4.3 På vilket sätt stödjer regelverket ett flexibelt agerande?
4.3.1 Konceptuella och Doktrinär flexibilitet
Respondenterna uttrycker en ganska divergerande bild över hur tillåtande FV som
organisation är avseende kontrasterande synsätt. C Skv menar att det kan medföra risker om kreativitet och flexibilitet begränsas genom konservatism. Hans erfarenheter visar att FV i det fallet inte påvisat några direkta begränsningar. Han har istället upplevt att stödjande delar ur FV hanterat innovativa idéer genom att anpassa taktik och uppträdande på ett för hans enhet tillfredställande sätt. Särskilda Helikopter Gruppen (SHG) är en del av
specialförbandssystemet men tillhör FV. C Skv har erfarenhet av samarbete med gruppen och uttrycker uppskattning för hur de tagit sig an de okonventionella metoder och taktik som använts.
Tidigare divisionschefen på SHG (C Div) menar att hans division varit ledande i att försöka förändra regelverket för att kunna uppträda på ett sätt som harmoniserar med övriga
specialförbandssystemet. För vissa profiler har det krävts avsteg eller förändringar av reglerna. C Div menar att specialförbanden inte vill stöta sig med de stödjande förbandens ledning och därför inte kräver förändringar eller avsteg i första taget. Detta har lett till begränsningar på förbandet som helhet. Det är enligt honom en konsekvens som tas framför att riskera en konflikt mellan enheterna inom FM. När reglerna väl ifrågasätts och synas är det dock inte ovanligt att en förändring sker menar han. Har ett behov av förändring framförts så har förändring oftast skett efter en granskning av L CF och CF.
Just bristen på en ifrågasättande attityd lyfts av C NI. Han uttrycker en förståelse för att flygverksamhet kräver regler och rutiner eftersom den präglas av risker men menar samtidigt att dessa generellt ifrågasätts i alltför liten omfattning. C NI ger i intervjun ödmjukt uttryck för hans uppfattning att traditioner och kultur i flygverksamheten präglar reglerna mer än det faktiska behovet gör.
Ovanstående tyder på att det finns en viss acceptans för diskussioner och kontrasterande synsätt inom FV men att det råder en spänning mellan understödda förband och FV där alltför mycket ifrågasättande undviks.
Chefen Libyeninsatsen ger i intervjun exempel på en stelbent organisation som han exemplifierar genom att uttrycka sina erfarenheter från baseringen av sitt förband på Sigonella, Sicilien, Italien. Hans förband hade uppgiften att vara beredda att basera och genomföra insats inom en radie av 600 mil från Bryssel med en tyngdpunkt mot Afrika. För att förbereda en eventuell insats söktes ett nödvändigt verksamhetstillstånd av FlygI. Detta detaljerade dokument beskrev allt från tältens inbördes placering till hur rapporteringar skulle ske vid transporter utanför basen. När sedan grupperingsplatsen visade sig bli Medelhavets största ö, Sicilien, överensstämde inte tillståndets krav med verkligheten. Istället för att skapa en förändring användes alla rutiner enligt tillståndet eftersom verksamhetstillståndet
upplevdes vila på dessa och dessutom vara styrande. Innebörden blev att tält slogs upp i hangarer och civila hyrbilar eskorterades av beväpnad skyddspersonal. Rutiner anpassade för djupaste Afrika applicerades i en helt annan kontext vilket fick ledarskaps och pedagogiska problem som följd. Kravet att uppfylla procedurer för ett bibehållet verksamhetstillstånd synes viktigare än adekvata förutsättningar för att genomföra uppdraget att upprätthålla no-fly zone över Libyen.
