För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer. Jag har valt att strukturera min uppsats i en tematisk analys och studien har en narrativ ansats då fokus har varit att låta informanternas livsberättelser styra. Under detta avsnitt kommer jag att redovisa mitt urval och hur jag rekryterat mina informanter. Jag kommer även att redovisa för vilka etiska överväganden jag gjort, hur mitt material har behandlats, hur jag själv positionerat mig till forskningen samt motivera mitt metodval.
4.1 Urval och rekrytering
Min empiri har bestått av intervjumaterial från sju kvinnor som gjort karriär inom svenskt näringsliv. Två personer i studien rekryterades från mitt personliga nätverk. Övriga informanter kom jag i kontakt med genom att lägga ut en förfrågan på LinkedIn och HON (Her Online Network), ett nätverk för chefer och entreprenörer verksamma inom svenskt näringsliv. Genom LinkedIn och HON fick jag kontakt med två nyckelpersoner som sedan gav mig kontakt med sex personer till. Alla utom en av dessa personer var bosatta i Stockholm. Jag bokade in vecka i Stockholm i slutet av februari för att kunna träffa så många som möjligt personligen. Informanterna rekryterades utifrån följande urvalskriterier:
• Identifierar sig som kvinna
• Har jobbat i eller jobbar i en ledande befattning inom svenskt näringsliv
• Har erfarenheter av inkludering och exkludering i näringslivet
Jag hade också som plan att lyssna till kvinnor med olika etniska bakgrunder, vilket jag också skrev i min inbjudan till att delta i studien (se bilaga 9.1). Det resulterade i att kvinnorna som deltog i studien också har en variation av olika etniska bakgrunder. Utifrån de två nyckelpersonerna skickade jag tio personliga förfrågningar om att delta i studien. Sju personer valde att tacka ja till att delta. Av de andra tre tackade en person nej på grund av tidsbrist, en person avbokade sent inpå på grund av vård av sjukt barn och en tredje person valde av andra anledningar att inte delta.
4.2 Att presentera studien för mina informanter
När jag fått namn och kontaktuppgifter till mina informanter via mina nyckelpersoner så skickade jag ett mail till dem och presenterade mig själv och min studie (se bilaga 9.1). I presentationen berättade jag att studien skulle leda fram till en magisteruppsats i Sociologi med fokus på jämställdhetsfrågor i näringslivet. Jag frågade också om de vill delta för en intervju på cirka 1,5 timme där vi under intervjuns gång diskuterar uppväxt, skola, arbetsliv och frågor kopplat till inkludering och exkludering i dessa miljöer. De flesta av mina informanter svarade per vändande mail att ämnet är viktigt och att de gärna ville ställa upp för en intervju. När jag fick deras medgivande till att delta i studien (jämför Miller & Bell, 2012, s. 71–72) bokade vi in en tid för att ses personligen. Alla intervjuer, utom en, gjordes vid personliga möten. Den andra intervjun gjordes via Skype.
4.3 Deltagarna i studien
Valet av informanter gjordes till stor del av mina två nyckelpersoner. Dessa personer hade jag fått kontakt vid via externa nätverk och är personer som jag tidigare inte haft kontakt med. Informanterna har olika åldrar och är födda mellan 1960–1990 talet. Alla kvinnor utom två har en högre akademisk examen. Nedan ges beskrivning om informanterna:
Anna: Identifierar sig som kvinna och är född 1985. Hon är född och uppvuxen i Kazakstan tillsammans med sina föräldrar. Båda hennes föräldrar var högutbildade.
Hennes mamma arbetade som ingenjör och hennes pappa var doktor i fysik och arbetade på ett kärnkraftverk. Men båda blev arbetslösa i samband med
Sovjetunionens fall år 1991. Anna har en högre akademisk utbildning då hon är utbildad jurist och har en master i internationell kommersiell juridik. Hon började sin yrkeskarriär som heltid casino manager och dealer vid sidan av sina studier för att få ihop det ekonomiskt. Idag lever hon i Sverige i en samborelation och jobbar som Ethics and Compliance Officer (regelefterlevnadsansvarig) och är direkt underställd VD för ett utav världens största medicintillverkningsföretag.
