Konklusion

Ovan har jag redogjort för resultat och analys utifrån tematikerna; Trygghet,

Medvetandehöjning, Systerskap(ande) samt likheter och skillnader mellan formella och informella rum. I sektionen nedan ämnar jag utifrån dessa tematiker besvara mina

forskningsfrågor. Då min första forskningsfråga berör sambandet mellan begrepp kommer denna att redogöras för sist. Ambitionen är att utifrån forskningsfrågorna redogöra för resultat av mitt syfte som är att; analysera hur förståelser och praktiker av kvinnligt

erfarenhetsdelande online bidrar till systerskap(ande) online.

Hur förstår informanterna kvinnors interaktioner om våld online?

En röd tråd genom förståelser av kvinnors interaktioner om våld var att erfarenheterna av våld förstods vara gemensamma för kvinnor. Som ett resultat av detta arbetade samtliga rum för att premiera kvinnors erfarenheter. Detta kunde göras genom antingen kvinnoseparatism eller genom att aktivt premiera kvinnors erfarenhetsdelande i t.ex. kommentarsfält.

Av informanter från både formella och informella rum framställdes kvinnors interaktioner gällande våld online som ett erfarenhetsdelande. Av informella rum erfarenhetsdelande mellan individ och individ. Av formella rum erfarenhetsdelande mellan individ och någon som delade kollektiva erfarenheter (alltså inte ’ultrapersonliga’ sådana). Erfarenhetsdelandet var i delar präglat av ett behov att ’bara få ur sig det’ under premisser jag liknade vid ett ’mellanmänskligt möte’. Vidare verkade rummets rumsliga aspekter spela roll. De informella rummen omnämnde ’stämningen’ som viktig, något jag i min analys benämnde som ett ’feministiskt bemötande’. De formella rummen omnämnde deras systerskap(ande)

förhållningssätt som viktigt i bemötandet av kvinnor. Gemensamt för det feministiska och det systerliga bemötandet är hur de går i linje med feministisk våldsforskning. Med detta menar jag att bemötandet präglas av en vilja att synliggöra de strukturella aspekterna av våldet, lyfta skuld och skam och att stärka kvinnan genom att tro på hennes upplevelse.

Mina informanter förstår alltså kvinnors interaktioner om våld i dessa rum såsom att

karaktäriseras av en feministiskt medveten och erfarenhetsbaserad interaktion. Gemensamt för de båda rummen är att de sker ’interaktivt’ kvinnor sinsemellan. Det interaktiva

erfarenhetsdelandet skiljer sig från erfarenhetsdelande under hashtags som snarare bildar flöden av ’separata’ erfarenheter.

Vad innebär medvetandehöjning i onlinebaserade rum för kvinnligt erfarenhetsdelande om våld?

I min analys har jag synliggjort differenser i praktiker av medvetandehöjning. För denna utvidgade förståelse av medvetandehöjning kommer jag att redogöra nedan.

Informanterna för de informella rummen omnämnde ett ’skav’ som ett motiv för kvinnors erfarenhetsdelande. Informanterna menade att kvinnor upplevde våldserfarenheter som just ’skav’ för att kvinnor inte haft ord för att begripliggöra sina dessa som just våld. De menade att i mötet med andra kvinnor i kommentarsfälten fick de ord för sina upplevelser och kunde formulera dessa som just våld. Informanterna för de informella rummen inkluderade sig själva i processen av ’medvetandehöjning’, något jag i mitt resultat genom en samanalys påvisade som en ’kollektiv kunskapsprocess’. De informella rummen omnämnde självmant inte sina utsagor som medvetandehöjning. De informella rummens praktiker ligger ändock väldigt nära Karlssons (2018) beskrivning av traditionell medvetandehöjning.

