Kommunens ställningstagande
Riksdagen har beslutat att delar av Ljusnan och Voxnan med tillhörande käll- och biflöden ska ingå i riksintressen för skyddade vattendrag. Detta regleras i miljöbalkens 4:e kap. 6 §. Det betyder att vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får göras i dessa områden. Exploa-teringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast förekomma om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden.
Förbudet gäller inte ifråga om vattenverksamhet som endast förorsakar obetydlig miljöpåverkan. Riksintresset innebär dock inte att hinder före-ligger för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet.
Syftet med att förbjuda vattenreglering i dessa älvar är att skydda områ-denas stora natur- och kulturvärden. Sett ur det estetiska perspektivet kan därför riksintresse för skyddade vattendrag också vara oförenligt med nya riksintressen för vindkraftsbruk. Avvägningar får då göras vid prövning om mest långsiktig hållbarhet. I övrigt är kommunens bedömning att riksin-tresse för skyddade vattendrag inte medför några inriksin-tressekonflikter med andra riksintressen. Inom områdena för skyddade vattendrag finns dock undersökningstillstånd. Sådana kan i förlängningen innebära konflikter i fråga om markanspråken. Om frågan skulle bli aktuell är det viktigt att nog-grant utreda vilket av intressena som ger den mest hållbara utvecklingen.
Natura 2000
Kommunens ställningstagande
I kommunen finns ett fyrtiotal områden som av riksdagen är utsedda som Natura 2000-områden. Dessa regleras i miljöbalkens 4:e kap. 8 §. Natu-ra 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden. Områdena är
71 RIKSINTRESSEN
klassade som riksintressen enligt 4:e kap. i miljöbalken, och är att betrakta som geografiska riksintressen. Syftet är att värna naturtyper och livsmiljöer för de arter som EU-länderna kommit överens om. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald.
För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. Inom områdena råder tillståndsplikt för verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i dessa områden. Ingrepp som riskerar att på ett betydande sätt påverka bevarandestatusen negativt får inte genomföras i Natura 2000-områdena utan regeringens tillstånd. Ibland krävs även sam-råd med EU-kommissionen. För att ett omsam-råde ska få exploateras krävs mycket starka skäl, och medlemslandet måste kompensera ingreppet genom att t.ex. utse ett nytt Natura 2000-område som ersätter det förlo-rade området och dess naturvärden.
I flera av Natura 2000-områdena har Bergstaten beviljat undersöknings-tillstånd för att undersöka om det finns brytningsvärda fyndigheter av mineraler enligt minerallagen. Vid eventuell framtida utvinning kan det innebära konflikter i fråga om markanspråken. Om frågan skulle bli aktu-ell är det viktigt att utförligt utreda vilket av intressena som medför bästa hushållningen med naturresurserna.
RIKSINTRESSEN 72
KONSEKVENSBESKRIVNING
En konsekvensbeskrivning har upprättats för att visa konsekvenserna av för-slaget till översiktsplan. I beskrivningen redovisas hur översiktsplanen med-verkar till en hållbar utveckling. Ambitionen är att översiktsplanens konse-kvenser ska kunna förstås utan svårighet.Miljöbedömning av översiktsplaner
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Enligt PBL 4:2 (plan- och bygglagen) ska bestämmelserna i MB 6:11-6:18 och 6:22 (miljöbalken) tillämpas i de fall som genomförandet av planer och program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (EU-direktiv 2001/42 G).
I förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 4 § anges att genomföran-det av en översiktsplan alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, och därför ska en miljöbedömning göras. Med hänsyn till översiktsplanens karaktär, redovisas endast en övergripande miljöbedömning (konsekvens-beskrivning). Denna ligger till grund för ett granskningsförfarande enligt plan- och bygglagen.
Syfte
Syftet med en miljöbedömning av en översiktplan är att integrera miljöaspek-terna i vid bemärkelse i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Kon-sekvensbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planen och dess kon-sekvenser. Den kan vara ett viktigt hjälpmedel för läsaren att bilda en egen uppfattning om innebörden av översiktsplaneförslaget och kan stimulera till debatt. Konsekvensbeskrivningen ska också ge beslutsfattarna ett korrekt och informativt beslutsunderlag. Det ska vara lätt att utläsa vilka konsekven-ser vissa ställningstaganden har för den fortsatta utvecklingen, och även vilken inverkan en stagnation har.
Miljöbedömningen är en process, och en konsekvensbeskrivning ska fram-ställas parallellt med översiktsplanen för att kunna utgöra ett underlag för miljöbedömningen.
Konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen ska också ligga till grund för kommande fördjupade översiktsplaner och detaljplaner, för behovs-bedömningar och eventuella egna miljöbehovs-bedömningar.
Genomförande
Denna konsekvensbeskrivning har upprättats vid Samhällsbyggnadsförvalt-ningen i Ljusdals kommun inom ramen för översiktsplanearbetet.
