Miljökvalitetsmålet: när myllrar det som det ska?
Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker beror på i vilken omfatt- ning de olika delmålen bedöms kunna bli uppfyllda, men slutligen också på hur miljökvalitetsmålet definieras. Etappmålen är nödvändiga men knappast tillräckliga förutsättningar för att nå det övergripande målet. Hur långt förslår t.ex. 12 000 hektar nyskapade eller restaurerade våtmarker fördelade på områden där inte ens 10 % av de ursprungliga myrarna och småvattnen finns kvar. Man räknar med att endast ca 1 promille av landets rikkärr finns kvar. Kan sådana överhuvudtaget återskapas och i så fall i tillräcklig mängd för att målen om arternas spridningsmöjligheter ska kunna nås?
Många av de mest artrika våtmarkerna i vårt land är produkter av ett långvarigt natur- resursutnyttjande i form av slåtter och bete. Redan vid tiden för Kristi födelse slogs omfattande arealer av våtmark, och stora delar av dagens våtmarker har någon gång varit hävdade genom slåtter och bete. I många fall är våtmarkernas naturvärden intimt
förknippade med deras kulturvärden, och många våtmarker är beroende av hävd i någon form för att inte växa igen. Att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker är därför inte enbart en fråga om att inte avvattna eller exploatera våtmarkerna, utan också om att vårda och bevara deras värden.
När Myrskyddsplanen har genomförts har en viktig del av de värdefullaste myrarna skyddats, men det räcker inte om hänsynen i "vardagslandskapet" sviktar eller om ingrepp i övriga klass I och II-myrar fortsätter. Ska en gynnsam bevarandestatus för myrtyperna enligt habitatdirektivet uppnås fordras att inte bara toppobjekten bevaras.
Det är alltså viktigt med noggrann uppföljning och efter hand nya etappmål, som bidrar till att klargöra vari "myllret" egentligen består. Många ansluter sig till målet och tycker att både våtmarker och biologisk mångfald är angelägna, men frågar samtidigt vad målet sist och slutligen betyder. Det är viktigt att så småningom kunna konstatera i vilka avseenden målet har nåtts och vad som återstå att göra. Delmål ett är ett viktigt steg mot tydlighet i fråga om det övergripande målet.
Delmiljömålen
Delmål 1. En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar tas fram senast till år 2005
Arbetet har inte påbörjats mer än mycket översiktligt. Det egentliga arbetet och samrådet med berörda myndigheter kommer att starta efter sommaren 2003. Ändå bedöms det som möjligt att senast under år 2005 kunna färdigställa en nationell strategi för våtmarker och sumpskogar. Viktiga punkter i ett sådant dokument är frågor kring fortsatt restaurering
42
eller nyanläggning av våtmarker, behovet av skötsel av olika naturtyper samt information och lokal förankring. I strategin bör även tempot i arbetet belysas, liksom kvaliteten med hänsyn till natur- och kulturmiljön.
Ett motsvarande arbete har påbörjats inom de ideella föreningarna och resultatet bör kunna underlätta myndigheternas uppdrag.
Delmål 2. Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010
Myrskyddsplanen genomförs alltjämt i ett lågt tempo. Endast sex nya naturreservat om totalt cirka 13 000 hektar har bildats under 2002. Anledningen till det låga genomförande- tempot har varit främst bristande personella resurser vid de myndigheter som har
möjlighet att fatta beslut om områdesskydd, dvs. länsstyrelser och kommuner. Bevarandet av myrar har bl.a. fått stå tillbaka för arbetet med att säkerställa skogliga miljöer.
Genom att analysera Naturvårdsverkets beslut om köp av mark eller godkännande av avtal om ekonomisk kompensation till markägare för år 2002 kan man få en bild av möjligheterna att genomföra delmålet under kommande år. Med nuvarande takt kommer detta delmål inte att nås.
Den nuvarande versionen av Myrskyddsplanen är inte den slutgiltiga. Regeringen anger i proposition 2000/01:130 att planen måste revideras till år 2005, vilket innebär att vissa områden kan tillkomma, medan andra kan utgå. Resultatet från den snart avslutade våtmarksinventeringen i Norrbotten ska därvid beaktas. Dessutom förutses en komplette- ring med bl.a. kulturhistoriska värden.
Även om en stor del av Myrskyddsplanen fortfarande saknar ett formellt skydd, har genom länsstyrelsernas omfattande arbete med Natura 2000 stora arealer myrmark inkluderats i nätverket. Dessa områden, varav många berör planen, kommer under de närmaste åren att prioriteras i skyddsarbetet. Ytterligare myrområden kommer dessutom att inom kort behöva att pekas ut, eftersom det utvärderingsarbete som skett inom EU- kommissionen har visat att brister fortfarande förekommer i nätverket.
Inom Naturvårdsverket pågår en utredning som syftar till att ge vägledning åt arbetet med skydd av skogsmyrmosaiker. Bakgrunden är bl.a. oklarheter om avgränsningen av sådana objekt.
43
Figur 8. Skyddad areal i Myrskyddsplanen.
Delmål 3. Senast 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt
Arbetet med att finna praktiska lösningar för att uppnå detta delmål har påbörjats. En tänkbar väg kan vara att införa en generell samrådsplikt i samband med byggandet av skogsbilvägar. Skogsvårdsstyrelserna kan redan idag besluta om generell samrådsplikt inom ett mindre område eller landsända, men har ännu inte gjort det.
Från kulturmiljösynpunkt är det ett problem att kunskaperna om var de värdefulla miljöerna finns är bristfälliga. Detta gäller särskilt våtmarker som inte omfattas av den nationella våtmarksinventeringen.
Ännu är det svårt att säga något om huruvida delmålet kan uppnås, eftersom det saknas statistik över hur samrådsärendena ute på skogsvårdsstyrelserna har avlöpt under 2002. Det framgår inte om samråden har lett till att påverkan på våtmarker har kunnat undvikas.
Med obligatorisk samrådsplikt kan statistiken bli bättre. Därmed blir det också lättare att bedöma förutsättningarna för att nå delmålet.