Beata: Identifierar sig som kvinna och är född 1977. Hon är född i Sverige med svenska föräldrar men har bott större delen av sitt liv utomlands. Bland annat i Jordanien, Ryssland och Ukraina. Hennes mamma jobbade som barnsjuksköterska och hennes pappa arbetade som barnläkare. Hon är uppväxt i en familj med två syskon. Hon har en akademisk examen, en master inom internationell ekonomi. Hon började sin yrkeskarriär i Kiev som konsult för en stor organisation som arbetar för att etablera svenska företag internationellt. Idag arbetar hon som global chef inom jämställdhet och inkludering på en utav de största bankerna i världen. Nu bor hon i Sverige och är gift och har två barn som är under 10 år.
Charlotta: Identifierar sig som kvinna och är född 1969. Hon är född och uppvuxen i södra Sverige med svenska föräldrar. Hennes mamma har arbetat som chef för en bank och hennes pappa har arbetat som ingenjör. Idag lever hon i en större stad i Södra Sverige, hon är gift och har två barn som är myndiga. Hon har en högre akademisk examen, en civilekonomexamen. Hon blev anställd som konsult efter sin utbildning och började jobba som utbildningsansvarig på den utbildning hon tidigare gick på själv.
Idag jobbar hon som senior partner och är en del av den svenska ledningsgruppen för ett nordiskt konsultföretag.
Ebba: Identifierar sig som kvinna och är född 1968. Hon är född i Småland och har svenska föräldrar. Hon är uppväxt i en familj med två syskon. Hennes mamma arbetade på Posten under hennes uppväxt och hennes pappa var chef för en liten bilfirma. Idag lever Ebba i en större svensk stad med tre tonårssöner i hushållet. Hon har en högre akademisk utbildning, en master inom internationell ekonomi. Hon började sin
yrkeskarriär med att jobba extra genom att städa kontorslokaler och jobba som brevbärare. Idag jobbar hon som regionchef och sitter i ledningsgruppen för ett utav Sveriges största rekryterings- och bemanningsföretag.
Gina: Identifierar sig som kvinna och är född 1992. Hon är född i södra Sverige och hennes mamma kommer från Jordanien och hennes pappa från Palestina. Hon identifierar sig som palestinsk jordanier. Hon är uppväxt i en familj med 7 syskon.
Hennes mamma har jobbat inom vården i hela sitt yrkesverksamma liv men har utbildat sig till undersköterska senare i livet. Hennes pappa har varit långtidssjukskriven. Idag lever hon i Mellansverige, hon är gift och tillsammans har de ett barn och ett till barn på väg. Hon har ingen högre akademisk utbildning, annat än några veckor på ett universitet i Sverige, innan hon bestämde sig för att hoppa av. Hon började sin yrkeskarriär inom vården men har jobbat med olika arbeten inom ekonomi, administration och coaching. Idag jobbar hon som regionchef för ett utav Sveriges största företagshotell.
Lisa: Identifierar sig som kvinna och är född 1980 i södra Sverige. Hennes mamma är från Sverige och hennes pappa är från Nigeria och hon är uppväxt som enda barnet i familjen. Hennes mamma arbetade som chef för ett stort partihandelsföretag. Hennes pappa hade en magisterexamen inom statsvetenskap men arbetade med allt ifrån att vara vaktmästare till att städa. Idag lever Lisa i Mellansverige, hon är gift har tre barn.
Hon har en 1-årig yrkesutbildning, men ingen högre akademisk utbildning. Hon började sin yrkeskarriär inom detaljhandeln. Idag arbetar hon som kommunikations- och marknadsansvarig för ett utav Sveriges största industriföretag.
Yasmine: Identifierar sig som kvinna. Hon är född 1985 och uppvuxen i Singapore. Hon är uppväxt tillsammans med sina föräldrar och en bror. Hon beskriver att båda hennes föräldrar alltid arbetat och hennes pappa började arbeta för armén tidigt i livet, men att det förväntas att hon och hennes bror ska ta hand om föräldrarna ekonomisk när de blir äldre. Yasmine har en högre akademisk utbildning då hon är utbildad jurist i Singapore samt har en master inom internationell kommersiell juridik från Sverige.
Hon började arbeta som jurist direkt efter sin utbildning men tog en paus från arbetet efter några års arbetslivserfarenhet för att göra en längre resa. Under en resan träffade hon sin nuvarande partner och idag lever de i Sverige och de väntar sitt första barn.
Hon har jobbat med knowledge management men jobbar idag som bolagsjurist för ett utav Sveriges största Telekombolag.