Geografisk avgränsning
Översiktsplanen gäller för hela Ljusdals kommun och därmed följer den geo-grafiska avgränsningen den territoriella gränsen för kommunen. Konsekvens-beskrivningen beskriver övergripande den inverkan översiktsplanens genom-förande innebär.
Avgränsning av konsekvensbeskrivningen
Många av översiktsplanens förslag ligger på en övergripande nivå och där-för kommer konsekvensbeskrivningen också att göra det. Beskrivningen av
KONSEKVENSBESKRIVNING
73
planens konsekvenser ska utvecklas under hela planeringsprocessen: dels under samråds- och utställningsskedet där synpunkter och kunskapsunder-lag inhämtas från myndigheter, organisationer och allmänhet, dels i sam-band med t.ex. kommande fördjupningar av översiktsplanen eller vid detalj-planeläggning. Vid genomförandet av planen i dess olika delar förutsätts att konsekvenserna utarbetas mer ingående.
Beskrivningen kan bl.a. ses som ett försök att redovisa hur översiktsplanen, ett av kommunens viktigaste planeringsinstrument, medverkar till en långsik-tig hållbar utveckling. En hållbar utveckling innebär inte bara hållbar utveck-ling ur ekologisk synpunkt, utan inbegriper också de sociala och ekonomiska faktorerna. I översiktplanen ska det tydligt redovisas vilka ekonomiska, so-ciala och miljömässiga konsekvenser planen får om den genomförs. Dessa är ömsesidigt beroende av varandra. Ekologisk uthållighet är grunden för ett långsiktigt hållbart samhälle, men för att nå ekologisk uthållighet krävs oftast att det i samhället råder social och ekonomisk uthållighet.
En grundläggande svårighet ligger i frågan vilken inverkan översikts-planen har på den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen.
Översiktsplanen kan t.ex. utrycka målsättningar ifråga om markanvänd-ningen (bostäder, service m.m.), men den rår bara i begränsad utsträck-ning över de investeringar som behövs för att förverkliga målen. Konse-kvenserna, såväl positiva som negativa, är svåra att bedöma i sin helhet eftersom genomförandet av planen är beroende av en rad faktorer som kommunen inte råder över. Dessa faktorer kan handla om privata initia-tiv, regional utveckling, företagsamhet i kommunen, den privata sektorns investeringskapacitet m.m. En förhållandevis liten kommun som Ljusdals kommun är - i likhet med andra svenska kommuner - beroende av vad som händer i omvärlden. Planeringsförutsättningarna förändras också med tiden, och vad som händer i framtiden är okänt.
I översiktsplanen föreslås inte några dramatiska förändringar av mark- och vattenanvändningen. I stället är översiktsplanens fokus att visa hur kommu-nen i framtiden ska medverka till en hållbar utveckling, bl.a. genom att satsa på att förstärka och utveckla befintliga värden och verksamheter. Förutom att översiktsplanen traditionellt redovisar kommunens planerade mark- och vattenanvändning, handlar planen också om annat. Den handlar mycket om viljeinriktningar som syftar till att förändra de attityder och förhållningssätt som har betydelse just för en hållbar utveckling.
Konsekvensbeskrivningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Kapit-len diskuteras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Flera av kapitlen diskuteras separat, medan andra kapitel berörs i gemensamt avsnitt. Det handlar mycket om vilka intressekonflikter som kan uppstå när olika intressen vägs mot varandra. Meningen är att de diskussioner som förs ska underlätta utvärderingen av planförslaget.
Nollalternativ
I en miljökonsekvensbeskrivning ska även ett jämförelsealternativ beskri-vas, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet utgör en referens för att
KONSEKVENSBESKRIVNING 74
tydliggöra skillnader mot övriga alternativ. Det är ett jämförelsealternativ som beskriver en förväntad situation om översiktsplanen inte antas och ge-nomförs. Gällande kommuntäckande översiktsplan från 1991 samt fördju-pade översiktsplaner för Mellanljusnans dalgång (1988), Färila (1988) och Järvsö (1988) förväntas i nollalternativet vara de strategiska dokument som ska ge vägledning vid planering av markanvändning i kommunen. Även om de regelbundet skulle aktualitetsförklaras, kommer dessa planer i många hänseenden att vara i behov av uppdatering.
Det nya planförslaget anger en tydlig inriktning. Avsikten med en ny över-siktsplan är att ta ett helhetsgrepp vad gäller en långsiktig hållbar utveckling och få en utformning som ger bättre förutsättningar för att skapa en god livsmiljö och utveckla samhällsbyggandet.