I Libyenfallet var det tolkningar av det mest övergripande regelverket RML och dialog med FlygI som låg till grund för det till synes byråkratiska och oflexibla förhållningssättet. RML har i skrivande stund kommit i en helt ny utgåva och är under en längre implementering. FlygI tillfrågades under gruppintervjun om hur denna förändring kommer att påverka möjligheten till flexibelt och effektivt agerande från FV sida. Svaret är entydigt att hela syftet med
förändringen är att skapa möjligheter för FV att agera under större egna mandat och ramar för att inte vara så detaljstyrd av RML som varit fallet tidigare. Nu beskrivs istället vad som skall åstadkommas av FV, snarare än hur detta skall ske. Detta tyder på en utveckling mot
uppdragstaktik L QnJRQ PnQ ´Vi har i alla fall bidragit, tror jag, med att utveckla ett regelverk VRP WLOOnWHU GHW KlU IOH[LEOD WlQNDQGHW 'HW KRSSDV YL Sn ´86 säger en av inspektörerna. Genom att beskriva övergripande krav istället för att detaljstyra vilket den civila motsvarigheten till
regelverket gör så hoppas FlygI uppnå denna effekt. Anledningen till att man lämnar det mer civila regelverket är att risk och säkerhet inte samspelar på samma sätt vid militär
flygverksamhet som vid civil dito. En av inspektörerna uttrycker en riskacceptans genom att XWWDOD ´gYDU PDQ LQI|U LQVDWV HOOHU lU L HQ LQVDWV Gn NDQ PDQ WLOOnWD DQGUD UHJOHU.´87 Genom att även övning inför insats nämns står inte uttalandet i motsats till de respondenter som tidigare fört diskussioner om ökad risk med förändrade förfaranden och regelverk under skarpa insatser kontra under övningar.
Genom det nya regelverket hoppas FlygI skapa bättre doktrinära förutsättningar för FV att bli effektiva. ElOHU VRP XWWDODGHV XQGHU LQWHUYMXQ ´5HJHOYHUNHW VND L DOOD IDOO LQWH YDUD
KLQGUDQGH ´88 För att skynda på införandet av det samma har FlygI skapat mer detaljerade rekommendationer för hur FV kan uppnå de i bestämmelserna presenterade kraven på verksamheten. Dessa är dock inte bindande utan rådgivande.
CF diskuterar kring doktrinär flexibilitet när han säger att förutsättningen för att kunna vara flexibel och föränderlig är att det finns ett gediget regelverk på plats. Han uppmuntrar ifrågasättande men inte överträdelser. Vissa regler, menar FlygI, blir med naturlighet inaktuella bland annat eftersom nya flygsystem ersätter gamla. Även FlygI delar CF, C Skv SOG, C NI och C SHG bild av att ifrågasättandet av FV regelverk sker alltför sällan vilket får en hindrande effekt på verksamheten.
Denna tes stärks genom gruppintervjun med yngre piloter ur hela FV där respondenterna utstrålar en stor sund ödmjukhet inför regelverket och dess följande, men något ifrågasättande blir i diskussionen inte aktuellt. Snarare framkommer en varierad grad av förtroende för regelverket beroende på inom vilket flygsystem piloterna arbetar vilket möjligen indikerar kulturskillnader mellan förbanden.
Anledningen till att inte regelverket ifrågasätts mer än vad som är fallet kan finnas i C TU förklaring om hur yngre piloter uppfostras. Han menar att tidigare, med ett mindre omfattande regelverk, fick yngre medarbetare lära sig bakgrunden till regeln eller bestämmelsen. Numera är regelverket så omfångsrikt att det är själva regeln som lärs ut och inte dess innebörd. Detta menar han hämmar det kritiska granskandet som FV måste förbättra. Han menar vidare att de
87 Flyginspektör under fokusgruppintervju vid Flyginspektionen 2020-02-14. 88 Ibid.
skrivna bestämmelserna kan ändras eftersom det är FV egen personal som formulerat huvuddelen. Han uttrycker en positiv anda trots att han tolkas något luttrad av ett snårigt regelverk som hanterar införandet av nya förmågor och materiel, vilket är hans arbete att leda. Anledningen till det positiva intrycket är att han ser en förändring av nuvarande regelverk och ett renodlat sådant. Idag, menar han, består det av en blandning bestämmelser, tips och
taktiska anvisningar vilket ska förändras. C TU sänder också signalen att desto större ansvar som skall hanteras desto mer komplex blir bilden av verksamheten. Bilden konfirmeras också av LCF som påtalar att till synes enkla förändringar kan bli komplicerade med växande flygsäkerhets- och arbetsgivaransvar.
CT anser att FV generellt KDU ´K|JW L WDN´ RFK HQ K|J JUDG DY WROHUDQV L VLQ YHUNVDPKHW / &) refererar till Just Culture-kulturen89 som skall råda i FV när han menar att vår verksamhet strävar efter att vara icke dömande. Denna kultur menar han råder i FV i både skrift och handling. Även chefen flygunderhåll på helikopterflottiljen (C Fuh) menar att andan inom FV är att inte bestraffa felaktiga handlingar så länge de inte begås i ont uppsåt utan med bästa intentioner. Han beskriver ett ärende där en tekniker brustit i sitt arbete. Organisationen tar då ansvar genom att utbilda individen och på det sättet också erkänna att man inte gett denne rätt förutsättningar tidigare.
