7.1 Syfte och process

(1)

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SYFTE OCH PROCESS

I detta kapitel redovisas förutsättningar, effekter och konsekvenser samt möjliga skade- förebyggande åtgärder avseende miljö, hälsa och säkerhet samt hushållning med mark och vatten och andra resurser. MKB:n omfattar också Sammanfattning, kapitel 1. Bakgrund, kapitel 2.

Förutsättningar, kapitel 3. Målsättningar, kapitel 4. Vägförslag, kapitel 10. Samråd och kapitel 12.

Källor.

I miljökonsekvensbeskrivningen har experter avseende kulturmiljö och naturmiljö medverkat.

Avseende kulturmiljö har Blekinge läns museum deltagit. Avseende naturmiljö har Uno Björkman (Eco Konsult) genomfört naturinventeringar.

WSP har även upprättat en landskapsanalys.

Upprättade utredningar har inarbetats i MKB:n.

7.1 Syfte och process

Syfte

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en verksamhet eller åtgärd är att identifi era och beskriva de direkta och indirekta eff ekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra

en samlad bedömning av dessa eff ekter på män- niskors hälsa och miljön (Miljöbalken 6 kap 3§).

Process

I väglagen föreskrivs att en vägutredning ska innehålla en av Länsstyrelsen godkänd MKB innan den tas in i vägutredningen. Miljöbalken reglerar innehållet i en MKB jämte Vägverkets föreskrifter VVFS 2007:223. Att en MKB ska god- kännas av berörd Länsstyrelse innan den tas in i vägutredningen innebär att myndigheten tagit ställning till om MKB:n uppfyller kraven i miljö- balkens 6 kapitel om miljökonsekvensbeskriv- ningar och innefattar inget ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan godtas eller om ett projekt bör genomföras på det sätt som visas.

Att defi niera miljövärden, arbeta in miljöhänsyn i de förslag som tas fram och att beskriva miljö- konsekvenser är en integrerad del av planerings- processen. Beskrivna förutsättningar och över- siktliga bedömningar som är gjorda i förstudien ligger som grund för MKB:n i vägutredningen.

I vägutredningsskedet fokuseras det på alternativskiljande konsekvenser mellan de olika föreslagna vägkorridorerna. Här beaktas också, liksom i förstudieskedet, framför allt allmänna intressen, men där det är viktigt för beskrivningar och alternativskiljande konsekvenser kan även

andra intressen beskrivas, exempelvis lokala natur- och kulturmiljövärden.

I en vägutredning redovisas ett antal vägkorrido- rer som man har kommit fram till genom omfattande analyser (se karta på sid 77). Inom dessa vägkorridorer fi nns ett antal möjliga vägsträck- ningar. Föreliggande MKB beskriver eff ekter och konsekvenser av en möjlig sträckning inom vardera korridorer. Värt att notera är att redovi- sad sträckning kan justeras inom vägkorridorens gränser i kommande arbetsplan och skall därför inte ses som defi nitiv.

MKB-arbetet är en integrerad del i vägutredning- en och en viktig del i urvals- och utformnings- processen då beslut tas om vilka sträckningar och lösningar som slutligen ska utvärderas och väljas.

Under arbetet med vägutredningen hålls ett omfattande samråd för att få ett så väl belyst beslutsunderlag som möjligt för valet av väg- korridor och för att utredningen ska få en bred förankring hos alla berörda. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden sammanställs i en särskild samrådsredogörelse som redovisas i ett särskilt kapitel i vägutredningen. Inkomna synpunkter och yttranden som berör miljöfrågor har beaktats i MKB:n.

(2)

Studerade vägkorridorer i föreliggande vägutredning

(3)

Metod och läsanvisning

I föreliggande MKB bedöms konsekvenserna som respektive vägkorridor ger upphov till upp- delat i fem olika huvudområden:

• Miljö omfattar aspekterna naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt landskapsbild.

• Hälsa och säkerhet omfattar aspekterna buller, trafi ksäkerhet, vibrationer, luftkvali- tet och barriäreff ekter.

• Hushållning med mark och vatten och andra resurser omfattar aspekterna jordbruk, skogsbruk samt yt- och grundvatten.

• Miljöpåverkan under byggtiden.

• Risk och sårbarhet behandlar skydds- och riskobjekt.

