Konkurs och likvidation

Promemorians förslag: En upplysning med hänvisning till

EU-förordningens bestämmelser om insolvensförfaranden mot en central motpart ska införas i den kompletterande lagen.

Om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en underrättelse om en konkursansökan som avser en central motpart meddelar tingsrätten att den centrala motparten är försatt eller ska försättas i resolution ska konkursansökan avvisas.

Om en central motpart som har varit föremål för resolution försätts i konkurs, ska Riksgäldskontoret på begäran av konkursförvaltaren för den centrala motparten, lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att upprätta

Avslutande av resolution, konkurs och likvidation Ds 2020:30

124

konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen enligt konkurs- lagen.

Om en central motpart som har varit föremål för resolution går i likvidation, ska Riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn för den centrala motparten lämna de upplysningar som likvidatorn behöver för att genomföra likvidationen. Skyldig- heten ska beträffande uppgifter i ett avslutat ärende om statligt stöd till en central motpart under resolution vara sekretess- brytande.

Om styrelsen i ett aktiebolag eller ekonomisk förening som omfattas av EU-förordningen tar emot eller upprättar ett förslag till beslut om likvidation som ska prövas av stämman, ska styrelsen underrätta Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om förslaget. Om företaget är försatt i resolution eller Riksgäldskontoret meddelar att företaget ska försättas i resolution, ska kallelse till sådan stämma inte få utfärdas.

En upplysning med hänvisning till att det finns bestämmelser om kallelse till bolagsstämma för att pröva frågan om likvidation av ett aktiebolag eller ekonomisk förening som omfattas av EU-förordningen i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar ska införas i den kompletterande lagen.

Skälen för promemorians förslag

EU-förordningens krav

Enligt EU-förordningen får ett insolvensförfarande som rör en central motpart inledas endast på initiativ av resolutions- myndigheten eller efter myndighetens godkännande (artikel 75.1 och 75.3). Med insolvensförfarande avses, enligt definitionen i förordningen, såväl konkurs- som likvidationsförfaranden (artikel 2.32). Resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) och den behöriga myndigheten (Finansinspektionen) ska underrättas om ansökningar om att få inleda ett insolvensförfarande mot en central motpart (artikel 75.2). Riksgäldskontoret får härigenom möjlighet att bedöma om en avveckling genom konkurs eller likvidation hotar något resolutionsmål och därmed motiverar att resolutionsåtgärder vidtas istället. Riksgäldskontoret har då möjlighet att förhindra att en central motpart försätts i konkurs eller

Ds 2020:30 Avslutande av resolution, konkurs och likvidation

går i likvidation (både frivillig likvidation och tvångslikvidation). Tingsrätten ska underrätta Riksgäldskontoret och Finans- inspektionen när en ansökan om konkurs beträffande en central motpart har lämnats in till rätten. Beslut om likvidation fattas på annat sätt än konkurs och underrättelseskyldigheten träffar förutom tingsrätten även Bolagsverket. Bestämmelserna om insolvens- förfaranden är direkt tillämpliga och några kompletterande nationella bestämmelser behövs därmed inte. För att regelverket ska bli överskådligt bör dock en upplysningsbestämmelse införas i den kompletterande lagen.

Konkurs

När en ansökan om konkurs beträffande en central motpart har lämnats in till en tingsrätt ska rätten avvakta med vidare handläggning av konkursansökan till dess Riksgäldskontoret meddelat om den centrala motparten har försatts eller ska försättas i resolution eller sjudagarsfristen har löpt ut (artikel 75.2). Ett meddelande från Riksgäldskontoret om att den centrala motparten är försatt eller ska försättas i resolution innebär att konkursansökan ska avvisas. I annat fall kan handläggningen av konkursansökan återupptas. En bestämmelse om avvisning bör införas i den kompletterande lagen.

En rimlig tolkning av bestämmelsen i artikel 75.2 är att underrättelse inte behöver ske om Riksgäldskontoret har lämnat in konkursansökan. Ärendet ska i så fall tas upp till prövning i vanlig ordning. Inte heller en anmälan om frivillig likvidation som Riksgäldskontoret gjort till Bolagsverket bör omfattas av kravet på underrättelseskyldighet.