I min studie har de formella rummens praktiker av medvetandehöjning (av informanterna omnämnda som just sådana) påvisats kunna praktiseras på andra vis än det traditionella. Ett flertal informanter för de formella rummen påtalade nämligen möjligheten att praktisera medvetandehöjning, utan att inkludera ’ultrapersonliga’ erfarenheter – något som traditionellt sett utgjort grunden i konceptet. De formella rummen arbetade istället med

medvetandehöjning genom att förmedla t.ex. att ’många upplevt liknande saker’ eller ’dela’ kunskap om våldet. På så vis synliggöra erfarenhetsdelandet mot en struktur. I min analys har jag argumenterat för att de formella rummens praktiker av medvetandehöjning synliggör ett motstånd mot emotionell närhet. För att synliggöra differensen i praktikerna rummen sinsemellan har jag omnämnt de formella rummens praktik av medvetandehöjning som ’envägs-medvetandehöjning’.

I min analys synliggörs en diskrepans i praktiker av medvetandehöjning mellan formella och informella rum. Informanterna för de informella rum har beskrivit en praktik av

medvetandehöjning som innebär att kvinnor kommer samman och medvetandehöjer

varandra. Detta medans de formella rummen praktiserar medvetandehöjning såsom att någon utifrån befintlig kunskap medvetandehöjer någon annan.

Vilka kvinnor verkar inkluderas i ett onlinebaserat systerskap(ande)?

Min analys har i delar belyst hur onlinebaserade rum för erfarenhetsdelande om våld tillgängliggör ett systerskap(ande) för kvinnor som annars inte hade kunnat ta del av detta. Tidigare forskning på ämnet har påvisat att både psykosocialt stöd och organisering online upplevs mer tillgängligt för unga kvinnor (Löfberg, Aspan 2011; Keller 2016). Min studie har bekräftat detta gällande unga kvinnor, men också påvisat att det är möjligt att bredda denna förståelsen genom att däri även inkludera kvinnor utan eller med osäkra uppehållstillstånd. I min studie har dessa slutsatser primärt baserats på utsagor gällande anonymitet utifrån ett teoretiskt ramverk av implicit intersektionalitetsteori.

Jag menar att min studie också väcker rum huruvida ett onlinebaserat systerskap(ande) skulle kunna inkludera fler kvinnor då dessa rum kan osynliggöra sociala kategorier såsom funktion, etnicitet m.m. Detta är dock inget min studie tillhandahåller underlag för att analysera utan kräver vidare studier, kanske utförda med explicit intersektionalitetsteori, för att undersöka.

Jag menar att min studie påvisar att kvinnors interaktioner baserade på erfarenheter underbygger systerskap(ande). Holmberg (2013) menar att varje kvinnoseparatistisk träff utgör ett potentiellt systerskap(ande). Detta menar jag stödjer min slutsats, eftersom kvinnors interaktioner om våldserfarenheter i rum där kvinnors berättelser premieras kan förstås tangera kvinnoseparatism, trots att denna inte är absolut i samtliga rum.

Genom att analysera förståelser av kvinnors interaktioner i dessa rum har jag synliggjort att praktiker av systerskap(ande) kan skilja sig åt. För detta kommer jag att redogöra nedan.

Med viljan att synliggöra differenser inom systerskap(andet) som praktik har jag introducerat begreppen ’cirkulära’ och ’linjära’ systerskap. Cirkulära: systerskap(anden) genom givande och tagande med emotionell närhet. Linjära: systerskap(ande) i etapper (A till B, B till C, C till D) utan emotionell närhet. De cirkulära systerskap(andet) praktiseras genom

erfarenhetsdelande mellan kvinnor baserat på egna erfarenheter. Där den som modererar rummet är en del av (vad jag i en samanalys omnämnde som) en kollektiv kunskapsprocess. De linjära systerskap(andet) underbyggs likaså av erfarenhetsdelande, men baseras inte på personliga erfarenheter utan på snarare på kunskap om (kollektiva) erfarenheter. I det linjära systerskap(andet) deltar en av kvinnorna med intentionen att just systerskap(a) gentemot den andre, och är (mer eller mindre) förpliktigad att förhålla sig just systerskapande. Detta eftersom hon är en del av en organisation i vilken systerskap är (arbets)metoden.

