• No results found

KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING

In document 7.1 Syfte och process (Page 93-97)

Ett rikt växt- och djurliv

8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING

Allmänt

Lokal och regional utveckling handlar, i ett transportpolitiskt perspektiv, om hur landets och medborgarnas välfärd påverkas av transportsys-temets utveckling lokalt, regionalt och nationellt.

Det handlar ofta om en kombination av ekono-miska, sociala och miljömässiga förutsättningar som stöder varandra.

Minskade transport- och restider och kostnader samt ökad tillförlitlighet, är viktiga förutsätt-ningar för en positiv regional utveckling och gott företagsklimat. Så kallad regionförstoring genom tätare och snabbare kommunikationer är ett sätt att förbättra villkoren i dessa avseenden. Det leder till bättre balans mellan utbud och efterfrå-gan på arbetsmarknaden.

Underlagsmaterial

Bedömningen görs utifrån beprövad erfarenhet och det material och de beräkningar som tagits fram under kapitel 6 Trafi ktekniska konsekvenser och kapitel 7 Miljökonsekvensbeskrivning.

Osäkerhet i bedömningen

En stor mängd faktorer inverkar på hur utveck-lingen kommer att bli i Karlskrona kommun och i regionen. Konjunkturens svängningar, föränd-ringar i olika branscher, enskilda företags fram-gångar respektive motfram-gångar spelar stor roll för utvecklingen både lokalt och regionalt. Dessa faktorer är svåra att förutse och har inte utretts inom ramen för detta projekt.

Nollalternativet

Så länge befi ntlig sträckning för E22 går genom Jämjö försvåras utvecklingen av orten. Tillgäng-ligheten till Jämjö och områdena i den östra kommundelen kommer att försämras i takt med att trafi ken ökar och pendlingstiden både med bil och buss förlängs till dessa orter p g a vän-tetider och köer. Detta minskar attraktiviteten i orterna vilket i förlängningen kan innebära att befolkningen minskar vilket leder till att service försvinner.

Den ökande andelen tung trafi k mot Baltikum

8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING

med nya färjor med ökad kapacitet innebär att belastningen på vägnätet ökar med högre timtrafi k och fordonsansamlingar vid trafi ktop-par etc. För företag lokalt och regionalt innebär detta att transportkostnaderna kommer att öka vilket skulle kunna leda till omlokalisering till andra orter.

Förutsättningar

En god standard för E22 med hög framkomlig-het och hög trafi ksäkerframkomlig-het är en förutsättning för fortsatt god tillväxt i företagen i hela den sydöstra regionen med Blekinge och Kalmar län.

I det lokala perspektivet, för området öster om Karlskrona är det viktigt att den relativt stora pendlingstrafi ken får tillgång till en bra väg in mot centralorten. Övrig planering med kustnära boende med omvandling av sommarstugeom-råden till permanentbostäder, utbyggnad av VA-nät mm ger förutsättningar för nya bostäder i området söder om E22 och ute på öarna. En bra väg som kan nyttjas av de pendlande är därför en viktig förutsättning för tillväxten.

Effekter och konsekvenser

Samtliga alternativ

En ny väg med bättre kapacitet kommer att ta bort de negativa konsekvenser som en ökad trafi k annars skulle komma att innebära i det

Samlad bedömning

Förutsättningarna för en positiv utveckling lokalt bedöms vara bäst i alternativ 1 och 2.

Förutsättningarna för en positiv regional utveckling bedöms vara bra i alla nybygg-nadsalternativ.

Nollalternativet innebär sämst möjligheter för en positiv utveckling i området.

8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING

befi ntliga vägnätet. Det innebär att restider och tillförlitlighet för den långväga och den regionala trafi ken förbättras, vilket bedöms gynna utveck-lingen både lokalt och regionalt.

Utvecklingen i Jämjö som bostadsort gynnas av att pendlingstiden kortas och vägen förbättras.