Inom varje aspekt fi nns i de fl esta fall följande rubriker:

Förutsättningar

Förutsättningarna i landskapet har analyserats i ett inledande skede för hela det avgränsade utredningsområdet samt där det är relevant för infl uensområdet. Dagens förutsättningar beskrivs, främst inom korridorerna, men även ut- anför där så är relevant för helhetsbeskrivningen.

Förutsättningarna samt analyserna av dessa, har påverkat arbetet med att hitta lämpliga korrido- ralternativ som bidrar till måluppfyllelsen, även om de inte har varit avgörande för hur korridorerna har utformats. Förutsättningarna samt analyserna är dock viktiga för att kunna beskriva hur en ny väg inom respektive korridor påverkar miljön.

Förutsättningarna för natur- och kulturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografi ska om- rådet är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten i mindre delar, så att förutsättningar samt eff ekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdel- ningen är gjord utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet. För ytterligare information se läsanvisning under respektive rubrik.

Samlad bedömning

Aspekten inleds med en samlad bedömning där de viktigaste och alternativskiljande konsekvenserna redovisas.

Underlagsmaterial

Här redogörs för de källor som ligger till grund för ”Förutsättningar” nedan.

Osäkerhet i bedömning

Här redogörs för de brister i underlag eller andra osäkerheter och svårigheter som kan ha påver- kat bedömningen. Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs av en sammanvägning av den berörda aspektens värde och ingreppets eller störningens omfattning.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att befi ntliga vägar bibe- hålls utan åtgärder, frånsett normalt underhåll.

Underhållsåtgärderna vidtas för att så långt som möjligt förlänga livslängden. Alternativet är inte att betrakta som ett åtgärdsförslag utan är ett jämförelsealternativ som beskriver den framtida situationen i det fall inga åtgärder genomförs.

Generellt innebär nollalternativet ringa skillnad mot nuläget, men nuvarande problem och brister accepteras med ökad trafi kmängd.

(4)

Effekter och konsekvenser

Eff ekt är en neutral bedömning av vilken följd för aspekten som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis en störning för friluftslivet i form av en barriär. Konsekvens är en värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat antal friluftsutövare som nyttjar området.

I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms kon- sekvensen som ingen, liten, måttlig, stor eller mycket stor. Där inget annat anges avses negativ konsekvens.

Ingen konsekvens - Inga negativa konsekvenser uppstår.

Liten konsekvens - Små konsekvenser, mycket begränsade intrång som inte medför några nämnvärda negativa konsekvenser. Berör ett mindre antal personer.

Måttlig konsekvens - Medelstora konsekvenser som medför varken små eller stora konsekvenser, intrång i mindre viktiga området, exempelvis ett mindre intrång som berör ett större antal personer.

Stor konsekvens - Medför negativa konsekvenser och stora intrång i viktiga intresseområden eller biotoper, där värdet påverkas i stor utsträckning.

Berör ett stort antal personer.

Mycket stora konsekvenser - Medför påtaglig skada på viktiga biotoper och intresseområden.

Stor risk att biotopen eller intresseområdet utarmas och försvinner. Berör ett stort antal personer.

Godkännande miljökonsekvens- beskrivning

Länsstyrelsen i Blekinge län har enligt beslut 2009-05-19 beslutat att godkänna MKB:n till rub- ricerad vägutredning. Beslutet är fattat med stöd av 15 § Väglagen (se vidare bilaga 3).

Möjliga skadeförebyggande åtgärder I förekommande fall möjliga/rimliga åtgärder som kan begränsa störningen, exempelvis en ny och trafi ksäker anslutning till friluftsområdena.

(5)

7.2 Miljö

Området som är föremål för vägutredningen består av två olika naturtyper, dels slättmark med jordbruk, dels kuperad terräng med betesmark och skogsbruk. Nuvarande sträckning av E22 mellan Lösen och Jämjö är helt och hållet orienterad till slättbygden och omgiven åker- mark. Norr om nuvarande E22 fi nns skogsmark.

Ett av de studerade alternativen är orienterad till skogsmarken. Inom skogsmarken fi nns såväl lövskog som planterad barrskog med dominans av gran. Det är påfallande tätt med agrara läm- ningar inom utredningsområdet i form av rösen, stenmurar, odlingsterrasser, spår av åkermarker och torprester. Vid Vallby fi nns bland annat forn- lämningar som stensättningar och hällristningar.

Naturmiljö

Naturmiljöintresset avser skydd och vård av värden i natur- och kulturlandskapet. Bevaran- det av skyddsvärda naturmiljöer är förutsätt- ning för den biologiska mångfald som är grund för biologisk utveckling och ekologisk balans.