Trots skillnader i praktiker av systerskap(anden) i de olika rummen så verkar en gemensam nämnare vara just viljan att premiera kvinnors upplevelser och att bemöta dessa på stärkande vis. Holmberg (2013) menar att relationer kvinnor sinsemellan ses som ett hot mot

patriarkatet, då det utgör ett potentiellt systerskap. Som ett resultat av detta menar Holmberg att kvinnor ofta omprioriterar sina relationer med kvinnor om hon ingår i en relation med en man (s.106). Min studie inkluderar informanter som representerar rum som premierar

kvinnors upplevelser, och betraktar interaktion mellan kvinnor sinsemellan som stärkande och värdefullt. Jag vill mena att dessa rum därför utgör just en praktik av systerskap(ande), då män indirekt menas inte ha något att tillföra och män rakt av bortprioriteras.

6. Slutdiskussion

Jag har i min studie påvisat att formella rum förstår erfarenhetsdelande som möjligt att utöva genom att dela erfarenheter från kvinnor som kollektiv, eller ’kunskap som redan finns’.

Alltså att inte utgå från ’ultrapersonliga erfarenheter’. Min studie synliggör att en sådan förståelse av erfarenhetsdelande också innebär en förändrad förståelse och praktik av medvetandehöjning, och i sin tur även en förändrad praktik av systerskap(ande). Detta eftersom den ultrapersonliga erfarenheten varit utgångpunkten i ’traditionell’

medvetandehöjning. Men likaså i utövandet av ett traditionellt (vilket jag omnämnt som ett cirkulärt) systerskap(ande). Min studie synliggör att förändrade förståelser och praktiker i medvetandehöjning har konsekvenser för praktiker av systerskap(ande). Jag har i min analys påvisat att denna förändring är ett resultat av en professionalisering av arbetet mot mäns våld mot kvinnor, något som bekräftar forskning av Helmersson (2017) och Jeffner (1994).

För att begripliggöra denna förändring av systerskap(ande) praktiker har jag i min studie introducerat begreppen linjära och cirkulära systerskap. Dessa är begrepp begripliggör en differens i praktik av systerskap(ande) som min studie påvisat. Linjära systerskap avser systerskap(ande) som i praktiken utövas till någon utan emotionell närhet. Med till någon avser jag det som i min analys beskrevs systerskap utövat i ’etapper’ dvs: A stödjer B för att B ska kunna stödja C, och C stödjer D för att D ska kunna stödja E. Linjära systerskap står i kontrast till cirkulära systerskap, vilket snarare praktiseras mellan kvinnor med emotionell närhet, karaktäriserat av ett givande och tagande. Linjära systerskap identifierades i min studie bland de formella rummen, medans cirkulära systerskap identifierades i de informella rummen.

Huruvida denna förändring är ett resultat av en professionalisering har jag analyserat mot Jeffners (1994) redogörelse för olika jourmodeller. I min analys har jag ett flertal gånger konstaterat en förskjutning inom de formella rummen från ’Aktivistmodellen’ till

’Terapimodellen’. Denna förskjutning innebär från en organisering byggd på kvinna till kvinna, mot en organisering där vissa är anses lämpade att ’hjälpa’ andra, där ett

professionellt förhållningssätt värdesätts. Den professionella riktningen aktualiserades redan i redogörelsen för tidigare forskning på området då ett flertal artiklar förstod kvinnors

erfarenhetsdelande som ’terapeutiskt’ (Haffejee et al 2019; Gubirum et al 2014; Martin 2019). Vidare konstaterade Helmersson (2017) i sin avhandling att arbetet med våldsutsatta kvinnor professionaliserats i många delar, och att detta innebar risker, t.ex. att en tappar förståelsen för våldets (könade) kontext. Jag menar att min studie bekräftar Helmerssons slutsats, men vill trots detta mena att de formella rummens våldsförståelse förhindrar risken att förlora den kontextuella förståelsen av våldet. Detta trots en professionalisering av arbetet.

I kapitlet tidigare forskning redogjorde jag för Löfberg och Aspan (2011) vilka menade att ett onlinebaserat stöd var mer lättillgängligt för unga personer. Min studie har bekräftat detta, men breddat analysen med stöd av implicit intersektionalitetsteori. Min studie visar att onlinebaserade rum för kvinnligt erfarenhetsdelande våld inte bara ökar möjligheter för unga kvinnor att delta i systerskap(ande) online, utan också kvinnor som utsätts för förtryck utifrån flera ’intersektioner’. Min studie påvisar alltså att systerskap(ande) online har förutsättningar för att vara inkluderande för kvinnor som utsätts för samverkande förtryck. Dock innehar inte min studie material för mer djuplodade analyser, varför detta vidare kommer att sättas ljus på i förslag till framtida forskning.