4.4 Intervjuer och livsberättelser
Erfarenheter spelar en viktig roll i min studie och ses också som en viktig kunskap för sociala analyser. De som har erfarenheter av inkludering och exkludering blir därför viktiga kunskapsbärare. Jag delar Ramazanoǧlu och Hollands (2002, s. 124) bild av ”erfarenheter”. Det vill säga att erfarenheter är människors förståelse av sin sociala verklighet. I studien använde jag livsberättelser som metod. Jag har använt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där livsberättelsen och informanternas erfarenheter stått i fokus (Johansson, 2005, s. 23–24; Rubin, 2005, s. 150–151). När informanten delar med sig av sina erfarenheter eller sin livshistoria så innefattar det alltid en tolkning. Det sker både medvetet och omedvetet hos informanten då hen väljer hur hen vill skildra och illustrera sina erfarenheter och upplevelser (Johansson, 2005, s. 16). Jag har sett informanterna som kunskapsbärare och de har fått frihet att berätta vad de ansett vara viktigt kopplat till mina teman. Deras livsberättelser och erfarenheter har fått stå i centrum och att lyfta dessa berättelser har varit en ambition med studien (Johansson, 2005, s. 145–146).
4.5 Intervjuer och intervjuguide
Intervjuerna genomfördes i Sundsvall och i Stockholm under februari 2020.
Intervjuerna varade mellan 1 och 1,5 timme. Inför intervjuerna tog jag fram en intervjuguide baserad på teman som bland annat berörde uppväxt, utbildning, arbete samt erfarenheter av inkludering och exkludering (se bilaga 9.2). Mina frågor utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar och baserades på tidigare forskning inom området. Alla intervjuer följde dessa teman men beroende på informanternas berättelser ställdes olika följdfrågor och vissa underfrågor uteslöts.
Intervjuerna var således semi-strukturerade och informanternas erfarenheter fick utrymme att styra samtalet framåt. Jag bad informanterna att berätta om deras
upplevelser, konkreta händelser och känslor kopplade till mina teman. Alla intervjuer började dock med en orientering av intervjun, där jag berättade syftet med intervjun och hur lång tid den beräknas ta (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 170). Sedan inleddes intervjuerna vidare med att de fritt fick berätta om sin bakgrund och uppväxt (Johansson, 2010, s. 245–247; Kvale & Brinkmann, 2014, s. 173, 176). Intervjuerna var emellanåt mer som en dialog mellan mig och informanterna. Samtalsformen kan ha bidragit med ett medkännande och inlyssnande hos mig som intervjuare och ett öppet medverkande hos informanten (Madison, 2012, s. 40). Målet har, i likhet med Kvale och Brinkmann (2014, s. 175), varit att framkalla spontana beskrivningar av händelser och upplevelser kopplade till dessa beskrivningar. Frågor som ”kan du berätta för mig om” eller ”hur upplevde du det?” har varit framträdande (Kvale & Brinkmann, 2014, s.
177). Mitt förhållningssätt till studiens empiri har varit att den skapas i interaktionen mellan mig som intervjuare och intervjupersonen. Jag som forskare blev således inte passiv eller neutral i forskningsprocessen, utan relevant information har kommit fram genom just interaktionen mellan oss, då jag både ställt följdfrågor och även ibland tolkande frågor (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 18, 176–178, Ryen, 2004, s. 93–95).
4.6 Transkribering, kodning och analys
Mina begrepp i teoriramen har varit en del av analysen och även styrt vid kodning och analys av mitt material. Man kan skilja mellan två olika typer av inriktningar när det gäller tematisk analys; induktiv- och deduktiv tematisk analys. Med deduktiv analys (teoristyrd) menas att teman har bestämts i förväg innan intervjumaterialet analyseras, vilket kan beskrivas som att teman grundar sig på befintliga teorier och forskningsresultat. Induktiv analys handlar om att identifiera teman som baseras på vad som framkommer i forskningsmaterialet; teman identifieras under analysens gång. Jag har valt att kombinera både det induktiva och deduktiva förhållningssättet, vilket i en bemärkelse är en styrka utifrån ett validitetsperspektiv (jämför Kvale & Brinkmann, 2014, s. 173, 238–239; Rosengren &
Arvidson, 2002, s. 296–297). Både mitt material och min teoriram har fått styra mina teman i min analysprocess.