Viss service i Jämjö som vänder sig mot passe-rande trafi k kan däremot missgynnas då denna fl yttar ut från samhället.

Ny sträckning av E22 kan medföra att möjlighe-terna till en ytterligare förtätning eller expan-sion av tätorterna Lösen, Ramdala, Öljersjö och Jämjö påverkas. Det som bedöms vara generellt styrande för en framtida utveckling av ovanstå-ende tätorter är, förutom tätortens attraktivitet, bullerfrågan. Ingen bebyggelseutveckling kan i framtiden ske inom områden där gällande gränsvärde 55 dBA utomhus vid fasad överskrids, varken från nuvarande sträckning eller framtida sträckning av E22. Dock kan bullerskyddsåtgär-der uppföras, som medför att gällande gränsvär-den inte överskrids.

Enligt uppgift från kommunen pågår det idag en viss utveckling av området kring Lösen, både norr och söder om E22. Den största utvecklingen sker dock söderut, bort från E22. Då samtliga studerade alternativ går i befi ntlig sträckning

vid Lösen, bedöms inte något av alternativen påverka möjligheterna till expansion av tätorten jämfört med nollalternativet (nuvarande sträck-ning). Den faktor som i framtiden, kommer att styra utvecklingen inom Lösen-området bedöms inte vara E22, utan en eventuell väganslutning mellan Verköleden och E22.

Enligt uppgift omfattas inte området kring Öljer-sjö av gällande detaljplaner. Kommunen har inte några speciella planer för en framtida utveckling av området kring Öljersjö. Gällande Ramdala anger kommunen att det inte förekommer, och kommer inte heller att förslås i kommande över-siktsplan, några större utvecklingsplaner. En viss förtätning kan dock komma att ske, och bebyg-gelse kan uppföras på mindre lucktomter inom den samlade bebyggelsen. Styrande faktor för exploatering i båda orterna är buller från omgi-vande vägar vilket varierar mellan alternativen, se kartor i kapitel 7.

Enligt kommunen koncentreras utvecklingen av Jämjö till centrum. Detta kommer att vara möjligt när E22 fl yttas norr om tätorten. Samt-liga av de studerade alternativen bedöms därför medföra positiva konsekvenser för tätortsut-vecklingen i Jämjö, då alternativ 1-3 bidrar till en förbättrad boendemiljö. Möjligheterna till att skapa ett levande centrum med folkliv ökar. Inga

tankar fi nns i dagsläget att expandera Jämjö norrut. Mindre planer fi nns dock att utveckla bebyggelsen i Jämjö mot söder till kusten. Detta är dock inget som kommer att påverkas av den nya sträckningen av E22.

Alternativ 1 och 2

Båda de alternativa sträckningarna når merpar-ten av de boende i området, som får tillgång till den nya vägen. Attraktiviteten på boendet i dessa orter ökar om pendlingstiden minskar och vägen känns säkrare och bekvämare att köra. Utbyggnad av bostäder planeras i Torstäva, Ramdala och på öarna. Dessa nya områden får en god tillgänglighet till den nya vägen vilket bedöms öka möjligheterna till utbyggnad och utveckling.

Alternativ 3

Kommunikationerna förbättras inte för de min-dre samhällena mellan Lösen och Jämjö. Till-gängligheten till planerade områden i Ramdala, Torstäva och på öarna förbättras inte i alternativ 3, vilket kan minska attraktiviteten och hämma utvecklingen jämfört med andra områden.

Alternativet bedöms även vara negativt för ut-vecklingen av turismen på öarna Senoren, Sturkö och Tjurkö eftersom tillfarten från E22 försämras jämfört med idag.

9. EKONOMI

9.2 Väghållarkostnader

Drifts- och underhållskostnaderna ökar i alla nybyggnadsalternativen jämfört med nollalter-nativet eftersom den totala väglängden ökar.