Naturvårdens företrädare samverkar tillsammans med andra sektorer för att visionen om det hållbara samhället ska bli verklighet. Påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Enligt miljöbalken och EU:s gemen-

skapslagstiftning gäller särskilda bestämmelser för skydd av natur- och kulturvärden. Ett viktigt naturvårdsmål är att skydda känsliga arter och biotoper (miljöer). I praktiken inriktas ofta natur- vårdsarbetet mot att skydda särskilda biotoper vilket samtidigt skyddar arterna. Det är bland annat naturbetesmarker, orörda våtmarker, kärr och ädellövskogar. Motiven för att skydda natur- områden är inte enbart vetenskapliga. Ett viktigt naturvårdsmål är också att bevara miljöer som möjliggör studier av, rekreation i och förståelse för naturen. En vägutbyggnad kan påverka na- turmiljön genom biotopförlust, själva vägbanan tar mark i anspråk och fragmenterar (sönderde- lar) landskapet. En fråga som delvis hänger sam- man med landskapsfragmenteringen är vägens eff ekter på djurlivet. Vägar leder till trafi kdöd och nya barriärer skapas för djurens vandringar. Ge- nerellt gäller att väg i ny sträckning nästan alltid är sämre från naturvårdssynpunkt än breddning av befi ntlig väg. Även om en väg inte direkt berör ett område med känsliga djur och växter kan dessa påverkas negativt genom olika slags störningar. Detta kan exempelvis ske genom buller, föroreningar, hydrologiska eff ekter, att ekologiska samband bryts eller genom den på- verkan vägen har på människor som vårdar och värnar miljöerna. Eff ekterna kan vara uppenbara

genom att vägen upplevs som ett intrång i orörd natur eller bestå av mer långsiktiga ekologiska förändringar.

Alternativ Väst 1 innebär mycket stora konsekvenser för åsvägens (väg 252:s) terrängfor- mer och vegetation samt stora konsekvenser för riksintresset Ängsfors-Stora fl y.

Alternativ Förbättring innebär jämfört med nybyggnadsalternativen Väst 2 och Mitt stora konsekvenser för åsvägens terrängformer och vegetation.

Alternativ Öst har minst konsekvenser för naturmiljön.

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ

Samlad bedömning

Konsekvenserna för naturmiljön bedöms ej vara alternativskiljande vad gäller dokumenterade bevarandevärda områden.

Samtliga nybyggnadsalternativ bedöms medföra intrång i dokumenterade bevaran- devärda områden, men intrången bedöms i de fl esta fall vara begränsade. Inget av alternativen medför intrång i natura 2000, naturreservat eller riksintresseområde för naturmiljö.

För naturmiljön som helhet, ”vardagsnaturen”, bedöms alternativ 3 vara sämst, då den har längst sträckning i jungfrulig mark och till stora delar berör skogsmark ca 31,1 ha, jämfört med de andra alternativen. Konsekvenserna för vardagsnaturen i alternativ 3 bedöms som stora. Konse- kvenserna för viltet bedöms i alternativ 3 att inledningsvis bli stora.

Då alternativ 1 till stor del går i befi ntlig sträckning av E22, vore detta alternativ att föredra.

(6)

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖ

Underlagsmaterial

Uppgifter om riksintressen, inklusive natura 2000-områden, naturreservat och biotopskydd har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge län genom Länsstyrelsens GIS-databas.

Uppgifter om naturvärden har inhämtats från Länsstyrelsens ”Naturvårdsplan för Blekinge län”

från år 1984. Klassningen är enligt en skala I-III, där klass I är mycket stora naturvärden och klass III är betydande naturvärden.

Hävdade marker redovisas enligt Länsstyrelsens

”Ängs- och hagmarksinventering” från 1993. Ob- jekten är indelade i tre värdeklasser, 1-3, där klass 1 motsvarar högsta värdet.

Hävdade marker redovisas också enligt Jord- bruksverkets ”Ängs- och betesmarksinventering”.

Materialet är hämtat från Jordbruksverkets GIS- databas.

Redovisning av sumpskogar, nyckelbiotoper och områden med naturvärde kommer från Skogs- styrelsens GIS-databas ”Skogens källor”.

En naturinventering har upprättats av EcoKon- sult avseende biotoper mellan Lösen och Jämjö.

