Detta avsnitt ämnar diskutera de komplikationer som identifierats under arbetet med studien.
5.4.1 Marknadsföring av onoterade aktier
En av de största skillnaderna mellan delägarbaserad crowdfunding och övriga crowdfunding- modeller är, som tidigare nämnts, att onoterade företag inte får göra reklam för en nye- mission. Det faktum att en försäljning av onoterade aktier inte får marknadsföras innebär naturligtvis direkta konsekvenser på marknadsföringen av kampanjen och reser frågor om hur man ska kunna hitta finansiärer utan att direkt kunna tala om för allmänheten att en crowdfunding-kampanj har inletts. Företaget kan i detta fall inte gå ut via sina vanliga kanaler och annonsera sin kampanj, vilket är det vanliga inom andra typer av crowdfun- ding. Däremot finns det inga rättsliga problem med att andra personer och organisationer talar om, och sprider, kampanjen vilket innebär att företaget måste ha en mer planerad strategi för att via andra kanaler nå ut till potentiella finansiärer. De stora plattformar- na och internetsidorna via vilka crowdfunding-kampanjer genomförs har också ett sätt att gå runt denna lagstiftning. Detta görs genom att potentiella finansiärer först måste godkänna villkor och aktivt välja att ta del av all den information som delägarbaserade kampanjer innehåller. Problemet med detta är att finansiärerna redan måste vara inne på sidan för att få tillgång till kampanjen och dess innehåll. Denna rättsliga inskränkning av företagets möjligheter att marknadsföra sig kommer givetvis få komplikationer på hela marknadsföringsplanen och är någonting som måste tas i beaktande under planeringen av kampanjen.
18Se Appendix B 19Se Appendix B
5.4.2 ägarperspektiv
En annan komplikation med delägarbaserad crowdfunding är det faktum att ett företag efter en lyckad kampanj helt plötsligt kan gå från att ha haft ett fåtal ägare till ett hund- ratal ägare. Detta är en utmaning som kan bemötas på olika sätt, varav det ena är att entreprenören håller en dialog med alla nya ägare, vilket kan ta både tid och resurser. En annan möjlighet är att ett separat holding-bolag sätts upp, som i sin tur har en form av styrelse som företaget rapporterar till. Alla nya ägare som investerat i crowdfunding- kampanjen blir då delägare i detta holding-bolag, vars styrelse representerar de nya ägarna och agerar sedan mot bolaget med detta i åtanke. På så sätt kommer företaget runt de största problemen med alltför många ägare att ta hänsyn till och kommunicera med.20
Oavsett vilken möjlighet det aktuella företaget väljer att ta kommer det med stor sanno- likhet innebära stora skillnader i hur företaget kommer fungera i förhållande till hur det var tidigare. Arbetet med att binda de finansiärer som intresseanmält sin investering är även det omfattande, och kräver oftast juridisk konsultation.21Ett företag som har många
ägare är i regel ingen unik situation, utan förekommer i till exempel ko-operativ. Dessa företag är dock vana att ledas med många ägare och har rimligtvis anpassat sig efter en sådan typ av struktur. Problemet består istället i övergången från en struktur med få ägare till en struktur med många ägare. En sådan omställning skulle medföra en ny ar- betsbörda och i ett start up-företag skulle detta problem med stor sannolikhet bli större. Om företaget inte har utrymme att anställa någon att utföra arbetet med omställningen skulle detta arbete tillfalla någon av de redan anställda inom företaget, vilket skulle flytta fokus från den personens ordinarie sysslor. Dock bör här tilläggas att den fallstudie som presenterats inte har studerat efterarbetet med en lyckad kampanj, utan enbart mött des- sa potentiella problem i intervjuer och litteraturstudier, samt endast marginellt påbörjat planering om hur detta eventuella problem skulle bemötas i framtiden.
5.4.3 Kostnader vid delägarbaserad crowdfunding
Trots att delägarbaserad crowdfunding handlar om att ta in externt kapital till företaget är det inte självklart att kampanjen medför enbart inkomster, utan den är också bunden till kostnader. Dessa kan härledas till både förberedelserna av kampanjen men också till lanseringen via aktuell crowdfunding-plattform. Kostnaderna för företaget kan ses som rent ekonomiska men kan även kräva resurser i form av tid och arbetskraft.
Vid framställningen av kampanjmaterial kan det röra sig om kostnader för grafisk profil, framtagning av dokument eller assistans med filminspelning. Vid användning av en
20Se Appendix A 21Se Appendix B
crowdfunding-plattform tillkommer kostnader för att få lansera kampanjen och få tillgång till ytterligare tjänster, till exempel marknadsföring via plattformen i dess nyhetsbrev. Vidare kräver vissa kampanjer större marknadsföring som kan väljas att hämtas från en extern part. Vid en framgångsrik kampanj tillfaller dessutom en andel av det insamlade beloppet plattformen, vilket även det blir en kostnad för företaget. Dessutom kan företaget behöva stöd med det juridiska efterarbetet om företaget via kampanjen genererat många delägare.
Detta kan totalt resultera i stora kostnader och ett start up-företag måste ta ställning till om det är värt ansträningen. Beroende på företagets förutsättningar samt interna kunskaper, resurser och kontakter är kostnaden för för- och efterarbete olika stor. Däremot måste företaget ta med i beräkningen att plattformen är en betaltjänst.