Inledningsvis konstaterade jag, med stöd av Brå (2018), en enorm utbreddhet av våld mot kvinnor. Detta utifrån både kriminalstatistiken och skattningar gällande mörkertal av densamma (Brå, 2002a). I min studie har jag påvisat att samtida praktiker av

medvetandehöjning och därmed systerskap(ande) utgör verktyg för kvinnor att artikulera upplevt ’skav’ som just erfarenheter av våld. Informanter i min studie menade att

’artikulerandet’ fyllde en stödjande funktion, något tidigare forskning också påvisat (se Haffejee et.al. 2019; Lokot 2018). Utifrån detta menar jag att ett onlinebaserat

systerskap(ande) dels kan främja ökad hälsa bland kvinnor, men också bidra till att kvinnor formulerar sina (vålds)erfarenheter som just våld. Om kvinnor inte artikulerar erfarenheterna som våld, kan inte heller statistiken förstå dem som sådana. Innehar inte statistiken den reella utsattheten, försvårar det också arbetet mot våldet.

Min studie har inkluderat åtta informanter varav fem från formella rum och tre från informella rum. Den ojämna fördelningen samt det begränsade antalet informanter är till nackdel för studiens generaliserbarhet. Jag vill dock mot denna bakgrund synliggöra att studiens syfte var att analysera förståelser och praktiker av koncept och metoder. Detta menar jag ändock har relevans för forskningsområdet då studien resulterat i introduktionen av teoretiska begrepp som kan, och behöver, omprövas mot annat material.

Kvinnors organisering mot mäns våld som traditionellt sett varit radikal och stått i konflikt med samhället verkar nu, i onlinebaserade formella rum, utövas på så vis att den passar in i samhällets syn på hur stöd bör praktiseras. Professionaliseringens framfart, såsom även Helmersson (2017) beskriver den, verkar alltså rotat sig in i kampen. Feministiska metoder

vallas mot mer professionaliserade grepp, t.ex. omförhandlas medvetandehöjning till att ’förmedla kunskap som redan finns’, snarare än att identifiera ny sådan. I min studie har alltså de informella rummen utkristalliserat sig som nutidens historiska rum, och kanske är det där nya aspekter av våldsutsatthet kan identifieras, och ny kunskap bildas.

6.1 Framtida forskning

I min studie har jag identifierat att systerskap(ande) sker i onlinebaserade rum för kvinnligt erfarenhetsdelande om våld, och att interaktioner som tangerar medvetandehöjning

underbygger systerskap(andet). I min analys har jag också upptäckt tillkortakommanden av min studie gällande huruvida kvinnors politiska organisering påverkas av deltagande i dessa onlinebaserade gemenskaper. Framtida forskning skulle utifrån detta kunna fokuseras kring hur kvinnors onlinebaserade gemenskaper mot våld påverkar (vidare) politisk organisering. På så vis skulle en kunna förstå hur kvinnlig organisering i onlinebaserade rum inverkar det politiska arbetet mot mäns våld i stort. En annan fråga av relevans för framtida forskning är att vidare utforska intersektionella perspektiv på onlinebaserat systerskap(ande). Min studie påvisar att systerskap(ande) online kan vara inkluderande för fler kvinnor, men saknar vidare underlag för att utveckla detta. Vidare skulle jag även finna det intressant att studera om och i så fall hur professionaliseringen av kvinnors organisering mot mäns våld påverkar den

7. Referenslista

Böcker

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2018). Reflexive Methodology. New vistas for Qualitative Research . Los Angeles: Sage.

Eduards, M. (2002 ). Förbjuden handling: Om kvinnors organisering och feministisk teori . Kristianstad: Liber AB .

