öppenhet och kommunikation av saklig information i rovdjursförvaltningen underlättar för intressegrupper och intresserad allmänhet att få information om bland annat aktuell rovdjursförekomst och aktuella förvaltningsprojekt. öppenhet och dialog ökar även förvaltningens legitimitet och möjliggör för intressegrupper och allmänhet att komma med relevanta inspel. till exem- pel kan rapporter om tidigare okänd förekomst av rovdjur i ett område, eller synpunkter på och inspel i pågående förvaltningsprojekt komma myndig- heterna tillhanda.
Nationell kommunikation
Naturvårdsverket informerar på nationell nivå bland annat om lagar, nya föreskrifter och om hur rovdjursförvaltningen fungerar. Detta görs via webb, trycksaker och andra kanaler. Naturvårdsverket tillhandahåller även kompetens- utveckling och finansiellt stöd för arbete med information och dialog på regional nivå. Bland annat har Naturvårdsverket finansierat det nyligen avslutade kom- petensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården som syftat till att utveckla
den statliga naturvårdsförvaltningens kompetens i frågor som rör dialog, del- aktighet, konflikthantering, m.m. Detta kompetensutvecklingsprogram har även funnits tillgängligt för de regionala viltförvaltningsdelegationerna.
Naturvårdsverket ger ut en månatlig lägesrapport om vad som är på gång inom rovdjursförvaltning och övrig viltförvaltning på nationell nivå. Även relevant information från andra statliga myndigheter kan omnämnas i lägesrapporten. Lägesrapporten skickas ut till myndigheter och andra relevanta mottagare inom förvaltningen. Allmänheten kan anmäla sig på Naturvårdsverkets hemsida och därigenom få rapporten skickad till sig.
Naturvårdsverket stödjer den regionala förvaltningen på ett antal olika sätt. Bland annat genom att verkets personal vid behov kan närvara vid vilt- förvaltningsdelegationers sammanträden och delta i utbildningar av läns- styrelsetjänstemän.
regional kommunikation
Beslutsfattandet i den statliga rovdjursförvaltningen ska i allt större omfattning ske regionalt med lokalt inflytande. Därmed ska även mycket av kommunika- tionen ske på regional och lokal nivå. En av Naturvårdsverkets uppgifter är att stödja länsstyrelserna i regionaliseringen av viltförvaltningen.
På regional nivå arbetar länsstyrelser, rovdjurscentra, Viltskadecenter och olika intresseorganisationer med bland annat möten med allmänheten, infor- mationsbroschyrer, arbete med skolbarn, utskick av nyhetsbrev och information via webb och andra fora.
Naturvårdsverket stöttar det regionala arbetet med rovdjursinformation genom att varje år fördela bidrag till länsstyrelserna samt de två rovdjurscentra Orsa grönklitt och De 5 Stora Järvsö.
De två rovdjurscentra tillhandahåller allmän och övergripande information om lodjurets biologi och aktuell lodjursförvaltning. De informerar skolklasser om rovdjur, anordnar seminarier och workshops för allmänhet och myndighe- ter, samt utbildar lärare i rovdjursbiologi och rovdjurspolitik. Syftet med det årliga bidragsstödet från Naturvårdsverket är att centren ska kunna producera lättillgänglig och objektiv information om de stora rovdjuren, däribland lodjuret.
rapportering och kommunikation om rovdjursnärvaro
Såväl länsstyrelserna som Naturvårdsverket tillgängliggör stora mängder information om rovdjurens förekomst och rovdjursförvaltningen via myndig- heternas hemsidor.
Observationer av stora rovdjur registreras löpande i databasen Rovbase. Rovbase används av förvaltningen i Norge, Sverige och till viss del Finland. Den har en publik del (rovbase.se) där allmänheten kan ta del av materialet. Rovbase ägs och förvaltas av Direktoratet for Naturforvaltning i Norge. Förvaltning och vidareutveckling sker i samarbete med Naturvårdsverket.
Allmänhetens observationer av stora rovdjur, eller spår av djur, är viktiga för länsstyrelsens arbete med att inventera rovdjur. Det finns sen februari 2013 en gemensam skandinavisk webblösning Skandobs.se där alla kan rapportera sina observationer av stora rovdjur, ladda upp bilder och på kartbilder se vad
andra har rapporterat m.m. Den gemensamma svensk-norska webblösningen är ett viktigt steg i samordningen av rovdjursinventeringarna i Skandinavien. En utgångspunkt har varit att Skandobs ska främja allmänhetens delaktighet i rovdjursinventeringarna. Länsstyrelsen kan i Skandobs visa för allmänheten vilka observationer som har kvalitetssäkrats av fältpersonal. Allmänheten kan också i vissa län rapportera sina observationer av rovdjur i databasen Rovobs som utvecklats av länsstyrelserna (www.rovobs.se).
Allra viktigast för kommunikation om rovdjursförekomst, för att undvika skada och minska oro, är länsstyrelsernas fältpersonal som i fält arbetar med inventering, besiktning av skador, förebyggande åtgärder, tillsyn och kom- munikation kring de stora rovdjuren, däribland björn. till exempel innebär besiktning av viltskador en direktkontakt med skadedrabbade tamdjursägare. Fältpersonalen deltar också ofta vid informationsmöten eller liknande där det informeras om rovdjur och rovdjursförvaltning.
dialog och delaktighet i förvaltningen
För att förbättra förutsättningarna för samexistens mellan lodjur och människor är det av avgörande betydelse att medborgare känner förtroende för myndig- heterna och för de åtgärder som används vid förvaltningen av lodjur. Det för- utsätter en ökad lokal delaktighet i och förståelse för rovdjursförvaltningen samt kommunikativ kompetens och tid för att engagera sig i de dialogprocesser som krävs.
