2018.1449551
Choo, H. Y. & Ferree, M. M. (2010). Practicing Intersectionality in Sociological Research: A Critical Analysis of Inclusions, Interactions, and Institutions in the Study of Inequalities.
Sociological Theory, Vol. 28(2), ss. 129-149
Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter. 2:a upplagan. Cambridge: Bokförlaget Diadalos AB Dagens Industri. (2019). Usel mångfald i storbolagens styrelserum: ”Vita manliga kotterier”.
https://www.di.se/hallbart-naringsliv/usel-mangfald-i-styrelserummen-vita-manliga-kotterier/ [2020-01-14]
Diskrimineringslagen. SFS nr: 2008:567. Lag (2014:958)
De Los Reyes, P. (2007). Att segla i motvind. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
De Los Reyes, P. (2017). Working life inequalities: Do we need intersectionality? Society, Health & Vulnerability. Vol. 8, ss. 14-18
De Los Reyes, P., Molina, I. & Mulinari, D. (2012). Introduktion: maktens (o)lika förklädnader.
I de los Reyes, P., Molina I. & Mulinari, D. (red.). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. En festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm:
Atlas
Elvin-Novak, Y. & Thomsson, H. (2004). “Att ha kul och visa vad man går för”. Kvinnor och mäns karriärberättelser. Stockholm: SNS Förlag
Friedman, S. (2013). The Price of the Ticket: Rethinking the Experience of Social Mobility.
Sociology. Vol. 48(2), ss. 352 –368
Gaetane, J-M., Williams, V.A. & Sherman, L.S. (2009). Black Women’s Leadership Experiences:
Examining the Intersectionality of Race and Gender. Advances in Developing Human Resources. Vol. 11 (5), ss. 562-581
Gustafsson, L. & Sedell, U. (2015). Bortom glastaket – 26 ledande kvinnor om karriär, drivkrafter och ledarskap. Stockholm: Liber AB
Göransson, A. (2003). Kvinnor, män och karriärer. Visioner och verklighet i näringslivet.
Stockholm: SNS Förlag
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB
Jones, S.J. (2003). Complex Subjectivities: Class, Ethnicity, and Race in Women’s Narratives of Upward Mobility. Journal of Social Issues. Vol. 59, ss. 803-820
Logan, N. (2011). The White Leader Prototype: A Critical Analysis of Race in Public Relations.
Journal of Public Relations Research. Vol. 23 (4), ss. 442-457
Lopez, S. J., Teramoto Pedrotti, J. & Snyder, C. R. (2015). Positive Psychology. The Scientific and Practical Explorations of Human Strengths. 3:e upplagan. London: Sage Publications
Madison, S. D. (2005). Critical ethnography: method, ethics, and performance. Thousand Oaks:
Sage Publications
Miller, T. (2012). Reconfiguring research relationships: regulation, new technologies and doing ethical research. I Birch, M., Miller, T., Mauthner, M. & Jessop, J. (red). Ethics in Qualitative Research, ss. 29–42
Miller, T. & Bell, L. (2012). Consenting to what? Issues of access, gate-keeping and informed consent. I Birch, M., Miller, T., Mauthner, M. & Jessop, J. (red). Ethics in Qualitative Research, ss. 61-75
Molina, I. (2016). Intersektionalitet. I Lundberg, A. & Werner, A. (red). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella Sekretariatet för Genusforskning, ss. 33–38
Mulinari, P. & Selberg, R. (2013). Intersectional Directions on working life research – a proposal.
Nordic journal of working studies. Vol. 3, issue 3, ss. 81–98
Olofsdotter, G. & Sjöstedt Landén, A. (2014). Gender as headline and subtext: problematizing the gender perspective in an occupational health project. Vunerable Groups &
Inclusion. Vol. 5(1). DOI: https://doi.org/10.3402/vgi.v5.23261
Puwar, N. (2004). Space Invaders: Race, Gender and Bodies Out of Place. New York: Berg Publishers
Puwar, N. (2004). Thinking About Making a Difference. The British Journal of Politics and International Relations. Vol. 6, ss. 65–80
Ramazanoǧlu, C. & Holland, J. (2002). Feminist methodology: challenges and choices. London:
Sage Publications
Rosengren, K. E. & Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB
Rubin, I. S. (2005). Qualitative Interviewing. The Art of Hearing Data. (2:a upplagan). London:
Sage Publications.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ Intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber
Sandell, K. (2014). Minoritiserade grupper mellan Policy och villkorad närvaro. I Sandell, K.
(red). Att bryta innanförskapet. Kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin. Halmstad: Makadam förlag, ss. 11–24
Sanchez-Hulces, J.V. & Davis, D.D. (2010). Women and Women of Colour in Leadership – Compelxity, Identity and Intersectionality. American Psychologist. Vol. 65, No. 3, ss.
171–181
SCB, (2020). Befolkningsstatistik I sammandrag 1960–2018. https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/ [2020-02-10]
SCB, (2019). Representation i offentlig sektor. https://www.scb.se/hitta-
statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande/representation-i-offentlig-sektor/#121757 [2020-03-27]
Showunmi, S., Atewologun, D. & Bebbington, D. (2015). Ethnic, gender and class intersections in British women’s leadership experiences. Educational Management Administration
& Leadership. Vol. 44 (6), ss. 917-935
Smith, D. (2005). Institutional Ethnography. A Sociology for People. Lamham: Rowan &
Littlefield Publishers
Sohl, L. (2014). Att veta sin klass. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Sohl, L. (2018). Feel bad moments: Unpacking the complexity of class, gender and witheness when studying ‘up’. European Journal of Women´s Studies. Vol. 25, issue 4, ss. 470–
483.
Sprauge, J. (2016). Feminist Methodologies for Critical Researchers: Bridging Differences.
Lanham: Rowman & Littlefield Publishers
Statens offentliga utredningar. (2007). Arbetslivets (o)synliga murar. SOU 2006:59
Statens offentliga utredningar. (2014). Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU 2014:34.
Walkerdine, V. (2003). Reclassifying Upward Mobility: Femininity and the neo-liberal subject.
Gender and Education. Vol. 15(3), ss. 237-248. DOI: 10.1080/09540250303864
9. Bilagor
Bilaga 9.1. Inbjudan att delta i studien