Osäkerhet i bedömning

Många av källorna är av äldre datum. Natur- vårdsplanen är mer än 20 år gammal medan Ängs- och hagmarksinventeringen är drygt 15 år gammal. Då en del av inventeringarna och doku- mentationen är relativt gammal kan förändring- ar i landskapet och naturmiljön skett som kan ha påverkat de dokumenterade bevarandevärda områdena. De områden som är medtagna i Na- turvårdsplanen är tolkade för hand på kartorna, vilket medför att gränserna inte är exakta.

Inventeringar av naturmiljöer samt bildande av natura 2000-områden, riksintresseområden och naturreservat är ett arbete som ständigt pågår.

Dialog har förts med Länsstyrelsen i Blekinge län kontinuerligt under hela processen för förelig- gande vägutredning.

Läsanvisning

Förutsättningarna för kapitlet om naturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografi ska om- rådet är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten, så att förutsättningar samt eff ekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdelningen är gjord

utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet och inte utefter delområden av de studerade sträckningarna.

Avsnitt 1 innehåller natura 2000, naturreservat, biotopskyddade objekt, riksintresse enligt 4 kap. MB samt riksintresse för naturmiljö. Avsnitt 2 innehåller naturvårdsplanen, ängs- och hagmarksinventeringen, våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarker. Avsnitt 3 talar allmänt om naturvärdena inom utredningsom- rådet.

Nollalternativet

Konsekvenserna för naturmiljön består av en mindre ökning av trafi kbuller samt mark- och vattenföroreningar. För djur blir barriärpåverkan något mer påtaglig i och med att trafi ken förvän- tas öka. Genom att befi ntligt vägnät används tas ingen ny naturmark i anspråk varför exempelvis inga biotopförluster uppstår. Konsekvenserna bedöms som små.

Alla kända intressen redovisas på kartunderlaget. Beskrivning och konsekvensbe- dömning sker däremot bara av de områden inom, eller i direkt anslutning till, respektive vägsträckning som kan komma att påverkas.

(7)

Förutsättningar, avsnitt 1

Nedan redovisas de dokumenterade bevarande- värda områden som berörs av de olika vägalter- nativen.

Natura 2000-område

Strax väster om Lösen, norr om befi ntlig E22, fi nns ett natura 2000-område ”Kummeln”

(SE0410219) enligt habitatdirektivet. Kummeln utgörs av en vidsträckt ekmark invid Lyckebyån, söder om Augerums gård i östra Blekinge kust- bygd. Området är en höjdrygg som höjer sig över den omgivande åkermarken. På Kummeln fi nns gravfält från den yngre järnåldern. Området har en lång hävdkontinuitet av både slåtter och bete.

Naturreservat

Inga naturreservat berörs.

Biotopskyddade objekt

I anslutning till studerade alternativ fi nns ett antal biotopskyddade objekt som omfattas av

”Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Biotopskyddade områden i jordbrukslandskapet enligt bilaga 1 i förord- ningen, såsom stenmurar, odlingsrösen, åkerhol- mar, diken, alléer förekommer. Inga objekt enligt bilaga 2 berörs. I bilaga 2 i förordningen anges mark- och vattenområden som av Skogsstyrel-

sen bedöms vara särskilt skyddsvärda.

Riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken Söder om befi ntlig E22 fi nns ett riksintresse- område som omfattas av 4 kap 4 § Miljöbalken (Högexploaterad kust).

Riksintresse för naturmiljö

Inga riksintresseområde för naturmiljö berörs.

Effekter och konsekvenser, avsnitt 1

Samtliga nybyggnadsalternativ

Inget av de studerade alternativen kommer att beröra natura 2000-området, då alternativen går på befi ntlig sträckning i anslutning till området.

Alla studerade alternativ kan medföra intrång i biotopskyddade objekt enligt bilaga 1 i ”För- ordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.” Dispens för berörda objekt söks hos Länsstyrelsen i Blekinge län. I samband med att arbetsplan upprättas för valt alternativ, görs en inventering avseende vilka objekt som berörs.

Alternativ 1

Alternativ 1 medför ett begränsat intrång i ett område som klassas som riksintresseområde enligt 4 kap 4 § Miljöbalken (Högexploaterad kust).

Enligt miljöbalken utgör inte riksintresseområ- det något hinder för utvecklingen av befi ntliga tätorter eller av det lokala näringslivet. En ny sträckning av E22 bedöms medföra positiva konsekvenser för kustområdet, då vägen bidrar till en ökad tillgänglighet och framkomlighet för de boende i skärgården och längs med Karlskrona kommuns östra kustzon.