Elm, M. S. (2009 ). How Do Various Notions Of Privacy Influence Decisions in Qualitative Internet Research? i A. N. Markham, & N. K. Baym, Internet Inquiry. Conversations about method (ss. 69-88). Los Angeles : Safe Publications .

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud , L. (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad . Vällingby: Norstedts Juridik . Fotopoulou, A. (2016 ). Feminist Activism and Digital Networks - Between Empowerment nd

Vulnerability . Birghton: Palgrave Macmillan . Gemzöe, L. (2013 ). Feminism . Falun: Bilda Förlag.

Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling - Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Lund: Lund Dissertations in Social Work uppl.

Holmberg, C. (2013). Det kallas manshat. Stockholm: Modernista.

Jeffner, S. (1994). Kvinnojourskunskap: en översikt av kvinnojourernas kunskap om sexualiserat våld, speglad mot aktuell forskning. Folkhälsoinstitutet.

Karlsson, L. (2018). Medvetandehöjning anno 2010. i U. Holgersson, & H. Tolvhed, Plats för makt - En vänbok till Monika Edgren (ss. 260-277). Halmstad: Makadam förlag. Lundgren, E. (2001). Slagen dam - mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige : en

omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Lundgren, E. (2019). Våld förändrar oss . Stockholm : Roks .

Lykke, N. (2009). Genusforskning - en guide till feministisk teori, metodologi och skrift . Stockhom: Liber.

Orgad, S. (2009). How Can Researchers Make Sense of the Issues Involved in Collecting and Interpreting Online and Offline Data? i A. N. Markham, & N. K. Baym, Internet Inquiry - Conversations about method (ss. 33-54). Los Angeles : SAGE Publications . Petticrew , M., & Roberts, H. (2006 ). Systematic Reviews - a practical guide . Malden :

Blackwell Publishing .

Scully, D. (1990 ). Understanding Sexual Violence. A study of Convicted Rapists. . London : Harper Collins Academic .

Thomsson, H. (2011 ). Reflexiva Intervjuer . Malmö: Studentlitteratur . Artiklar

Gubrium , A. C., Krause, E. L., & Jernigan , K. (den 03 06 2014). Strategic Authenticity and Voice: New Ways of Seeing and Being Seen as Young Mothers through Digital Storytelling . Sexuality Research and Social Policy 11, ss. 337-347.

Haffejee, S., & Theron , L. (2019). "The Power of Me": The Role of Agency in the Resilience Processes of Adolescent African Girls Who Have Been Sexually Abused. Journal of Adolescent Research 34, ss. 683-712.

Holmgren, L. E. (2011). Cofielding in Qualitative Interviews: Gender, Knowledge, and Interaction in a Study of (Pro)Feminist Men. Qualitative Inquiry 17(4), ss. 364-378. Karlsson, L. (den 10 05 2019). Towards a language of sexual grey zones: feminist collective

knowledge building through autobiographical multimedia storytelling . Feminist Media Studies 19:2, ss. 210-224.

Keller, J. (den 16 09 2016). Speaking ‘unspeakable things’: documenting digital feminist responses to rape culture. Journal of Gender Studies 27, ss. 22-36.

Kelly, L. (1987). The Continuum of Sexual Violence. i J. Hanmer, & M. Maynard, Women, Violence and Social Control (ss. 46-60). Atlantic Highlands: NJ: Humanities Press Internationa.

Krook, M. L. (2006). Finns det feministiska metoder inom samhällsvetenskaplig forskning? . Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3, ss. 77-89.

Lokot, T. (den 29 01 2018). #Iamnotafraidtosayit: stories of sexual violence as everyday political speech on Facebook . Information, Communication & Society 21:6, ss. 802- 817.

Martin, S. L., McLean , J., Brooks, C., & Wood , K. (den 02 04 2019). "I've been Silenced for so long": Relational Engagement and Empowerment in a Digital Storytelling Project With Young Women Exposed to Dating Violence . International Journal of

Qualitative Methods 18, ss. 1-12.

Seddighi, G., & Tafakori , S. (den 23 08 2016). Transnational mediation of state gendered violence: the case of Iran . Feminist Media Studies 16:5, ss. 925-928.

Swedish Research Council. (2017). Good Research Practice. Stockholm, Sverige.