När C Fuh får frågan vad hans uppgift som ansvarig för flygunderhållet inom flottiljen innebär, EOLU VYDUHW ´0LQ KXYXGVDNOLJD XSSJLIW lU DWW IO\JXQGHUKnOOVGHOHQ 9 $ IXQJHUDU RFK lU tillräckligt säker enligt kraven i RM/ ´90 Detta signalerar en byråkratisk och stel inställning som C Fuh själv vidhåller präglar den militära flygunderhållstjänsten. Den konceptuella och doktrinära flexibiliteten uppfattas i intervjun inte få särskilt mycket utrymme inom den tekniska tjänsten i FV. Snarare är det regeluppfyllnad, regelbundenhet och ordning som skall råda för att uppfylla kraven på flygsäkerhet.
Intrycket ges av flera respondenter att FV just nu är på toppen av regelstyrning och rigida tolkningar. Flera av de mer erfarna respondenterna menar att så inte var fallet bakåt i tiden. C TU menar att FV identifierat en fixarmentalitet bland flygare som var ett hot mot
flygsäkerheten och därför åtgärdade detta med detaljstyrning.
89 Dekker, Sidney, Just culture: balancing safety and accountability. 90 Chef flygunderhåll, Helikopterflottiljen, Malmen, 2020-01-31.
Officersyrket utmärks genom att hela tiden komma framåt och vara flexibel. Att hela tiden komma på lösningar. När man stöter på patrull, ha en plan om hur man ska göra för att nå målet. Det här gäller också inom flygverksamheten, för det är ju fortfarande så att det är en militär verksamhet. Så där har vi en kultur som kan leda till något farligt. Att man har för mycket do-perspektiv. Men det är nog så viktigt för det är det som präglar oss. Med tiden när vi fört in en massa regler, så har vår kultur förändrats där vi är lite mer kontrollerande och kontrollerade. Om någon gör ett misstag, även om vi inte vill ha en sådan kultur, så blir man lite mer uthängd. Det har ju gjort att vi blir mer och mer försiktiga så att idag inte har kvar den riktiga kulturen utan nu är den första frågan vi ställer oss när vi får HQ Q\ XSSJLIW ´InU YL göra dHW KlU"´ LQWH ´KXU J|U YL QX"91
Flertalet av respondenterna vittnar om att en förändring mot ett regelverk som stödjer ett effektivt användande av stridskraften under alla konfliktskalor är nödvändig. En utveckling mot en ökad doktrinär flexibilitet i regelverket är sannolik, då nära nog alla nivåer i det beslutande systemet är överens om en sådan. Hur den planeras att utvecklas analyseras vidare i underkapitlet lednings- och kognitiv flexibilitet.
Sammanfattning konceptuell och doktrinär flexibilitet
Flertalet respondenter påtalar att kulturen inom FV är tillåtande avseende misstag eller missbedömningar. Motsatsen indikeras dock från ett håll. Ledande befattningar menar sig uppmana personalen till att ifrågasätta regelverket för att kunna förändra och förbättra. Detta talar för en relativt tillåtande kultur och en organisation som uppmuntrar till diskussioner som utmanar den dominerande uppfattningen. Dock vittnar respondenter ur insatskategorin om att det finns en ovilja att ifrågasätta för att undvika konflikter mellan enheter. Vid gruppintervjun med yngre piloter uppfattades inte känslan av att dessa upplevde mandatet att ifrågasätta och försöka påverka.
En förändring sker just nu i det övergripande regelverket. Samtliga respondenter med
beslutande mandat i studien har identifierat en brist på doktrinär flexibilitet och en strävan att åtgärda densamma. I flygunderhållsdelen av FV upplevs en avsevärt större dogmatism än i de flygande delarna. Denna del kommer också med pågående regelförändring få möjligheten till en större flexibilitet vilket diskuteras vidare i kommande kapitel.
En egen reflektion är att ju mer adekvat och uppdaterat ett regelverk är, ju större blir förtroende för det och således också sannolikheten att de efterföljs.