Alternativ 2 och 3

Se konsekvenser under ”Samtliga nybyggnadsalternativ”.

(8)

Kartan visar de dokumenterade bevarandevärda områden som ingår i avsnitt 1.

(9)

Förutsättningar, avsnitt 2

Naturvårdsplanen

Inga områden som är medtagna i Naturvårds- planen för Blekinge län berörs av de föreslagna vägkorridorerna.

Ängs- och hagmarksinventeringen

Föreslagna alternativ berör tre områden som är medtagna i Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering.

Området Öljersjö (80.273) utgörs av en kraftigt igenvuxen frisk betesmark med ett träd- och buskskikt av främst björk, ek, brakved, hassel och slån. Har stora landskapsbildsmässiga värden genom sitt läge i anslutning till nuvarande E22.

Området Vallby (80.277) är en hagmark med hårt betat, torrt till friskt växttäcke, där hällmarker bitivis går i dagen. Det glesa trädskiktet består främst av björk, ek, oxel samt enstaka hamlings- präglade askar. Området är hårt betat av får och innehåller fl era fornlämningar.

Området Kråkerum (80.244) är en torr till frisk gräsheddominerad hagmark med trädskikt av björk, ek, gran samt al. I buskskiktet förekommer slån, en och björksly. Stenmur, odlingsrösen samt gamla husgrunder fi nns inom området.

Våtmarksinventeringen

Inga av Länsstyrelsens inventerade våtmarker berörs av projektet.

Ängs- och betesmarker

I anslutning till befi ntlig E22 och område som är medtaget i Ängs- och hagmarksinventeringen fi nns ett område som är medtaget i Jordbruks- verkets Ängs- och betesinventering. Området benämns av 8CE-JFA och utgör en betesmark.

Strax norr om Jämjö, i anslutning till Kråkerum fi nns ytterligare ett område som är med i inventeringen. Området benämns 233-ZRI och sammanfaller med de södra delarna av området

”Kråkerum” (80.244 ) som är medtaget i Ängs- och hagmarksinventeringen. Även detta område utgörs av betesmark.

Effekter och konsekvenser, avsnitt 2

Alla studerade alternativ medför intrång i ett område som ingår i Ängs- och hagmarksinvent- neringen ”Kråkerum” samt ett begränsat intrång i område som ingår i Ängs- och betesinventeringen ”233-ZRI”.

Intrånget i ”Kråkerum” från den nya väglinjen och dess omgivande diken medför att området splittras upp i två delar och helheten bryts. Då området är relativt litet, ca 4 ha, bedöms det fi nnas risk för att naturvärdena minskar på grund av vägens utbredning. De negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga.

Konsekvenserna av intrånget för område 233-ZRI är i dagsläget svårt att bedöma, då sträckan går i den norra gränsen av området. Konsekvenserna kommer att utredas i arbetsplaneskedet, då en mer detaljerad väglinje redovisas.

Alternativ 1 och 2 medför ett intrång i ett om- råde som ingår i Ängs- och hagmarksinventeringen, ”Öljersjö” samt ett område som ingår i Ängs- och betesinventeringen, 8CE-JFA. Den västra anslutningen i alternativ 1 mot förbifart 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ

(10)

(11)

Jämjö medför även ett intrång i ytterligare ett område som ingår i Ängs- och hagmarksinventeringen, ”Vallby”.

Intrånget i ”Öljersjö” och 8CE-JFA” utgörs i alternativ 1 av det lokalvägnätssystem som föreslås norr om E22:s sträckning. I alternativ 2 utgörs det av E22:s nya sträckning. I dagsläget är det svårt att avgöra konsekvenserna av intrånget, då områdena ligger mitt emellan E22 och planerat lokalvägnätssystem. Konsekvenserna kommer att beskrivas i samband med att arbetsplan upp- rättas, då en mer detaljerad sträckning redovisas.

Intrånget i ”Vallby” av den västra anslutningen mot förbifart Jämjö i alternativ 1, medför att området delas i två mindre delar och helheten bryts. Vägen kommer att utgöra en barriär inom området. Dock är området relativt stort, ca 10 ha, vilket gör att sannolikheten är stor att hagmarken kan fi nnas kvar, än i två delar. Värdena på området bedöms inte vara av karaktären att de riskerar att gå förlorade om hagmarken delas i två områden. Konsekvenserna av intrånget bedöms bli måttliga.

Alternativ 3

Se konsekvenser under Samtliga nybyggnadsalternativ.