Beskrivningen av nollalternativet koncentreras till detta kapitel och kom-mer inte att behandlas vidare i respektive avsnitt. Gällande översikts-planer förväntas i nollalternativet vara de strategiska dokument som ska ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändningen, även om översiktsplanerna är och kommer att bli allt mer inaktuella i många avse-enden. Gällande planer saknar också en social dimension. Eftersom över-siktsplaneförslagets ansats är att främja en hållbar utveckling och beskriva hur livsmiljön kan utformas, är det emellertid svårt att ingående redogöra för ett nollalternativ som inte är alltför teoretiskt. I praktiken innebär ett noll-alternativ dock inte att utvecklingen avstannar eller stagnerar i Ljusdal. Men inriktningen att främja en hållbar utveckling kan utebli.
Nollalternativet gör det således svårare att uppnå de nationella miljömålen, eftersom miljömålens intentioner saknas i nu gällande planer. Planerna saknar också synsättet att betrakta Ljusdal-Färila-Järvsöområdet (tätorts-triangeln) som ett utvecklingsområde och att detta ska fungera som en till-växtmotor för hela kommunen. Vidare lyfter inte nu gällande planer fram kul-turarvets och kulturmiljöns roll i den sociala sammanhållningen eller deras betydelse som en av de viktigaste beståndsdelarna i samhällsutvecklingen.
Nu gällande planer bekräftar inte heller tankegångarna om förtätning eller andra förändringar som rör de centrala delarna av Ljusdals tätort. Planerna ger heller inte någon vägledning om hur kommunen ska planera och skapa förutsättningar som gynnar en utveckling mot såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet. Sist, men inte minst, stödjer inte de nu gällande planerna ambitionerna om sektorövergripande samarbete och förstärk-ning av förebyggande folkhälsoaspekter, som är särskilt viktiga inom och mellan områdena fysisk planering och byggande, miljö- och hälsoskydd samt skola, vård och omsorg.
Befolkning
För att nå en hållbar utveckling som innefattar alla, måste den fysiska planeringen utgå från alla gruppers behov. Ibland kan dock olika individers behov stå i konflikt med varandra. Permanentboende och fritidsboende kan t.ex. ha olika intresse av att utveckla omgivningarna. Ortsborna vill att bygden ska utvecklas, medan de tillfälligt boende har kommit för att få
75 KONSEKVENSBESKRIVNING
lugn och ro och inte har lika stort behov av utveckling. Detta kan medföra att intressekonflikter uppstår.
Ekonomiska konsekvenser
För att kunna nå en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling måste en någorlunda jämn åldersfördelning hos befolkningen eftersträvas. De senaste decenniernas trend med minskat invånarantal måste vända. Ett sätt att vända trenden är att få kommunens ungdomar att stanna kvar el-ler återvända efter avslutade studier. Därför är det viktigt att kommu-nen upplevs som attraktiv även bland ungdomar, annars finns risken att de inte återvänder efter avslutade studier. Den kommunala ekonomin är beroende av att tillräckligt många invånare kan ge nettobidrag till kommu-nens kassa i form av skatter och avgifter. Det omvända förhållandet, då många är beroende av kommunens resurser i form av olika bidrag, påverkar kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsservice och invester-ingar.
Folkhälsan är en förutsättning för en sund samhällsutveckling och för väl-stånd. Förutom att skapa personligt lidande urholkar en dålig folkhälsa också samhällsekonomin. Att värna invånarnas hälsa är därför lika viktigt för samhället som för individen.
Sociala konsekvenser
En ökad befolkningsmängd ger många positiva kringeffekter. Det skapar ett bredare skatteunderlag och fler arbetstillfällen i skola, barnomsorg och äldreomsorg m.m.
En väl åldersblandad befolkning ger en större grundtrygghet i samhäl-let och minskar den regionala försörjningsbördan som annars kan bli en belastning vid underskott av invånare i arbetsför ålder.
Livskvalitet i vardagsmiljön spelar en allt större roll vid bosättnings-beslut. Därför är det viktigt att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen och skolor av bra kvalitet m.m. En bra skola kännetecknas av att den ger barnen trygghet och självkänsla, vilket är viktigt för barnens uppväxt och för att de ska vilja bli goda samhällsmedborgare.
Det offentliga rummet stimulerar till möten mellan människor, vilket kan minska segregation och intolerans. Det är viktigt att kommunen värnar det offentliga rummet, antingen genom att tillhandahålla allmänna resurser eller genom att stimulera till någon typ av samarbete. Det är också tänk-bart att kombinera båda. Genom att skapa möjligheter för möten mellan människor bidrar kommunen till delaktighet och gemenskap där människor kan utvecklas tillsammans. Därigenom kan också samhället utvecklas. En viktig länk i utvecklingen är folkrörelser, föreningar och organisationer.
Ekologisk aspekt
Ljusdals kommun är relativt glest bebyggt, vilket medför att många invånare i kommunen är bilberoende. Samtidigt går utvecklingen mot en alltmer centraliserad handel och offentlig service. Detta ökar transport-behoven i samhället och motverkar en långsiktigt hållbar utveckling.
KONSEKVENSBESKRIVNING 76