Det finns idag två viktiga formaliserade fora för dialog mellan olika intresse- grupper och myndigheter i rovdjursförvaltningen; Naturvårdsverkets råd för rovdjursfrågor och viltförvaltningsdelegationerna.
Naturvårdsverkets råd för rovdjursfrågor är ett rådgivande organ på nationell nivå som bistår Naturvårdsverket i genomförandet av rovdjurs- politiken. Rådet består av representanter för olika intressegrupper, bland annat jägarorganisationer, naturvårdsorganisationer, representanter för skogs- bruk, rennäring och annan tamdjurshållning. Rådet sammanträder minst fyra gånger per år och kallas även in för överläggning och råd då särskilt viktiga eller akuta frågor diskuteras vid myndigheten.
Viltförvaltningsdelegationerna är organ inom länsstyrelserna för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen ska bland annat besluta om övergripande riktlinjer för viltförvaltningen inom länet, för licens jakt och skyddsjakt, och för bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen. Vidare ska delegationen fastställa länets regionala rovdjursförvaltningsplan. Landshövdingen är viltförvaltningsdelegationens ordförande och övriga leda- möter utgörs av politiska representanter samt representanter för olika intresse- grupper. Delegationerna är ett forum där lokal och traditionell kunskap om rovdjur och rovdjursproblem kan tas till vara.
Utöver dessa formellt etablerade former för dialog sker ett löpande arbete på regional nivå med att skapa forum för dialog mellan allmänhet och regionala myndigheter. Många aktörer deltar och de regionala myndigheterna är en viktig del i detta arbete. Naturvårdsverkets roll i och med regionaliseringen av rovdjursförvaltningen är att stötta, vägleda och kompetensutveckla de regionala myndigheterna i dessa områden.
Regeringen anger i proposition En ny rovdjursförvaltning att en större del- aktighet i rovdjursförvaltningen, inklusive medverkan i inventeringar och möjligheter att delta i jakt på populationer med gynnsam bevarandestatus bidrar till att öka toleransen för rovdjuren i människans närhet. Det är viktigt att löpande stärka och vidareutveckla den lokala delaktigheten i rovdjurs- förvaltningen.
Dagens rovdjursförvaltning innebär flera möjligheter till olika sorters delaktighet. Tiotusentals människor har under de senaste åren deltagit i rov- djursförvaltningen, bland annat genom att inventera, att jaga rovdjur vid såväl licens- som skyddsjakt och att delta vid möten med representanter för ansvariga myndigheter.
Naturvårdsverket menar att det i dessa verksamheter finns möjligheter till förbättringar som kan leda till ökad delaktighet i rovdjursförvaltningen, samt ge ökad förståelse för förvaltningen. Inventeringsverksamheten hyser goda möjligheter att skapa delaktighet och dialog med intresserade aktörer. Ett system där fler kan delta aktivt i inventeringsarbetet och få insyn i förvalt- ningen kan ge förvaltningen ökad legitimitet. Dessutom kan det bidra till att trovärdigheten ökar för de beståndsantal myndigheterna tar fram för rovdjuren. Dagens gemensamma inventeringsarbete i renskötselområdet bör framhållas och en kontinuerlig vidareutveckling av samarbetet är en viktig faktor för en framgångsrik framtida rovdjursförvaltning i renskötselområdet och för fort- satt dialog mellan myndigheter och samebyar.
Dialog och lokal delaktighet är grundegenskaper för en rovdjursförvaltning med hög legitimitet. Naturvårdsverket menar att olika delar av den svenska rovdjursförvaltningen ständigt ska sträva efter att stärka dessa delar av för- valtningen.
Bristanalys
Det saknas idag en över landet enhetlig och allmänt tillgänglig länsvis sam- manställning och rapportering av inventeringsresultat och inventeringsmeto- dik för de olika rovdjursarterna.
Det har vid upprepade tillfällen framförts från tamdjursnäringarna att tjänstemännen inom rovdjursförvaltningen har för liten kunskap om och för- ståelse för näringarnas arbetssätt och förutsättningar samt för de problem som näringarna har med stora rovdjur. En metod för att öka förvaltningens kun- skap om näringarna och förbättra den ömsesidiga förståelsen för varandras förutsättningar skulle vara att gemensamt arrangera seminarier som belyser en enskild närings verksamhet och förutsättningar, inklusive de konsekvenser de stora rovdjuren har för näringen.
Det saknas en IT-lösning som tillgängliggör data som inte omfattas av sekretesslagstiftningen. Vidare är det en brist att information om jaktbeslut och jakternas utfall inte finns enkelt tillgänglig för allmänheten.
kompletterande åtgärder
Arbetet med kommunikation i rovdjursförvaltningen kommer att bedrivas enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket ska, i samverkan med länsstyrelserna och norska myndigheter, 2013 sammanställa årliga artvisa rovdjursrapporter till allmänheten. Rapporterna kommer att utformas på ett lättillgängligt sätt och redovisa förekomst i såväl Sverige som Norge.
• Naturvårdsverket kommer under 2013 att initiera seminarier om förutsättningarna för olika näringar som påverkas av förekomst av stora rovdjur.
• Naturvårdsverket tar under 2013 initiativ till återkommande samverkansmöten om rovdjursförvaltning mellan myndighets- och näringsrepresentanter i renskötselområdet. • Naturvårdsverket avser senast 2014 i databasform för allmänheten tillgängliggöra
information om beslut om jakt efter stora rovdjur samt om jaktens utfall. • Naturvårdsverket avser att under 2015 utreda om relevanta data om rovdjurs-
förekomst, viltskador och rovdjursjakt bör ingå i Sveriges officiella statistik.