4.4 Sammanfattning av analys
4.4.2 Sammanfattning forskningsfråga 2 På vilket sätt stödjer regelverket ett flexibelt
Kulturen inom FV uppfattas som tillåtande avseende misstag eller missbedömningar.
Motsatsen indikeras dock från enstaka respondent. Ledande befattningar menar att regelverket ifrågasätts alltför sällan och påstår sig uppmana personalen till detta. Detta talar för en relativt tillåtande kultur och en organisation som uppmuntrar till diskussioner som utmanar den
104 6RHWHUV - / %RHU 3 & ³&XOWXUH DQG )OLJKW 6DIHW\ LQ 0LOLWDU\ $YLDWLRQ´ V -133.
dominerande uppfattningen. Dock uppfattas inte en sådan vilja från personalen. Orsaken till detta framkommer inte. Dock framkommer en ovilja från understödda förband och
myndigheter att ifrågasätta och kritisera regelverkets begränsningar för att undvika konflikter mellan enheter.
En egen reflektion är den stora öppenhet som mött mig under intervjuerna där svagheter med egen organisation och eget handlande öppenhjärtigt diskuterats. Detta indikerar en öppenhet och vilja till förändring.
Respondenterna identifierar unisont en brist på doktrinär flexibilitet men uttrycker en vilja att förändra detta på olika sätt. En del är att det övergripande regelverket RML nu förändrats till att bli mindre detaljstyrande. Hur FV omhändertar detta återstår att se. Inom flygunderhåll upplevs större inslag av dogmatism än vid de flygande enheterna. Tolkningen är att detta är en kulturellt betingad skillnad. Ambitionen motsvarar vad teorin förespråkar avseende öppenhet och tillåtande kultur men de okonventionella idéer syftande till kontrasterande till det
allmängiltiga synsättet tycks i praktiken utebli.106
FV har en process för att genomföra förändringar på teknisk materiel. Dock är den för flera respondenter som normalt arbetar med tekniska förändringar komplicerad och
tidskonsumerande i normalfallet. Dock finns tydliga exempel från närtid när tekniska
förändringar genomförts mycket snabbt och med stor samsyn i organisationen. Processen kan vara effektiv om motivet och viljan i organisationen är stark.
Flygunderhållstjänsten tolkas vara en oflexibel organisation genom att konservatism och regelbundenhet kulturellt anses flygsäkerhetsfrämjande inom det tekniska underhållet. Flera beslutsfattare arbetar för en utveckling där beslut i vissa kritiska situationer kan göras av mandaterad expertis genom kloka avdömningar snarare än regelverkets binära
ställningstaganden.
Det upplevs förekomma en spänning mellan regelverket som helhet och ett flexibelt,
okonventionellt och innovativt agerande. Trots detta uppfattas det i vissa fall möjligt att skapa en flexibel taktisk lösning genom att inkorporera reglerna. Dock måste reglernas utformning vara av typen bestämmelser snarare än beskrivningar för att möjliggöra ett flexibelt
användande. Denna spänning och möjlighet till taktisk anpassning har visualiserats i figur 11, kapitel 4.3.3.
Mandatet för en sådan taktisk anpassning anses av respondenterna ligga på lämplig nivå. När så inte är möjligt kan ett avstegsförfarande nyttjas vilket huvuddelen av respondenterna förordar. Mandatet för avsteg finns idag på relativt hög nivå i organisationen. Ett arbete skall påbörjas med att mandattilldela dessa avsteg samt skapa en typfallskatalog där olika avsteg redan förberetts. Detta sätt kan sannolikt leda till flexibilitet genom att kognitivt skapa nya lösningar på framtida problem. Trots detta är det enligt flexibilitetsteorin inte tillfredställande eftersom det förberedda i någon mån anses lönlöst.107 En sådan förberedelse skapar dock förutsättningar för ett flexibelt handlande vilket trots allt är teorins grundläggande tes för framgång. Riskforskare Hansson föreslår däremot just detta förfarande men i aspekten att göra riskanalyser, när han menar att ett bra sätt att omhänderta svårigheten att överblicka tänkbara scenarion är att just skapa typfall.108
Det upplevs finnas en rädsla för att mandatgivande på alltför låg nivå skall medföra en minskad operativ effekt, genom att den totala risken ökar med minskad flygsäkerhet. Mandatet för avsteg kräver erfarenhet och utbildning. Viss kulturskillnad upplevs inom FV avseende hur den enskilda piloten upplever sitt generella beslutsmandat. Finkel menar i sin flexibilitetsteori att avstegsförfarande är en tydlig indikator på en effekttagande mandatbrist. Teorin beskriver dock inte på vilken nivå mandat bör ges varför innehållet blir svårhanterat.