Rapporter

Brå. (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14. Stockholm: Brå.

Brottsförebyggande rådet . (2018). Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Rapport 2018:1. Stockholm : Brottsförebyggande rådet. SOU 2004:59 . (2004 ). Kvinnors organisering - Betänkande av Utredningen statligt stöd för

kvinnors organisering . Stockholm: Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. World Health Organization . (den 20 Juni 2013 ). www.who.int. Hämtat från World Health

Organization - Media centre :

https://www.who.int/mediacentre/news/releases/2013/violence_against_women_2013 0620/en/

Media

Beijer, S. (den 30 Januari 2017). www.sandrabeijer.elle.se. Hämtat från Sandra Beijer - 4 bra grejer just nu : https://sandrabeijer.elle.se/4-bra-grejer-just-nu/

Brå. (den 28 02 2020a). www.bra.se. Hämtat från Våld i nära relationer:

Brå. (den 24 01 2020b). www.bra.se. Hämtat från Nytt från Brå: https://www.bra.se/om- bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2020-01-24-nu-pagar-insamlingen-till-

trygghetsundersokningen-ntu-2020.html

Eklund, Ä., & Eddin, R. (den 19 Juni 2018). www.svd.se. Hämtat från Svenska Dagbladet - Debatt : https://www.svd.se/kvinnor-har-borjat-ta-lagen-i-egna-hander

Hadzimahovic, Z. (den 06 November 2016). Norrköpings Tidningar . Hämtat från www.nt.se: https://www.nt.se/nyheter/linkoping/darfor-ar-gruppen-sveriges-storsta-pa-facebook- om4366979.aspx

Mark, N. (den 21 Maj 2017). www.baaam.se . Hämtat från Baaam - 17 Facebookgrupper du inte visste fanns : https://www.baaam.se/facebook-grupper-tjejgrupp

Oru. (den 10 03 2020). www.oru.se. Hämtat från Universitetsbiblioteket - Oru : https://www.oru.se/ub/sok/sokhjalp/sokteknik/vill-du-ha-fler-traffar/ SVT. (den 24 mars 2020 ). www.svt.se. Hämtat från Svt Nyheter :

https://www.svt.se/kultur/dom-i-fortalsmal-med-kand-svensk-komiker SVT Nyheter . (den 19 11 2018). www.svt.se. Hämtat från Svt Nyheter :

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/var-tredje-ung-tjej-uppger-sig-ha-utsatts-for- sexualbrott

Bilaga 1.

Eftersökning av informanter

Hej! Mitt namn är Elin Lindsmyr. Jag skriver min magisteruppsats om systerskap och trygga rum online, med fokus på onlinebaserade gemenskaper där erfarenheter av mäns och pojkars våld delas och diskuteras. Syftet med studien är att förstå vilken roll trygga rum på internet kan ha för kvinnor och tjejer* som utsatts för mäns och pojkars våld.

Jag vill därför nu fråga er, finns det möjlighet att få intervjua en representant för er

organisation gällande vilka möjligheter, begränsningar och utmaningar ni ser med internet som en del av er verksamhet?

Det behövs mer forskning om hur kvinnor och tjejer* delar våldserfarenheter och får stöd i dessa online. Tanken är att förstå hur det traditionella systerskapet, arbetet för

medvetandehöjning och beredandet av trygga rum för kvinnor och tjejer* kan ta, eller tar sig, uttryck online idag.

Intervjun beräknas ta en timme och kan ske via Skype eller fysiskt möte i Örebro eller Motala med omnejd, alternativt Göteborg, Stockholm eller Malmö. Önskvärt är att studien kan innehålla namn på organisationen i samband med er ”syn” på saken, men möjlighet till anonymitet finns självklart. Studien kommer att presenteras i en uppsats som deltagande organisationer kommer ha möjlighet att ta del av innan publicering.

- Jag vill understryka att jag inte efterfrågar att ta del av kvinnor eller tjejers berättelser, utan er organisations syn på internet som en arena för systerskap och stöd.

- Deltagande är frivilligt och kan när som avbrytas utan motivering. - Vid intresse kommer mer information att tillhandahållas.