Nationella utredningar, program m.m.
Ansvarskommitténs förslag i ansvarsutredningen är att ersätta dagens 21 landsting med 6-9 regionkommuner. Dessa ska dels ansvara för hälso- och sjukvården och dels ha ett övergripande ansvar för regional utveckling och tillväxt. Även länen ska bli färre, de ska följa samma gränser som region-kommunerna. På regeringens webbplats finns mer information om ansvars-kommitténs arbete och förslag:
www.regeringen.se
Regionala samarbetsorgan
Hälsingerådet är en frivillig samarbetsorganisation för Hälsinglands kom-muner. Styrelsen är politisk tillsatt och har representanter från alla hälsinge-kommuner. Rådet driver gemensamma strategiska frågor och har som sin uppgift att främja utvecklingen av Hälsingland.
www.halsingeradet.nu
Region Gävleborg arbetar med de regionala utvecklingsfrågorna i länet.
Det är ett kommunalt samverkansorgan mellan landstinget och kommu-nerna i länet.
www.regiongavleborg.se
X-Trafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i Gävleborgs län. Bolaget ägs av landstinget och länets kommuner.
www.x-trafik.se Kommunala mål
Kommunprogrammet antogs av kommunfullmäktige år 2001. Det är ett vik-tigt dokument som visar inriktningen och viljan kring kommunens fortsatta utveckling. Ifråga om Kommunen i ett regionalt och nationellt perspektiv, är kommunprogrammets mål att:
”Deltagande i olika internationella samarbetsprojekt både inom och utanför EU:s gränser ska uppmuntras i olika sammanhang och på olika nivåer i Ljusdals kommun.”
Kommunprogrammet finns att läsa på kommunens webbplats:
www.ljusdal.se
Tätortstriangeln
Kommunala mål
Kommunprogrammet antogs år 2001 och är ett viktigt framtidsdokument som visar inriktningen och viljan kring kommunens fortsatta utveckling. Där finns ett mål som berör befolkningsfrågor:
”Tätortstriangeln Ljusdal, Järvsö och Färila ska vara ett utvecklings-område.”
BILAGOR 94
Kommunprogrammet finns att läsa på kommunens webbplats:
www.ljusdal.se
Lokala program, policydokument m.m.
Handlingsprogrammet för handikappfrågor är framtaget utifrån de funktions-hindrades egna krav. Programmet ska successivt göra den fysiska miljön tillgänglig för alla. Med den fysiska miljön avses bl.a. gator, parker, offentliga lokaler, kollektivtrafik, bostäder och anläggningar.
Handlingsprogram i Handikappfrågor, antaget av Ljusdals kommun 2003.
Kultur
Nationella mål
Målen med kulturpolitiken är bl.a. att ge alla möjlighet till kulturupplevelser och delaktighet i kulturlivet, att ge kulturen förutsättningar att vara en dyna-misk, utmanande och obunden kraft i samhället, samt att bevara och bruka kulturarvet.
På regeringens webbplats finns mer information om kulturpolitiken:
www.regeringen.se
Regeringen har tillsatt kulturutredningen i syfte att se över kulturpolitikens inriktning och arbetsformer samt få förslag till ändringar. På webbplatsen för Statens offentliga utredningar finns mer information om kulturutredningen:
www.sou.gov.se Lagar
Kulturminneslagen reglerar skyddet för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader, fornläm-ningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Lagen inne-håller också bestämmelser om god ortnamnssed. Mer information om lagen finns på Rättsnätets webbplats:
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
www.notisum.se Övrigt
Kulturrådet ska förverkliga de nationella kulturpolitiska målen. I myndig-hetens uppdrag ingår också bl.a. att verka för barns och ungdomars rätt till kultur och att ge plats för den kulturella mångfalden.
www.kulturradet.se
Regionala program, policydokument m.m.