Lägst kostnader bedöms alternativ 2 medföra då den totala väglängden är kortast i detta alter-nativ, skillnaderna mellan alternativen är dock marginella.

9.3 Samhällsekonomisk analys

En ny eller ombyggd väg ger en trafi kekonomisk nytta om den sammanlagda kostnaden för olyck-or, restid, fordonsdrift samt drift- och underhålls-kostnader för vägnätet minskar.

En väginvesterings lönsamhet kan bedömas genom att den trafi kekonomiska nyttan under vägens hela livslängd jämförs med investerings-kostnaden inklusive skattefaktorer. Investeringen är lönsam om nyttan överstiger kostnaden.

Förhållandet mellan nytta och kostnad brukar beskrivas med den så kallade nettonuvärdeskvo-ten NNK.

9.1 Genomförandekostnader

Nedan redovisas bedömd anläggningskostnad för respektive alternativ i 2006-års prisnivå. I bedömningen ingår byggkostnader samt kost-nader för bullerskydd, marklösen, arkeologiska undersökningar, projektering och administra-tion.

Kostnader för rastplatser har inte medräknats.

Alternativ 1 ca 400 Mkr

Alternativ 2 ca 385 Mkr

Alternativ 3 ca 390 Mkr

Trafi kekonomisk nytta

anläggningskostnad inkl skatter Nettonuvärdeskvot =

Anläggningskostnad inkl skatter

9. EKONOMI

Om nettonuvärdeskvoten är större än 0 är inves-teringen lönsam. En nettonuvärdeskvot på 1,0 innebär att nyttan är dubbelt så stor som kostna-den.

Den trafi kekonomiska nyttan är beräknad med EVA-modellen version 2.56 (Eff ektberäkning vid VägAnalyser). I den trafi kekonomiska nyttan ingår följande eff ekter: trafi ksäkerhetseff ekter för fordonstrafi k och gång- och cykeltrafi k, res- och

Beräknad samhällsekonomisk lönsamhet med EVA version 2.56. Beräknad livslängd är 60 år.

9. EKONOMI

godstid, fordonseff ekter, luftföroreningar samt drift- och underhållskostnader på vägnätet. Ef-fektberäkningen görs för ett basår (2006) samt två prognosår (2020 och 2040).

Alternativ Trafi k-ekonomisk nytta, miljo-ner kronor

Nettonuvär-deskvot

Alternativ 1 641 0,4

Alternativ 2 673 0,5

Alternativ 3 722 0,6

Beräkningarna visar att alternativ 3 är mest lön-sam, skillnaden mellan alternativen är dock rela-tivt liten. Alternativ 3 ger störst total nytta. Det är framförallt fordonskostnaderna som medverkar till detta, eftersom alternativet visar betydligt lägre kostnader för bränsleförbrukning, däck- och fordonsslitage mm än de övriga alternativen p g a kortare väglängd för den genomgående trafi ken.

Alternativ 1 ger mest trafi ksäkerhet per satsad krona. Kostnaden per räddat liv är 183 Mkr i alternativ 1 jämfört med 233 Mkr i alternativ 3.

Alternativ 2 är mest kostnadseff ektiv vad gäller

restiden. Kostnaden per sparad timme blir 121 kr i alternativ 2 jämfört med 127 kr och 124 kr i alternativ 1 respektive 3.

Typ av eff ekt Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Restid 593,4 602,4 607,5

Fordonskostnad -7,4 15,8 77,4

Godskostnad 8,8 10,2 11,6

Trafi ksäkerhet 121,1 111,9 88,2

Miljö - utsläpp -17,3 -13,2 -4,3

Drift och underhåll -57,5 -54,0 -58,1

Beräknade nuvärden i Mkr för olika effekter jämfört med nollalternativet. 2006 års pris-nivå. (EVA version 2.56)

In document 7.1 Syfte och process (Page 93-97)

Related documents