Alla intervjuer har spelats in med mina informanters medgivande (Ryen, 2004, s. 56–57). Detta för att jag skulle kunna koncentrera mig mer fritt på dynamiken och
ämnet i intervjun istället för att ägna mig att anteckna. När det kommer till transkribering av mitt material har jag valt att skriva ut mina intervjuer i text. I texten har jag i viss mån behövt korrigera språket i intervjun för att det ska underlätta läsningen. Men samtidigt har jag inte velat korrigera språket för mycket. Där det behövts ta bort överflödiga ord eller meningar har det markerats med […]. Jag har även klippt bort de tillfällen när jag aktivt lyssnat och fyllt i med ”ja”, ”jaha”, ”mmm” eller liknande (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 217–218, 221–222). Två av intervjuerna gjordes på engelska (se bilaga 9.3 för intervjuguide). Dessa transkriberades även på engelska, men när citat valts ut för att användas i mitt resultat och analys har dessa översatts till svenska. Alla intervjuer som transkriberats, oavsett om de skett på svenska eller engelska, har inneburit en tolkningsprocess. Det kan bland annat kan det bidra till att ett ord förmedlar två olika betydelser beroende på var det skrivs ut i texten. Detsamma kan gälla vid översättningar av ord. Att ett ord på engelska kan ha flera betydelser på svenska. Jag är medveten om att det kan påverka reliabiliteten. Men i de fall då ett ord kan ha haft flera olika betydelser vid översättningen från engelska till svenska har sammanhanget av citatet fått styra för att ge en fullständig bild av informanternas berättelser, vilket jag upplever styrker tillförlitligheten (Johansson, 2005, s. 315; Kvale
& Brinkmann, 2014, s. 225–226).
4.7 Etiska överväganden
I samband med inbjudan att delta i studien lovade jag informanterna konfidentialitet. Jag frågade också vid intervjun om det gick bra att spela in intervjun och försäkrade dem om att de kommer att vara anonyma och att deras svar endast kommer att användas till min magisteruppsats. Jag informerade också om att jag kommer att byta ut deras riktiga namn samt att deras arbetsplatser kommer att vara anonyma i min uppsats (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 107–109; Ryen, 2004, s. 157).
Alla informanter fick möjlighet att välja ett eget synonym istället för sitt namn.
Tre av dem valde ett nytt namn, de andra ville att jag skulle välja ett namn åt dem.
Informanterna fick också välja om de ville ses på ett lugnare café i Stockholms eller Sundsvalls innerstad eller om de ville att jag skulle komma till deras arbetsplats. Tre av dem valde att träffa mig i ett mötesrum på deras arbetsplatser, två av dem mötte jag på ett café, en informant intervjuade jag hemma hos mig och en informant intervjuade
jag över Skype. Jag är väl medveten om att ett café inte är den lämpligaste platsen om jag ska säkra anonymitet så är jag glad över att de flesta intervjuerna gjordes i slutna rum där bara jag och informanten deltog. Detta för att informanterna troligen kände sig mer fria att uttrycka sina svar till mina frågor i ett slutet rum där andra inte kunde lyssna in på samtalet/intervjun (jämför Johansson 2005, s. 248, Ryen, 2004, s. 67).
De färdigtranskriberade intervjuerna har förvarats på min dator i en låst mapp där endast initialerna på deras namn används för att de inte ska kunna spåras. En informant bad särskilt om att få utdrag från transkriptet på citat som används i studien.
Jag skickade därför hela transkriptet med markerade övergångar för vilka citat jag planerade att använda. Senare har hon bett om att få se specifika citat, vilket hon fått, samt godkänt det material jag velat nyttja (jämför Miller, 2012, s. 38–39).
4.8 Att utgå från en ståndpunkt
Då jag fokuserat på maktförhållanden i svensk näringslivskontext så har jag ett mer kritiskt förhållningsätt på min studie. Att kasta ljus på hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor inom näringslivet blir inte bara ett försök att förklara saker och tings tillstånd, utan det blir också ett bidrag till att försöka förändra tillstånden (jämför Sprauge, 2016, s. 39). Det kritiska förhållningsättet har varit en bra utgångspunkt till att undersöka maktförhållanden i svensk näringslivskontext (Sprauge, 2016, s. 53). Att utgå från ståndpunkten, att det finns maktstrukturer som påverkar inkludering av kvinnor i svenskt näringsliv, blev en ingång till att synliggöra styrande strukturer och hur dessa korsar varandra (Smith, 2005, s. 9–10, 29). I studien har jag utgått från den ståndpunkten då den gett möjlighet att se makt som en kapacitet eller potential. Att utgå från en ståndpunkt ger också möjlighet att ge en röst åt och att flytta makten till en grupp som inte alltid är priviligierade, vilket i mitt fall är kvinnor som på olika sätt tagit sig ovanför glastaket (Cambell & Gregor, 2008, s. 63;
Sprauge, 2016, s. 48, 63).