Förutsättningar, avsnitt 3

Naturinventering

En naturinventering har upprättats över biotoper inom utredningsområdet mellan Lösen och Jämjö. Den utförda inventeringen omfattar området mellan Lösen och Jämjö med inriktning på de olika vägförslagen. Det studerade områ- det består av två naturtyper, dels slättmark med jordbruk, dels kuperad terräng med betesmark och skogsbruk.

Nuvarande sträckning av E22 mellan Lösen och Jämjö är helt och hållet orienterad till slättbygden och omgiven åkermark. De alternativa vägförslagen är i huvudsak orienterade till skogsmark norr om E22. Inom skogsmarken fi nns såväl lövskog som planterad barrskog med dominans av gran. Det är påfallande tätt med agrara lämningar inom det undersökta området i form av rösen, stenmurar, odlingsterrasser, spår av åkermarker och torprester.

Nedan redovisas de biotoper som berörs av alternativen.

Djurliv

Viltet rör sig ofta i gränslandet mellan slättlan- dets ofta födorika åkermarker och hagområdets mer bevuxna och skyddsgivande skogsmarker.

Detta gäller för såväl småvilt, exempelvis hare,

räv och grävling, som klövdjur, exempelvis vild- svin, rådjur, hjort och älg. Vildsvinsstammen är ökande.

Det fi nns inga kända konfl iktpunkter mellan groddjur och befi ntlig väg eller föreslagna väg- korridorer.

Information saknas om direkta viltstråk. Viltstråk i skogslandskapet ändras sannolikt med tiden som en följd av skogsbruket. Speciellt rådjur söker sig mer och mer in mot tätorterna.

Effekter och konsekvenser, avsnitt 3

Ytterligare information om alternativens eff ekter och konsekvenser på biotoper fi nns i naturinventeringen. Områdenas naturvärden har klassifi cerats enligt följande klassningsgrupper och redovisas på kartor på detta och nästa uppslag.

Samtliga nybyggnadsalternativ 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ

Klass 1 Mycket högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde

Klass 3 Vissa naturvärden Klass 4 Låga naturvärden

(12)

Kartan visar inventerade biotoper i området mellan Lösen och Ramdala.

Naturinventeringen som genomförts inom ramen för vägutredningen visar på relativt få konfl iktpunkter med naturintressen. Områden med naturvärden i klass 2, 3 och 4 förekommer.

Fem områden har klassats med höga naturvär- den (klass 2). Ett av dessa är Björstorps hage som består av betad ängsmark med ek, ask och hassel och ställvis med en lundartad fl ora. Området påverkas inte av något vägalternativ. De andra fyra biotoperna är belägna inom Ådalen. Dessa berörs inte heller av något av alternativen.

Tretton biotoper har klassats med måttliga naturvärden (klass 3, visst naturvärde), två inom skogslandskapet och två inom Ådalen.

Fem områden har klassats med låga naturvärden (klass 4). Två områden, område 1 åkerholmen och område 61, en lövskog i blockterräng är i närheten av alternativ 3. Övriga är belägna i Åda- len och berörs ej av kvarvarande alternativ.

Alternativ 1

Alternativ 1 berör i sin västra del tre områden som klassats med naturvärde 3, vilka gränsar till befi ntlig väg i sina randområden. Beroende på val av sträckning för att gå ifrån befi ntlig väg och runda Jämjö påverkas olika områden, område 69, 72 och 75. Område 69 består av ängs- och hagmark vid Vallby. Området omfattas även av

(13)

ängs- och hagmarksinventeringen. Område 72 är en ädellövskog och område 75 utgör lövträdsve- getation.

Påverkan på naturvärden i den västra delen är begränsade då områdets randområden påver- kas. Påverkan på biotoperna för att runda Jämjö är större men bedöms ej hota biotopernas fortbestånd.

Sannolikt får förbättrad väg i befi ntlig sträckning inte några nämnvärda negativa konsekvenser för viltet eller dess nuvarande viltstråk. Däremot kan de sträckor där en förbättrad väg ligger i ny sträckning och parallellt med befi ntlig väg, sammantaget göra att viltstråk fl yttas.

Sammanlagd arealförlust för jordbruksmark och skogsmark i alternativ 1 är ca 17,4-17,9 ha skogsmark och ca 18,4-18,9 ha jordbruksmark beroende på anslutningsalternativ.

Alternativ 2

Alternativ 2 berörs i de västra delarna i ovan nämnda områden i betydligt större omfattning, då ny väg dras vid sidan om befi ntlig sträckning.