Företagsrekonstruktion

En central motpart är en clearingorganisation och kan som sådan inte bli föremål för företagsrekonstruktion (se 1 kap. 3 § lagen [1996:764] om företagsrekonstruktion). Det behöver därför inte införas några bestämmelser om förhållandet mellan resolution och företagsrekonstruktion.

Avslutande av resolution, konkurs och likvidation Ds 2020:30

126

Likvidation

Ett beslut om likvidation får inte fattas innan Riksgäldskontoret meddelat rätten eller registreringsmyndigheten om den centrala motparten är eller ska försättas i resolution eller sjudagarsfristen har löpt ut. Det är ett begränsat antal företag och associationsformer som omfattas av bestämmelserna om resolution av en central motpart i förordningen. Om den centrala motparten drivs i form av ett aktiebolag gäller att företaget kan gå i likvidation både efter beslut av bolagsstämman, s.k. frivillig likvidation, och efter beslut av en myndighet, s.k. tvångslikvidation. En liknande uppdelning kan göras avseende ekonomiska föreningar.

Vid genomförandet av krishanteringsdirektivet infördes bestäm- melser om att styrelsen i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som kan bli föremål för resolution enligt lagen om resolution ska underrätta Riksgäldskontoret och Finansinspektionen när styrelsen, eller någon annan, upprättat förslag till stämmobeslut om att bolaget eller föreningen ska gå i likvidation. Underrättelse om förslaget till beslut ska ske innan kallelse till en stämma där frågan om likvidation ska prövas utfärdas. Om bolaget eller föreningen är försatt i resolution eller Riksgäldskontoret meddelar styrelsen inom sjudagarsfristen att bolaget eller föreningen ska försättas i resolution får kallelse till stämma där frågan om likvidation ska prövas inte utfärdas (25 kap. 4 a § aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL, 17 kap. 46 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och prop. 2015/16:5 s. 619 f.). Förordningen innehåller inte några motsvarande bestämmelser om underrättelseskyldighet. För att skapa tydlighet och en enhetlig lagstiftning bör motsvarande bestämmelser införas för styrelsen i en central motpart. Sådana bestämmelser skulle kunna införas i den kompletterande lagen. Enligt promemorians mening bör dock bestämmelserna införas i anslutning till de befintliga bestämmelserna i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. En bestämmelse som hänvisar till de särskilda förfarandereglerna bör införas i den kompletterande lagen.

Även om den centrala motparten inte är försatt i resolution eller Riksgäldskontoret inte avser att besluta om att försätta företaget i resolution, bör myndigheten underrätta företaget om sin bedömning.

Ds 2020:30 Avslutande av resolution, konkurs och likvidation

Upplysningar till konkursförvaltare och likvidator

Riksgäldskontoret bör vara skyldig att, om en central motpart i resolution försätts i konkurs, lämna de upplysningar som konkursförvaltaren begär för att han eller hon ska kunna upprätta en konkursbouppteckning och en förvaltarberättelse enligt konkurs- lagen (1987:672). Bestämmelser om detta bör föras in i den kompletterande lagen. Konkursförvaltarens rätt att ta del av myndighetens uppgifter är viktig för att konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen ska kunna upprättas. Även likvidatorn för en central motpart som tidigare har varit försatt i resolution kan behöva ta del av myndighetens uppgifter. En uppgiftsskyldighet för Riksgäldskontoret i förhållande till likvidatorn bör därför också gälla om en central motpart som har varit försatt i resolution därefter går i likvidation. Uppgiftsskyldigheten bör bryta sekretessen som föreslås gälla i ett avslutat ärende om statligt stöd till en central motpart under resolution (se vidare avsnitt 9.8.2). Det innebär att Riksgäldskontoret är skyldigt att lämna de av konkursförvaltaren eller likvidatorn efterfrågade uppgifterna även om de är föremål för sekretess hos myndigheten i ett sådant ärende.