Lagar
Lagen om skydd mot olyckor innebär att kommunen, företag och privat per-soner har ansvar för att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar.
Lagen syftar till att färre människor ska skadas och dö på grund av olyckor.
113 BILAGOR
Den syftar också till att begränsa de skador på egendom och miljö som förorsakas av olyckor. Kommunen, företagen och privatpersonerna måste tillsammans skapa en samsyn i fråga om trygghet och säkerhet i kommu-nen. Mer information om lagen finns på Rättsnätets webbplats:
Lag om skydd mot olyckor 2003:778 www.notisum.se
Kommunala program, m.m.
Enligt lagen om skydd mot olyckor måste varje kommun ha ett handlings-program för räddningstjänst och för olycksförebyggande verksamhet.
Programmet ska antas av kommunfullmäktige vid varje ny mandatperiod.
Både för kommunen i helhet och för räddningstjänsten finns säkerhetsmål angivna.
För att vara förberedd på att möta de hot och risker vårt samhälle kan utsät-tas för har räddningstjänsten upprättat en riskanalys. Den är av översiktlig karaktär och fokuserar på konsekvenser för liv, hälsa och egendom.
På kommunens webbplats finns mer information om räddningstjänstens riskanalys:
www.ljusdal.se
Miljöstörningar och riskhänsyn
Lagar
Konkret innebär lagen om skydd mot olyckor att kommunen, företag och privatpersoner har ansvar för att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar. Färre ska skadas och färre ska dö på grund av olyckor. Lagen syftar också till att skador på egendom och miljö till följd av olyckor ska minska. Kommunen, företag och privatpersoner måste tillsammans skapa en samsyn i fråga om trygghet och säkerhet i kommunen. Mer information om lagen finns på Rättsnätets webbplats:
Lag om skydd mot olyckor 2003:778 www.notisum.se
Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra-ordinära händelser och höjd beredskap, ska varje kommun ha en risk- och sårbarhetsanalys. Denna ska kartlägga vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka kommunens alla verksamheter. I risk- och sårbarhetsanalysen ska också en värdering och sammanställning av resultatet göras. Arbetet ska ses som en ständigt pågående process och samordnas med andra förebyggande arbeten i kommunen. Mer information om lagen finns på MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) webbplats:
Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap 2006:544
www.msbmyndigheten.se
Nationella program, policydokument m.m.
För att uppnå det övergripande målet om en god miljö är det viktigt att iaktta
BILAGOR 114
riskhänsyn vid planering av arbetsplatser och bostäder, och att reglerna om skyddsavstånd följs. Planeringsfrågorna har ändrat karaktär. Det är allt oftare en fråga om förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse, mera sällan en fråga om nylokalisering av industri. Skriften ”Bättre plats för arbete” handlar om kvalitetskrav och arbetsmetoder för att nå uppsatta mål för miljö, hälsa och säkerhet vid arbetsplanering. Skriften har utarbetats av Boverket i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Social-styrelsen. Den finns att läsa på Boverkets webbplats:
Boverkets allmänna råd 1995:5 www.boverket.se
Radon inomhus är ett exempel på en hälsoskyddsfråga som kan innebä-ra olägenhet för människors hälsa. Kunskapen om innebä-radonets hälsorisker i inomhusmiljön har förbättrats under senare år. Socialstyrelsen har gett ut en handbok som är tänkt som ett hjälpmedel för miljönämnderna i deras tillsyn. Den kan också användas som kunskapskälla för fastighetsägare och andra intresserade. Handboken finns att läsa på Socialstyrelsens webb-plats:
Radon i inomhusluft 2005 www.socialstyrelsen.se
Radon kan förutom i luft också förekomma i dricksvatten. Livsmedelsver-ket ger ut föreskrifter bl.a. om gränsvärden för ämnen i livsmedel. För mer information, se Livsmedelverkets webbplats:
Livsmedelsverkets författningssamling LIVSFS 2005:10 www.slv.se
Regler kring transporter av farligt gods finns hos Räddningsverket och läns-styrelsen. Räddningsverkets sammanställning av de lokala trafikföreskrif-terna innehåller information om rekommenderade respektive förbjudna färd-vägar. Se Räddningsverkets och länsstyrelsens webbplatser:
Väginformation om farligt gods 2006 www.srv.se
Information om farligt gods från Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Elsäkerhetsverket ger ut föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar och kraftledningar samt allmänna råd om tillämp-ningen av dessa föreskrifter.
Elsäkerhetsverket ELSÄK-FS 1999:5 Starkströmsföreskrifterna utgåva 99 www.elsakerhetsverket.se
Många människor frågar sig om magnetfält är farliga för hälsan. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har information om elektromagnetiska fält på sin webbplats:
www.ssi.se
115 BILAGOR
Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. I Sverige exponeras cirka 2 miljoner människor för trafikbuller högre än 55 dBA utomhus vid bostaden.
Den verksamhet som ger upphov till buller har ansvar för de miljöstörningar som kan uppkomma. Miljöbalken är den lag som gäller för alla bullrande verksamheter. Mer information om buller finns på Naturvårdsverkets webb-plats:
www.naturvardsverket.se
I klimat- och sårbarhetsutredningen analyseras hur Sveriges klimat kan utvecklas under de kommande 100 åren. I utredningen föreslås åtgärder för att minska sårbarheten. Läs mer om Statens offentliga utredningar på regeringens webbplats:
www.regeringen.se
Regionala program, policydokument m.m.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har samordningsansvaret för inventering av länets förorenade områden. För att underlätta lagring av information om förorenade områden har länsstyrelsen i samråd med Naturvårdsverket framställt en MIFO-databas. Syftet är att skaffa en överblick över förore-nade områden inom länet och sedan prioritera områden förundersökningar och efterbehandling. Mer information finns på länsstyrelsens webbplats:
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Arbetet med efterbehandling av förorenade områden i Gävleborgs län sam-manfattas i ett regionalt program. Programmet har tagits fram av länssty-relsen i samarbete med länets tio kommuner. Programmet finns att läsa på länsstyrelsens webbplats:
Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden, Gävleborgs län 2008.
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Länsstyrelsen har utifrån den statliga klimat- och sårbarhetsutredning skrivit en rapport som rör klimatförändringarna på ett regionalt plan. Rapporten finns att tillgå på länsstyrelsens webbplats.
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Utifrån den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen har Länsstyrelsen i Gävleborg låtit göra en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys. Den beskriver de konsekvenser som kan uppstå i länet p.g.a. växthuseffekten.
Läs mer om klimat- och sårbarhetsanalysen på länsstyrelsens webbplats:
Gävleborgs län inför klimatförändringarna 2008:9.
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Lokala program, policydokument m.m.
Kommunen har en policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden. Dokumentet redovisar kommunens ställningstagande och
BILAGOR 116
agerande i samband med risk för höga vattenflöden. Policyn antogs av Ljus-dals kommunfullmäktige 2003-06-16 § 82. På kommunens webbplats finns mer information:
www.ljusdal.se
Kommunen håller på att utarbeta en risk- och sårbarhetsanalys. Där analy-seras vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur dessa kan påverka kommunens olika verksamhetsområden. När risk- och sårbarhetsanalysen är färdigställd kommer den att publiceras på kommu-nens webbplats.
117 BILAGOR