I de östra delarna är påverkan lika som för alternativ 1.

Sammanlagd arealförlust för jordbruksmark och skogsmark i alternativ 2 är ca 20,3 ha skogsmark och ca 27,8 ha jordbruksmark.

Kartan visar inventerade biotoper i området mellan Ramdala och Jämjö.

(14)

Kartan visar inventerade biotoper i området Ådalen.

Alternativ 3

Alternativ 3 inventerades översiktligt mellan Lösen och Jämjö. Vid inventeringen noterades förutom ovan nämnda område 61, som är en lövskog i block terräng som gränsar till vägkorridoren. Av inventeringsresultaten framgår således att alternativ 3 inte påverkar några nämnvärda naturvärden förutom att den tar jungfrulig mark i anspråk för sin huvudsträckning. I den västra infarten påverkas område 72 på motsvarande sätt och omfattning som alternativ 1. Den östra av/påfarten mot Jämjö berör inga biotoper med konstaterade naturvärden.

Alternativ 3 är det nybyggnadsalternativ som har längst sträckning i jungfrulig mark, sammanlagt berörs en areal av ca 12,4 ha inom åkermark och ca 31,1 ha inom skogsmark.

Alternativ 3 medför även en barriäreff ekt för djurlivet. Viltstängsel kan behöva sättas upp för att erhålla en god trafi ksäkerhet på sträckan, då det enligt uppgift går många viltstråk i nord-sydlig riktning.

(15)

Sammanfattning möjliga skadefö- rebyggande åtgärder

Inför arbetsplaneskedet uppdateras värden på naturmiljöer i allmänhet och värden enligt Läns- styrelsens och Skogsstyrelsens GIS-databaser.

Hydrologiska förhållanden ska hållas så intakta som möjligt, bland annat för att olika naturtyper ska kunna bevaras och utvecklas.

Vid förbättring av befi ntlig E22 enligt alternativ 1 ska nödvändiga plan och profi lförändringar i möjligaste mån anpassas till befi ntliga terräng- och vegetationspartier.

Vid nybyggnad av väg enligt alternativ 1, 2 och 3 ska återställningsarbeten ske med vegetation och material som återskapar de karaktärer och växtförhållanden som idag fi nns i närområdet.

Hällmark vid Vallby äng. (Foto: Uno Björkman) Skiktad ädellövskog norr om Duverum. (Foto: Uno Björkman)

Ängsmark vid Björstorps hage. (Foto: Uno Björkman) Nedlagd åkermark med blåklint. (Foto: Uno Björkman)

(16)

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ

Kulturmiljö

Kulturmiljövården syftar till att skydda och vårda vår kulturmiljö. Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt speglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet i området i förfl uten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar.

Alla fornlämningar, såväl kända som okända, skyddas av Kulturminneslagen (KML) och det är förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning, utan tillstånd. Skyddet gäller även ett så stort område på marken kring fornlämningen som krävs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt stort utrymme. Detta område kallas fornläm- ningsområde och är som regel större än själva fornlämningen.

Det synliga kulturlandskapet består av till exempel kulturhistoriska bebyggelsemiljöer, ägostrukturer, gamla vägsystem och synliga fornlämningar.

En väg i ett landskap med komplexa kulturvär- den kan åstadkomma skada på kulturmiljöintres- sena. ”Gamla vägar gick till”: gård till gård, by till by, anpassade efter ett huvudsakligen lokalt nyttjande. ”En modern väg går förbi” de fl esta gårdar och samhällen, och dess funktion är ofta

att ta hand om långväga transporter. Gamla vägar följde ofta också topografi n, exempelvis på åsar eller längs vattendrag. Det kan vara svårt att anpassa en äldre befi ntlig väg till en ny och modern väg: antalet utfarter ska begränsas, vilket leder till att lokaltrafi ken måste få en ny väg.

Dessutom kan korsningar mm innebära stora ingrepp, vilket gör att den äldre vägens karaktär kan förändras.

Mål för kulturmiljö

För projektet har mål avseende kulturmiljön angetts. Detta är inget krav i samband med att en vägutredning upprättas, men då projektet berör ett känsligt kulturlandskap har man bedömt att mål gällande kulturmiljö skall anges för att användas som stöd i samband med att de olika alternativen tas fram och dess eff ekter och konsekvenser bedöms.

