I samband med att kampanjen skulle lanseras planerades en marknadsföringskampanj som skulle uppmärksamma Företaget. I arbetet framkom det att svensk lagstiftning för- bjuder marknadsföring av nyemissioner av onoterade aktier,4vilket hade inverkan på både
kampanjen och marknadsföringsstrategin. Det kan därför vara av vikt att belysa att all marknadsföring planerades inom ramen för vad svensk lagstiftning i detta avseende tillå- ter. Ett annat problem som uppstod vid detta arbete var att det inte var tydligt vilka Företagets marknadsföring skulle rikta sig mot. Problemet uppdagades då frågan om vem som väntades investera i Företaget väcktes. Denna fråga handlade dels om vilka som var intresserade av Företagets verksamhet, och dels om vilka som vanligtvis investerar i de- lägarbaserade crowdfunding-kampanjer. Föreställningen som rådde var att crowdfunding var intressant för alla som kände för det företaget som förde en kampanj. Detta innebar då att det fanns flera potentiella marknadsgrupper som Företagets marknadsföring skulle kunna rikta sig mot. För att få en tydligare bild av dessa marknadsgrupper genomfördes en marknadssegmentering, där alla potentiella finansiärtyper listades genom att utifrån Företagets nuvarande målgrupper göra en segmentering liknande den Gunter och Furn- ham (1992) talar om. Tillsammans med Rogers (1983) uppdelning av mottagare och den kommunikationsteori som Granovetter (1973) behandlar kunde länkar mellan Företaget och de olika marknadssegmenten utformas. Detta skulle ge en bild av vilka grupper som skulle kunna tänka sig att investera, vad som motiverade dessa grupper till att vilja inve- stera, samt till vilka belopp de olika grupperna skulle kunna vara beredda att investera. Figur 10 visar resonemangen som ledde fram till de olika marknadssegmenten.
De grupper som ansågs vara mest intressanta var de som kunde kopplas till Rogers (1983) beskrivning av innovatörer och tidiga mottagare. Då innovatörerna är benägna att
Figur 10: Bilden visar de resonemang som ledde till de olika identifierade marknadsseg-
menten.
ta risker i saker de tror på ansågs dessa vara mest troliga att investera i Företaget. Om de tidiga mottagarna kunde nås skulle förhoppningsvis dessa kunna lyfta Företaget, i och med att de tidiga mottagarna enligt Rogers oftast ses som opinionsbildare. Från marknadsseg- menteringen gick det också att urskilja till vilka grupper det existerade svaga band, vilket Granovetter (1973) menar bidrar till bättre spridning av information. Om det fanns svaga band till en viss grupp skulle kommunikationen mot dessa troligtvis underlättas. Med den marknadssegmentering som genomfördes kunde potentiella investerargrupper identifieras.
De mest intressanta grupper som identifierades var följande:
• Elbilsägare: personer som äger elbilar och gärna ser en utbyggnad av infrastruktur med laddmöjligheter, vilket skulle underlätta deras vardag.
• Mikroproducenter av solel: personer som ser en ekonomisk vinning i att kunna ta del av Företagets produkter och tjänster.
• Affärsänglar och hobbyfinansiärer: personer som är intresserade av att göra investeringar som kan leda till avkastning.
Intresset för Företagets verksamhet hos elbilsägare och mikroproducenter var svårt att uppskatta utan en djupare marknadsanalys. Det var således svårt att uppskatta om dessa skulle vara intresserade av att investera, och i så fall till vilka belopp. Det som dock kunde sägas om både mikroproducenter och elbilsägare var att de kunde ses som innovatörer och tidiga mottagare enligt Rogers (1983) på deras båda respektive marknader. Detta skulle tyda på att dessa grupper utgörs av personer som är villiga att ta risker för att uppnå något de tror på. Det var dock svårt att avgöra om dessa skulle agera innovatörer för Företagets produkter. Vad gäller hobbyfinansiärer och affärsänglar var det däremot tydligare att dessa potentiellt skulle ha ett intresse av att investera i ett företag som Företaget. Det framkom också att de vanligaste investerarna vid delägarbaserad crowdfunding utgörs av just denna grupp.5,6 Det påpekades även att investeringar som görs vid delägarbaserad
crowdfunding sker i snitt till ett belopp runt 35 000 kronor,7 vilket man kan anta är en
hög summa för gemene man. Det går att hävda att en så pass hög investering inte är ett måste bara för att det råkar vara snittinvesteringen på Fundedbyme, dock är det endast tillåtet med 200 ägare i ett onoterat företag,8 och då Företaget ville ta in kapital på runt
två miljoner skulle detta leda till en snittinvestering på 10 000 kronor per finansiär. En investering till så pass höga belopp görs vanligtvis inte av personer utan god ekonomisk ställning.