107Finkel, Meir, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, s. 1-5. 108Hansson, Sven Ove, Riskfilosofi: en introduktion, s. 27-29.
5 Resultatet
Sammanvägningen av resultaten från de två nedanstående forskningsfrågorna används för att besvara huvudfrågan och uppfylla studiens syfte.
5.1.1 Hur förhåller sig militär riskhantering till flygsäkerhet?
Analysen utgick från empirin för att skapa förståelse, därefter applicerades riskanalysteori för att uppnå en fördjupad förståelse. Slutligen skapades en teoretisk modell för att komplettera teori om möjligheten att uppnå flexibilitet i en regelstyrd verksamhet.
Utefter respondenternas resonemang dras slutsatsen att det i FM finns en delad riskhantering där flygsäkerhetsrisker till stora delar hanteras separat från hanteringen av de militära hoten. FV har forum för att sammanföra dessa risker men detta uppfyller inte teorins krav för en adekvat riskhantering.109 Den militära operativa risken respektive flygsäkerhetsrisken hanteras inte i samma riskanalys vilket enligt riskhanteringsteori innebär att resultatet inte blir
tillförlitligt.110 En riskanalys baserad på enbart flygsäkerhetsrisker eller operativa risker associerade med motståndaren blir således missvisande.
Istället har en relation mellan dessa risker framträtt. Teoretiskt kan relationen beskrivas såsom nedanstående figur 12, där den militära riskhanteringen och flygsäkerheten har en direkt påverkan på varandra. För en optimal hantering av den totala risken måste dessa sammanföras i en gemensam bedömning då företeelserna kommunicerar med varandra. Genom ett fortsatt fokus på flygsäkerhet även under kritiska situationer kan en hög operativ förmåga bibehållas. Dock måste detta ske i balans enligt riskhanteringsmodellen. En överfokusering på en aspekt får ödesdigra konsekvenser på den andra. En ökad fokusering på det militära yttre hotet ökar flygsäkerhetsriskerna och en alltför diger fokusering på flygsäkerheten riskerar att skapa en sårbarhet för det yttre hotet.
109 Hansson, Sven Ove, Riskfilosofi: en introduktion, s. 24-36.
110 Hansson, Sven Ove, Riskfilosofi: en introduktion, /LZnQJ +DQV ³5LVN communication within military decision-PDNLQJ SHGDJRJLF FRQVLGHUDWLRQV´
Figur 12 Riskrelationsmodellen, författarens modell efter respondenternas resonemang om relationen mellan militär risk och flygsäkerhet.
5.1.2 På vilket sätt stödjer regelverket ett flexibelt agerande?
Analysen utgick från empirin för att skapa förståelse, därefter applicerades Finkels
flexibilitetsteori för att uppnå en fördjupad förståelse. Slutligen skapades en teoretisk modell för att utveckla flexibilitetsteori.
Generellt är FV regelverk avseende flygtjänst och stödjande funktioner omfattande och detaljerat. För att skapa en flexibilitet för uppkomna situationer och problem har avstegsförfarande skapats. Mandatet för att göra avsteg återfinns på hög nivå inom
organisationen. Detta följer inte teorins kriterier för ledningsflexibilitet111 men ses ändock gynnande. Trots en spänning mellan ett rigoröst regelverk och flexibla taktiska metoder kan sådana skapas eftersom FV chefer upplevs innovativa och regelverket kan stödja deras kognitiva flexibilitet. Detta möjliggörs genom att bestämmelserna för flygtjänsten förvisso är detaljerade men också endast styrande i små tidsförlopp eller avseenden vilket innebär att en taktisk okonventionell lösning kan bli möjlig med dessa inkorporerade.
Den tekniska flexibiliteten finns inbyggd i FV genom en materielutvecklingsprocess. Denna tolkas svårpenetrerad och komplicerad vilket gör att den uppfattas ineffektiv. Dock visar det sig empiriskt att den kan vara mycket effektiv när det finns en tydlig vilja och målsättning.
Viljan att utveckla regelverket för att ytterligare stödja ett mer flexibelt agerande är tydlig. Denna har redan påbörjats med flyginspektionens nya övergripande regelverk sedan 1 mars 2020. Önskad utveckling finns också avseende organisationens totala engagemang att påverka regelverket. FV upplevs internt mottaglig för ifrågasättande, men av anledning som inte framkommer i studien, saknas i mångt och mycket den dialog som teorin menar är avgörande för en innovativ och flexibel organisation.112