Enligt Sprauge (2016, s. 50) utgår ståndpunktsteorin dessutom också från intersektionella perspektiv för att beskriva dynamiken på maktförhållanden som inte enbart baseras på könsidentiteter. Fler aspekter måste tas i beaktan, så som exempelvis genus, sexualitet, klass, etnicitet eller ålder. Då jag exempelvis undersökt vilken betydelse identiteter så som kön, klass eller etnicitet har för möjligheten att
inkluderas i svenskt näringsliv har ståndpunktsteori varit en bra utgångspunkt (jämför Sprauge, 2016, s.53–54).
En kritik som framförts mot feministisk forskning och att utgå från en ståndpunkt är att den själv sätter sig som överlägsen andra vetenskapliga synsätt. Att det som sägs när en utgår från en ståndpunkt är ”sanningen” eller vad som definieras som ”rätt” (Benton & Craib, 2011, s. 154–155). Jag har för avsikt att vara normkritisk och kasta ljus på maktförhållanden inom svenskt näringsliv. Men målet har inte varit att etablera en ny sanning. Däremot kan studien bidra till kunskap som stärker de som står utanför normen genom mina informanters upplevelser. Även om målet inte är att skapa en ny sanning håller jag med Ahmed, (2012, s.173–174) som nämner att själva poängen med studier som utgår från en ståndpunkt är att vilja förändra rådande institutioner som skapar missgynnsamhet. I denna studies fall handlar det om att vilja förändra missgynnsamhet och rådande maktstrukturer inom svenskt näringsliv.
4.9 Min egen positionering
Jag har i likhet med mina informanter också erfarenhet av att göra en klassresa och att röra mig ovanför glastaket i näringslivet. Det har troligen påverkat studien.
Både i form att jag kan se nyanser som kanske hade varit osynliga för andra forskare som inte befinner sig i den kontexten till vardags. Men det finns också en fara i att jag tolkar in mina informanters erfarenheter med mina egna. Eftersom jag och mina informanter är positionerade i samma kontext till vardags kan det ibland funnits antaganden om att vi har liknande eller samma erfarenheter. Det kan ha gjort att informanterna inte alltid utvecklade sitt resonemang. I dessa fall försökte jag be intervjupersonerna att utveckla sitt resonemang genom att ställa öppna följdfrågor.
Kvale & Brinkmann (2014, 48) kallar ”medveten naivitet”, där jag bad informanterna att utveckla sitt svar.
En viktig fördel med att vara insider i kontexten svenskt näringsliv kan ha varit att maktobalansen som ibland existerar mellan forskare och intervjuperson till viss del har kunnat tonas ner. Jag tror också att det kan ha bidragit till en högre grad av tillit mellan mig som intervjuare och mina informanter då vi kan relatera till varandra genom att vi delat samma kontext och ibland, delat liknande erfarenheter (jämför Kvale & Brinkmann 2014, s. 130–132; Ryen, 2004, s. 63–64).
4.10 Analysmetod
När det kommer till analysen har jag pendlat mellan att läsa min empiri och min teori. Utifrån informanternas upplevelser och berättelser har sedan vissa kategorier definierats och lyfts fram (jämför Johansson, 2005, s. 289). I detta analysarbete har den teoretiska ramen fungerat som navigation. Maskulinitetsnormer, social mobilitet och ojämlikhetsregimer har alltså fått agera som kompass för att söka förklara hur maktstrukturer styr inkludering- eller exkluderingsprocesser i svenskt näringsliv. Dessa teoretiska utgångspunkter har legat till grund för att förstå och förklara kvinnornas upplevelser av olika maktförhållanden. Mitt teoretiska ramverk har således fungerat som inramning av min analys.
Under analysprocessen växte ett antal teman fram bland annat
Under analysprocessen växte ett antal teman fram bland annat