Utöver dessa områden finns ett antal frivilligt av-satta skogsområden där naturvården har före-träde framför produktionsintresset.
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal Mindre områden som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter kan beslutas vara biotop-skyddsområde med stöd av miljöbalken 7:e kap.
11 §.
Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare.
Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. I kom-munen finns för närvarande 41 objekt med en total yta av 289 hektar som är skyddade som biotopskyddsområden eller som är områden där naturvårdsavtal har tecknats.
Riksintressen
Riksintressen för naturvård beslutas av Natur-vårdsverket med stöd av miljöbalken, 3:e kap. 6 §.
I kommunen finns 29 områden klassade som riksintressen för naturvården. Dessa områden omfattar bland annat vattendrag, naturskogar, myrar och odlingslandskap. Områdena ska skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada naturmiljön.
Natura 2000
I Sverige upprättas Natura 2000-områden med stöd av miljöbalken, 7:e kap. 27 §, och ska också ses som riksintresse. Lagstiftningen grundar sig på två EU-direktiv: fågeldirektivet, som avser skydd av alla fågelarter, och habitatdirektivet som avser säkerställande av biologisk mång-fald. I kommunen har 44 områden beslutats vara Natura 2000-områden. Natura 2000-områdena är också riksintressen.
Naturvårdsprogram
Både kommunen och länsstyrelsen har tagit fram naturvårdsprogram som beskriver natur-värdena i kommunen. I kommunens program finns 260 skyddsvärda naturvårds-objekt beskrivna. Ett urval av dessa naturvårds-objekt är prioriterade enligt kommunfullmäktiges beslut
§ 23/96. I kommunens och länsstyrelsens båda naturvårdsprogram finns en så gott som enhet-lig bedömning av vilka områden i Ljusdals kom-mun som har höga naturvärden. I länsstyrelsens program har områdena också klassificerats och bedömts utifrån hur hänsynskrävande de är.
Naturminnen
Naturminnen klassificeras med stöd av miljö-balken, 7:e kap. 10 §. I Ljusdals kommun finns ett naturminne, en gammal tall vid fastigheten Åkern 1:7 i Ljusdals tätort.
45 NATUR
Skog med höga sociala värden
Skogsstyrelsen kartlägger skogar med höga so-ciala värden, d.v.s. skog som nyttjas av männis-kor för rekreation, friluftsliv och andra aktiviteter.
Dessa skogar ska skötas så att natur-, rekrea-tions- och kulturvärden bevaras och utvecklas. I första hand handlar det om skogar som ligger i närheten av samhällena.
Framtiden
Målet för länsstyrelsen och Skogstyrelsen är att ytterligare 21 900 hektar produktiv skogsmark (med utgångspunkt från 1998 års nivå) i länet ska skyddas fram till år 2020 i form av natur-reservat, biotopskydd och naturvårdavtal. Det betyder att ytterligare ett antal naturområden i Ljusdals kommun kommer att skyddas inom den närmaste tioårsperioden.
Naturvårdsverket planerar att utvidga Hamra nationalpark till att omfatta ett område av 1000 hektar, där ytterligare skogsområden, myrar, sjöar och vattendrag kommer att ingå. Länssty-relsen planerar att utvidga reservaten vid Flak-sjöberget och Börningsberget, samt att bilda nya naturreservat vid Andersvallsslåtten, Gommors-berget, MåndagsGommors-berget, Grötvallsskogen, Lilla Helvetet och Skrebbmyran. Arbete pågår även med att bilda Mellanljusnans naturreservat, som beräknas bli ca 1000 hektar stort.
Skogsstyrelsens arbete med naturvårdshänsyn fortsätter inom det traditionella skogsbruket.
Genom upprättande av biotopskydd och na-turvårdsavtal fortsätter Skogsstyrelsen också att skydda mindre skogsområden med särskilt höga naturvärden.
Det kommer förmodligen inte att bildas fler Natura 2000-områden i kommunen inom den närmaste framtiden. Länsstyrelsen arbetar vida-re med skötselplaner för att bevara de befintliga Natura 2000-områdena.
Kommunens naturvårdsarbete inriktas på att skydda och bevara naturområden nära tätor-terna och att göra naturen mer tillgänglig för in-vånarna. Tillgängligheten ökar genom att man t.ex. undanröjer hinder, skapar vandringsleder och informerar kommuninvånarna.
Kommunen kommer att skydda fler naturområ-den i anslutning till tätorterna för att skapa mer utrymme för naturvård, rekreation och friluftsliv.
Ljusdals kommun undersöker bl.a. möjligheter-na att skydda Järvsöklack som möjligheter-naturreservat.
Markanvändning inom kommunen kan också påverka skyddsvärda naturområden i grann-kommuner och -län. Det är därför viktigt att ta gränsöverskridande hänsyn vid samhällsplane-ringen.
Biologisk mångfald: variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organis-mer ingår.
Natura 2000: ett nätverk av skyddade natur-områden i Europa med syfte att bevara livs-miljöer och biologisk mångfald inom hela EU.
Riksintresse: ett geografiskt område som i nationellt perspektiv är av mycket stor bety-delse. Exempel: orörda naturtillgångar (t.ex.
vissa älvsträckor, ekologiskt känsliga områ-den), kulturtillgångar (t.ex. bebyggelsemil-jöer), näringslivsförutsättningar (t.ex. mineral-fyndigheter, områden för energiförsörjning, kommunikationer) etc. Inom områdena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada värdena eller försvåra det avsedda utnyttjan-det av marken. Riksintressena bevakas av länsstyrelserna.
Förklaringar:
NATUR 46
VA TTEN
Vattentäkter och grundvatten-förande eologiska formationer, som t.ex. rullstensåsar och is-älvsavlagringar, ska skyddas.
Värdefulla sjöar och vattendrag ska skyddas.
Dagvatten ska i så stor utsträck-ning som möjligt omhändertas på plats och inte ledas vidare till reningsverk.
Invånarna ska ha goda kunska-per om hur avloppsanläggning-arna får användas.
Bristfälliga kommunala avlopps-anläggningar och bristfälliga en-skilda avlopp ska åtgärdas kon-tinuerligt.
En plan för dricksvattenförsörj-ning ska upprättas.
Mål:
Dagsläget
Sjöar och vattendrag
Ljusdals kommun är rik på sjöar och vat-tendrag. Av kommunens totala yta på ca 529 400 hektar är ca 35 000 hektar sjö-ar och 4000 hektsjö-ar vattendrag. Det finns totalt ca 5000 sjöar. De största sjöarna är Hennansjön (2420 hektar), Storsjön
(1880 hektar) och Storhamrasjön (1540 hektar). Näringsfattiga sjöar i skogsland-skapet dominerar och är känsliga för för-surning. I jordbruksbygderna finns dock ett mindre antal näringsrika slättsjöar. Några av dessa är Kyrkbytjärn, Bodasjön, Hybo-sjön och KyrkHybo-sjön.
47 VATTEN