Kommunerna

För kommunernas del har lagstiftningen enligt svaren främst inne-burit organisatoriska förändringar genom att det inrättats särskilda tjänster för att utreda misstänkta felaktiga utbetalningar, s.k. fut-handläggare. Ibland har de bemannats med befintlig personal men många kommuner har behövt nyanställa. Eskilstuna kommun anger exempelvis att bidragsbrottslagen inte lett till några ekonomiska kon-sekvenser eftersom arbetet sker med befintlig personal. Kommunen började dock sitt fut-arbete först under 2015 med att bl.a. lägga upp arbetsmetoder.

I Borås stad handläggs och utreds ekonomiskt bistånd på För-sörjningsenheten, som sedan år 2011 har två anställda som enbart ut-reder felaktiga utbetalningar. I en del ärenden har man fått fällande domar, vilket också lett till att skadeståndsanspråket har bifallits.

Kommunen uppfattar att lagen säkerligen haft viss avskräckande effekt tillsammans med kommunens granskande arbetsmetoder för att säkerställa att rätt person får rätt ersättning.

Bidragsbrottslagen ledde till att Örebro kommun hösten 2010 anställde två fut-handläggare. Sammanlagt har 18 personer dömts för bidragsbrott och att betala skadestånd till kommunen med manlagt 904 520 kronor. Flera av dem som polisanmälts har i sam-band med detta slutat att söka försörjningsstöd. Den största eko-nomiska betydelsen bedömer kommunen finns i den preventiva effekten av bidragsbrottslagen och ett aktivt arbete med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar. Skyldigheten att anmäla bi-dragsbrott har i praktiken även lett till en skyldighet att utreda fel-aktiga utbetalningar. Sedan fut-arbetet startades i Örebro har an-talet polisanmälda bidragsbrott per år minskat framför allt vad gäller oredovisade löner. Enligt kommunen upptäcks fler falska handlingar som hyreskontrakt, läkarintyg och kontoutdrag och genom kontroll och utredning kan många felaktiga utbetalningar förhindras. De senaste åren har det genomsnittliga antalet hushåll som får försörj-ningsstöd varje månad minskat, från 2 029 hushåll år 2014, 1 957 år 2015 till 1 843 år 2016. En av de bidragande faktorerna till detta bedöms vara ett aktivt arbete med att utreda och förebygga fel-aktiga utbetalningar.

Även Jönköpings kommun anger att lagstiftningen lett till be-sparingar i kommunen eftersom vissa klienter som misstänks för bidragsfusk oväntat har blivit självförsörjande efter att de polis-anmälts och informerats om bidragsbrottslagen.

Helsingborgs stad ser en skillnad i vad arbetet med återkrav och misstänkta bidragsbrott resulterar i. Enligt kommunen fastställs be-slutet om återkrav generellt sett av förvaltningsrätten medan poli-sen oftast lägger ner förundersökningen om bidragsbrott.

Kristianstads kommun började arbeta renodlat mot felaktiga ut-betalningar av försörjningsstöd och misstänkt bidragsbrott i novem-ber 2014 med två heltidsanställda bedrägeriutredare sedan augusti 2015. Under perioden november 2014 till december 2016 har 264 ärenden initierats, återkrav har beslutats i 73 ärenden och 51 polis-anmälningar har gjorts. Samtidigt har kommunen krävt tillbaka 2 424 047 kronor och beräknar ha sparat 3 256 991 kronor.

Landskrona kommun har tillsatt en tjänst för att utreda och hand-lägga misstänkta bidragsbrott samt göra internkontroller. Beslut om ekonomiskt bistånd har koncentrerats till en sektion. Enligt kom-munen har lagstiftningen lett till minskade utbetalningar av bistånd på felaktiga grunder, mindre summor i återbetalningar samt

mång-åriga återbetalningsplaner som visserligen kräver administration men leder till återbetalning. Ansökningsblanketten omarbetades tidigt så att felaktigheter lättare kom fram och kontroller har utökats. Fler handlingar begärs in från den enskilde vid varje ansökningstillfälle, vilket även det har lett till ökad administration.

Solna stad menar att lagen har förtydligat socialtjänstens skyl-dighet att polisanmäla misstanke om brott och att arbeta med detta.

En särskild utredare arbetar med felaktiga utbetalningar av ekono-miskt bistånd.

I samband med att bidragsbrottslagen kom började Stockholms stad arbeta med felaktiga utbetalningar och tillsatte särskilda fut-utredare i varje stadsdel. Nu arbetar staden strukturerat med att utreda felaktiga utbetalningar, fatta beslut om återkrav och göra bidragsbrottsanmälningar. Innan dess beslutades knappt om några återkrav och endast någon enstaka polisanmälning gjordes. Under-rättelserna enligt lagen om underrättelseskyldighet till Stockholms stad är väldigt få, cirka fem stycken under 2016.

I Sundsvalls kommun finns sedan september 2008 två heltidsan-ställda och en enhetschef som arbetar med misstänkta bidragsbrott och internkontroller av de anställda. Erfarenhet av situationer där bidragsbrott är vanliga och internkontroller som påvisat brister i handläggning har resulterat i att handläggningsrutinerna ändrats under åren. Detta har enligt kommunen lett till positiva ekonomiska kon-sekvenser. Kommunen framhåller att det sker ett intensivt arbete med att upprätta avbetalningsplaner i de ärenden där beslut om åter-krav fattats och konstaterar att även om de flesta endast kan betala 100 kronor i månaden är det viktigt att agerandet får konsekvenser.

Enligt kommunen begår väldigt få sedan ytterligare bidragsbrott.

Södertälje kommun arbetar på samma sätt som innan bidrags-brottslagen infördes. Verksamheten har såväl före som efter haft en

”nolltolerans” vid upptäckt av misstänkt bedrägeri, dvs. allt polis-anmäls. Några ekonomiska konsekvenser till följd av bidragsbrotts-lagens införande kan kommunen inte se. Sedan knappt ett år har två heltidstjänster tillsatts för att utreda felaktiga utbetalningar i syfte att förbättra kvaliteten i detta arbete.