I kulturmiljöprogrammet för Gävleborgs län 2006-2010 ”Kulturarv för sam-tid och framsam-tid” har Länsstyrelsen i Gävleborg arbetat fram ett program som bl.a. bygger på de nationella och regionala miljömålen samt de kul-turpolitiska målen. Programmet ska vara ledande för kulturmiljöarbetet och fungera som ett hjälp- och styrmedel för de som i sitt arbete kommer i
95 BILAGOR
kontakt med kulturarvet. Mer information om kulturmiljöprogrammet finns på länsstyrelsens webbplats:
www.lansstyrelsen.se/gavleborg Kommunala mål
Kommunen antog år 2001 ett viktigt framtidsdokument, kommun-programmet, som visar inriktningen och viljan kring kommunens fortsatta utveckling. Ifråga om kultur finns där följande mål:
”Kultur spelar roll. Därför ska alla kunna delta. Kultur ska ha en naturlig plats på många olika områden. Ljusdal ska upplevas som en kommun där kulturen är en naturlig del av vardagen, i de kommunala verksamheterna och i näringslivet.”
Kommunprogrammet i sin helhet finns att läsa på kommunens webbplats:
www.ljusdal.se
Kulturarv och kulturmiljö
Lagar
Kulturminneslagen reglerar skyddet för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader, fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.
Lagen innehåller också bestämmelser om god ortnamnssed. Mer informa-tion om lagen finns på Rättsnätets webbplats:
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
www.notisum.se
Regionala program, policydokument m.m.
I kulturmiljöprogrammet för Gävleborgs län 2006-2010 ”Kulturarv för samtid och framtid” har Länsstyrelsen i Gävleborg arbetat fram ett program som bl.a. bygger på de nationella och regionala miljömålen, men även på de kul-turpolitiska målen. Programmet ska vara vägledande för kulturmiljöarbetet och fungera som ett hjälp- och styrmedel för de som i sitt arbete kommer i kontakt med kulturarvet. Mer information om kulturmiljöprogrammet finns på länsstyrelsens webbplats:
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Nationella utredningar, program m.m.
Europeiska landskapskonventionen (ECL) har till uppgift att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Konventionen ska också stärka samarbetet med allmänheten och lokalsamhället. Mer information om konventionen finns på Riksantikvarieämbetets webbplats:
www.raa.se Kommunala mål
Kommunen antog år 2001 ett viktigt framtidsdokument, kommunprogrammet,
BILAGOR 96
som visar inriktningen och viljan kring kommunens fortsatta utveckling. Där finns följande mål som berör kulturarv och kulturmiljö:
”Ny arkitektur och byggnation ska anpassas till kommunens kulturmiljö, som bland annat består av gamla hälsingegårdar, trähusmiljöer och unika fäbodvallar.”
”Bevara det riksintressanta kulturlandskapet för en ekologiskt långsiktig hållbar utveckling. Utveckling av samhälle och aktivitetsområden måste ske inom ramen för bevarandet av det riksintressanta kulturlandskapet.”
Kommunprogrammet i sin helhet finns att läsa på:
www.ljusdal.se
Byggnadsinventeringar och bevarandeprogram
Bebyggelse i Ljusdals kommun, utgiven av Gästrike-Hälsinge hembygds-förbund 1973.
Inventering av fäbodvallar i Ljusdals kommun, del I Färila socken, Del II Järvsö socken, Del III Ljusdals socken, Del IV Los socken, Del V Ramsjö socken, utgiven av Renströms arkitektkontor 1995.
Ljusdals socken, byggnadsinventering, utgiven av Gävle museum 1972.
Järvsö socken, byggnadsinventering, utgiven av Gävle museum 1972.
Färila socken, byggnadsinventering, utgiven av Gävle museum 1973.
Ljusdals socken, byggnadsinventering, Måga områdesplan, utgiven av Länsmuseet i Gävleborgs län 1981.
Ljusdals tätort, kulturhistorisk utredning och byggnadsinventering, utgiven av Hälsinglands museum maj 1995.
Bevarandeprogram för Ljusdals tätort, utgiven av Länsmuseet i Gävleborgs län 1979.
Järvsö socken, byggnadsinventering, Bondarv, Hamre, Kramsta, utgiven av Länsmuseet i Gävleborgs län 1983.
