Resolution

De globala standarderna för effektiv krishantering ålägger i första hand den centrala motparten och clearingmedlemmarna ansvaret för att verksamheten ska komma på fötter och hantera förluster som uppstått till följd av en obeståndssituation. För det fall ingen återhämtning sker och verksamheten inte bedöms vara livskraftig är utgångspunkten att den centrala motparten ska försättas i konkurs

EU-förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter Ds 2020:30

62

eller likvideras. Om en central motpart som har stor betydelse för det finansiella systemet – den är systemviktig - försätts i konkurs eller likvideras finns det emellertid en stor risk att det kan få allvarliga effekter på den finansiella stabiliteten och att den finansiella infrastrukturen skadas. För att effektivt kunna hantera en systemviktig central motpart som fallerar eller sannolikt kommer att göra det inför förordningen därför resolution som ett alternativ till konkurs eller likvidation. Resolution är ett förfarande som gör det möjligt att bedriva livskraftig verksamheten vidare, t.ex. i ett nytt företag eller sälja hela eller delar av den livskraftiga verksamheten vidare och avveckla resterande del under ordnade former.

Kriterier för resolution

Resolutionsmyndigheten ska ha befogenhet att försätta (placera) en central motpart i resolution om myndigheten gör bedömningen att samtliga följande tre kriterier är uppfyllda:

1. den centrala motparten fallerar eller det är sannolikt att den kommer att fallera,

2. inga andra åtgärder från den privata sektorn eller tillsynsåtgärder, inklusive tidigt ingripande, har rimliga utsikter att inom rimlig tid kunna förhindra den centrala motpartens fallissemang, och 3. en resolutionsåtgärd är nödvändig, av hänsyn till allmänintresset

att uppnå ett eller flera av resolutionsmålen,23 _{och en avveckling} av den centrala motparten enligt normala insolvensförfaranden skulle inte uppfylla dessa resolutionsmål i samma utsträckning. Därutöver kan en central motpart försättas i resolution om ytterligare återhämtningsåtgärder som skulle kunna avvärja fallissemang riskerar att äventyra finansiell stabilitet. Den behöriga myndigheten ska bistå resolutionsmyndigheten med information som är av betydelse för bedömningen av det första kriteriet. Skäl till att en central motpart ska bedömas fallera eller sannolikt kommer 23 _{Resolutionsmålen är: i) säkerställa upprätthållandet av den centrala motpartens kritiska}

funktioner, ii) Säkerställa kontinuitet i förbindelserna med andra finansmarknads- infrastrukturer som, om de störs, har en betydande negativ inverkan på den finansiella stabiliteten, iii) Undvika betydande negativa effekter på det finansiella systemet i unionen eller i en eller flera medlemsstater och iv) Skydda offentliga medel genom att minimera behovet av extraordinärt offentligfinansiellt stöd.

Ds 2020:30 EU-förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter

att fallera det är att den bryter mot tillståndskrav, inte förmår tillhandahålla kritiska funktioner, inte kan fullfölja betalnings- skyldigheter (mot clearingmedlemmar eller fordringsägare) eller att den mottar statligt stöd. Förordningen lämnar emellertid utrymme för att statligt stöd (t.ex. i form av garantier för lån i centralbanken), givet att vissa villkor är uppfyllda, kan lämnas utan att det leder till fallissemang. Sådant stöd ges i förebyggande syfte, dvs. för att en i grunden livskraftig central motpart ska kunna leva vidare.

Innan resolutionsmyndigheten vidtar åtgärder och utövar befogenheter gentemot en central motpart som försatts i resolution, inklusive tillämpar ett eller flera s.k. resolutionsverktyg (se nedan), ska myndigheten tillse att alla återstående åtgärder i återhämtnings- planen genomförs helt eller delvis. Resolutionsmyndigheten kan dock under en tid skjuta upp verkställandet av sådana åtgärder om verkställandet skulle medföra betydande negativa effekter för det finansiella systemet eller ge upphov till spridningseffekter eller om det är mer effektivt att tillämpa resolutionsverktygen.

Resolutionsverktyg

Resolutionsmyndigheten förfogar över fyra s.k. resolutionsverktyg för att kunna genomföra resolutionen. Dessa verktyg, som får tillämpas var för sig eller tillsammans, är:

– fördelning av positioner och förluster mellan clearing- medlemmar,

– nedskrivning och konvertering (av aktie- och skuldinstrument), – försäljning av verksamhet till en livskraftig konkurrent samt – upprättandet av ett s.k. broinstitut.

Verktygen för att fördela förluster och positioner kan delvis utgöras av de verktyg som omfattas av återhämtningsplanen t.ex. auktion av de (öppna) positioner som clearingmedlemmar på obestånd har, tvingande fördelning av positioner och uppsägning av derivat- kontrakt eller genom att clearingmedlemmarna bidrar med ytterligare likvida resurser genom cash calls. Om den centrala motparten har försatts i resolution innan åtgärderna i åter- hämtningsplanen har verkställts ska resolutionsmyndigheten i första

EU-förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter Ds 2020:30

64

hand vidta dessa återstående åtgärder. Därefter ska resolutions- myndigheten vidta åtgärder i enlighet med resolutionsplanen om det inte anses mer lämpligt att vidta andra åtgärder för att uppnå resolutionsmålen. Avsteg från planen måste kunna rättfärdigas av resolutionsmyndigheten.

Om resolutionsåtgärder inte finns att tillgå eller är otillräckliga i en mycket exceptionell situation med en systemkris kan för att säkerställa finansiell stabilitet och upprätthålla kritiska funktioner ett statligt ingripande i form av kapitaltillskott eller tillfälligt ägande övervägas som en sista utväg. Dessa s.k. statliga stabiliseringsverktyg måste tillämpas i enlighet med EU:s statsstödsregler och de statliga medel som tas i anspråk måste kunna återhämtas från den centrala motparten över tid.

Förordningen ger också möjlighet för medlemsstaterna att införa arrangemang för att finansiera tillfälligt likviditetsstöd till en central motpart under resolution i syfte att säkerställa att resolutions- verktygen kan tillämpas ändamålsenligt.

3.3.6 Ytterligare bestämmelser och gränsöverskridande