Efter marknadsegmenteringen påbörjades arbetet med marknadsstrategin. Vid mark- nadsföringen av kampanjen var det viktigt att lyfta innovationen och visa på dess potenti- al. Företagets innovation ansågs följa flera av de kvaliteter som Rogers (1983) lyfter fram som viktiga för att få genomslag med en innovation. Företagets produkter ansågs ha ett relativt övertag på marknaden, då de underlättade flera komplicerade processer på den marknaden de agerade, samt erbjöd nya ekonomiska möjligheter för sina användare. Pro- dukterna bidrog även till att lösa mycket aktuella miljöproblem, samt var anpassade för
5Se Appendix A 6Se Appendix C 7Se Appendix C 8Se Appendix A
att enkelt kunna implimenteras i redan existerande infrastruktur. Företagets produkter var även enkla att använda, då Företaget erbjöd en full systemlösning som kombinerade flera komplicerade områden och gjorde dessa enkla för användaren. Produkterna erbjöd även ett enkelt användargränssnitt, vilket gjorde det enkelt för användaren att tydligt se hur produkterna fungerade. Dock saknades en möjlighet för potentiella användare att testa och ta del av produkternas funktioner i förhand. På grund av detta ansågs publika evenemang, där potentiella finansiärer själva kunde se hur pass väl Företagets produkter fungerade. Genom att lyfta fram alla dessa kvaliteter hos Företagets innovation ansågs mottagarviljan av innovationen öka, och på så vis övertyga fler potentiella finansiärer att investera.
Marknadsstrategin utgjordes av diverse nyheter kring Företaget som skulle gå ut i pressutskick. Företagets VD hade sedan tidigare upprättat kontakt med journalister på tidsskrifterna Elbilen i Sverige och Ny teknik och hade fått möjlighet att bli omskriven hos dem. Dessa tidsskrifter ansågs passa marknadsföringsstrategin bra, och vad de skulle lyfta om Företaget förbereddes tillsammans med företaget. Då Elbilen i Sverige är en branchtidning som når ut till många som har ett intresse av elbilar, det vill säga gruppen elbilsägare som identifierades i marknadssegmenteringen, anpassades denna artikel för att lyfta värdet i innovationen för just elbilsägare. Tidsskriften Nyteknik lyfter i allmänhet teknisk innovation, vilket ansågs bra för Företaget. Genom att i informationsspridningen kunna lyfta Företagets innovation ansågs potentiella finansiärer som vill investera i bra tekniska innovationer kunna nås. På grund av detta lyfte artikeln Företagets innovativa lösningar. I och med att Nyteknik har ryktet om sig att lyfta ny innovativ teknik skulle dessa kunna ses som opinionsbildare, vilka skulle förmedla kvaliteterna i Företagets inno- vation. Dessa artiklar planerades att publiceras i samband med att kampanjen lanserades, och sedan spridas i de nätverk som Företaget hade genom kunder, samarbetspartners och advisory board. Denna strategi valdes, då den gick väl ihop med Granovetter (1973) teori om svaga band. I och med de svaga banden mellan Företaget och tidsskrifternas läsare kunde Företaget skapa band till dessa, och på så vis få möjligheten att nå ut till många de annars inte når ut till. Förutom pressutskick planerades även ett antal publika eve- nemang som även dessa planerades att spridas i sociala medier. I detta fall utnyttjades Företagets svaga band till advisory board-medlemmarnas nätverk. I och med spridning genom advisory board-medlemmarnas sociala medier skulle Företaget kunna nå ut till medlemmarnas alla tusentals följare, vilket ansågs vara en god marknadsföringsstrategi, och kunde härledas med hjälp av Granovetter (1973) i kombination med Rogers (1983) opinionsbildare. På samma sätt ansågs plattformen via vilken kampanjen skulle genom- föras kunna agera som ett svagt band ut mot de finansiärer som var kopplade till denna. I och med de rättsliga komplikationer som kunde uppstå vid marknadsföring av onote-
rade aktier kunde Företaget inte marknadsföra sin kampanj direkt i sina egna kanaler. Dock är det lagligt för annan media att berätta om kampanjen, vilket gjorde att denna marknadsföringsstrategi även var att föredra från ett rättsligt perspektiv. Då marknadsfö- ringsplanen startade i samband med att kampanjen stannade av i och med ledningsbeslut kunde planen aldrig helt genomföras. Dock hann artiklarna publiceras, vilket resulterade i att Företaget mottog flera reaktioner och intresserade finansiärer.