Järvsö socken, byggnadsinventering, Löräng, Myra, Nybo, Tå, Ulvsta, Älvsätra, utgiven av Länsmuseet i Gävleborgs län 1983.
Färila socken, byggnadsinventering, Färila tätort, utgiven av Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund 1979.
Los socken, byggnadsinventering, Gruvbyn, utgiven av Länsmuseet i Gäv-leborgs län 1981.
Los socken, byggnadsinventering, Kyrkbyn, Norrbyn, utgiven av Läns-museet i Gävleborgs län 1981.
BILAGOR
97
Ramsjö socken, byggnadsinventering, Holmsveden, Ramsjö, utgiven av Länsmuseet i Gävleborgs län 1981.
Ramsjö socken, byggnadsinventering, Sund, Viken, utgiven av Läns-museet i Gävleborgs län 1981.
Ljusdals tätort, kulturhistorisk utredning och byggnadsinventering, utgiven av Hälsinglands museum 1995.
Riksintressen för kulturmiljövård m.m.
Riksintressen i Gävleborgs län, Rapport 2003:9, utgiven av Länsstyrelsen Gävleborg.
Bebyggelse
Handikappolitikens mål
Det handikappolitiska arbetet omfattar insatser för att undanröja de hinder som finns för full delaktighet i samhället, insatser för att bekämpa diskrimi-nering samt individuella stöd- och serviceinsatser. Målet är att skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att alla kan vara delaktiga i samhällslivet samt att levnadsvillkoren ska vara jämlika för alla flickor, pojkar, kvinnor och män som har funktionshinder. På Regeringskansliets webbsidor finns mer information om handikappolitiken:
www.regeringen.se Lagar
Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar planläggningen av mark och vatten samt byggande. PBL innehåller bland annat bestämmel-ser för bygglov, översiktsplaner, detaljplaner och bestämmelbestämmel-ser för bygg-nadsnämndens verksamhet. Mer information om PBL finns på Rättsnätets webbplats:
www.notisum.se
Miljöbalken är en relativ ny lagsamling som har ersatt ett stort antal tidigare lagar. Den spänner över stora delar inom miljöområdet, däribland strand-skydd, och syftar till att främja en hållbar utveckling. Mer information om miljöbalken finns på Rättsnätets webbplats:
www.notisum.se
Nationella program, policydokument m.m.
Boverket har utarbetat föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser samt till och i lokaler dit allmän-heten har tillträde. Mer information finns på Boverkets webbplats:
Enkelt avhjälpta hinder BFS 2003:19 HIN www.boverket.se
Kommunen hanterar ansökan om upphävande av strandskydd när det gäl-ler detaljplaner och bygglovsärenden. Kommunen har också ansvar att utöva tillsynen över strandskyddsbestämmelsernas efterlevnad. Länssty-relsen granskar alla dispenser som beviljas i länet och överklagar till högre instans om de anser att beslutet är felaktigt.
BILAGOR 98
På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om strandskydd:
www.naturvardsverket.se Kommunala mål
Kommunen antog år 2001 ett viktigt framtidsdokument, kommunprogram-met, som visar inriktningen och viljan kring kommunens fortsatta utveckling.
Ifråga om bebyggelse är målet att:
”Ny arkitektur och nybyggnation ska anpassas till kommunens kulturmiljö som bland annat består av gamla hälsingegårdar, trähusmiljöer och unika fäbodvallar.”
Kommunprogrammet i sin helhet finns att läsa på kommunens webbplats:
www.ljusdal.se
Lokala program, policydokument m.m.
Kommunen har en policy för agerande i samband med risk för höga vatten-flöden. Dokumentet redovisar kommunens ställningstagande och agerande i samband med risk för höga vattenflöden. Policyn antogs av kommunfull-mäktige 2003-06-16 § 82. Mer information om policyn finns på kommunens webbplats:
www.ljusdal.se
Kommunen har utarbetat ett bostadpolitiskt program. Programmet rör bostadspolitiska aspekter samt kommunens roll och ansvar vid bostadsför-sörjning.
Bostadspolitiskt program för Ljusdals kommun 2005-2009