Följande mål har angetts för kulturmiljön:

Transportsystemets utformning skall så långt

•

som möjligt bibehålla befi ntlig vägstruktur i landskapet, så att framtida resenärer får den bild av Blekinge som våra förfärder har haft.

Befi ntliga by- och gårdsstrukturer ska, om

•

möjligt, bevaras och ej splittras av ny väg- dragning.

Samlad bedömning

Då samtliga alternativ bedöms medföra intrång i fornlämningar bedöms detta inte vara alternativskiljande. För bedömningen av de kulturhistoriska värdena, bedöms sambandet i landskapet vara av stor betydelse och inte enstaka element.

Förutsättningarna för områdets kulturhisto-

•

riska värden skall fi nnas kvar så långt som möjligt och beaktas, d v s en levande lands- bygd med aktivt jordbruk och fortsatt hävd ska beaktas.

(17)

Osäkerhet i bedömning

Kulturmiljöns värde och hur allvarligt olika ingrepp värderas beror till viss del på bedömning- ar där mer vetenskapliga metoder eller gällande lagstiftning inte alltid ger entydiga svar.

Då kulturminnesprogrammet är relativt gam- malt kan förändringar i landskapet ha skett som kan ha påverkat de områden som är medtagna i programmet.

Då kulturminnesprogrammet inte fi nns digitalt, så har gränserna tolkats för hand, vilket kan ge en mindre osäkerhet.

Nollalternativet

Konsekvenserna för kulturmiljön består av en liten, men inte uppfattbar, ökning av trafi kbuller varför upplevelsevärdet inte förändras. Genom att befi ntligt vägnät används tas ingen ny mark i anspråk varför exempelvis inga fornlämningar påverkas fysiskt, luftföroreningar kan dock möj- ligtvis påverka exempelvis fasta fornlämningar.

Sammantaget bedöms konsekvenserna som små.

Underlagsmaterial

Uppgifter om riksintressen har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge läns GIS-databas.

Uppgifter om fornlämningar kommer från Riks- antikvarieämbetets fornminnesregister.

Områden/objekt enligt Kulturminnesvårdspro- grammet är från 1983.

Uppgifter om lokala kulturmiljövärden har också inhämtats från Skogsstyrelsens Skog & Historia.

Värdefulla kulturmiljöer redovisas enligt Länssty- relsens ”Bevarandeprogram för odlingslandskapet” från år 1994. En klassifi cering av områdenas bevarandevärden har gjorts. För naturvården tillämpades tre klasser:

Klass I Högsta bevarandevärde Klass II Mycket högt bevarandevärde Klass III Högt bevarandevärde

För kulturmiljövårdens del är två klasser angivna:

Klass I Största betydelse från bevarandesynpunkt Klass II Stor betydelse från bevarandesynpunkt

Kulturmiljöutredning (rapport 2008:28) , upprät- tad av Blekinge museum

Alla för kulturmiljön kända intressen redovisas på kartunderlaget. Beskrivning och konsekvensbedömning sker däremot bara av de områden inom, eller i direkt anslutning till respektive alternativ som kan komma att påverkas.

Läsanvisning

Förutsättningarna för kapitlet om kulturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografi ska om- rådet är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten, så att förutsättningar samt eff ekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdelningen är gjord utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet och inte utefter delområden av de studerade sträckningarna

Avsnitt 1 innehåller riksintresseområden för kul- turmiljö och kulturminnesvårdsprogrammet.

Avsnitt 2 innehåller fornlämningar och Kulturhis- torisk inventering.

Avsnitt 3 innehåller områden medtagna i Beva- randeprogrammet för odlingslandskapet.

(18)

Förutsättningar, avsnitt 1

Riksintresse för kulturmiljö

Strax väster och söder om Jämjö fi nns ett riks- intresseområde för kulturmiljö, Hallarumsviken, Jämjös centralbygd (K20). Området utgör en strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder som speglar östra Blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd.

Kulturminnesvårdsprogrammet

I anslutning till de studerade vägsträckning- arna fi nns ett antal områden som är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet för Blekinge län som berör utredningsområdet. Dessa utgörs av:

Området ”Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetorp och Öljersjö (80.13)” utgörs av ett öppet och väl- hållet kulturlandskap som är karakteristiskt för bygden. I området fi nns ett stort antal fornläm- ningar från skilda tidsepoker. Fornlämningsom- rådet omfattar delar av följande byar och gårdar;

Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetrop och Öljersjö.

Större delen av området upptas av åkermark, vilken i nord och öst begränsas av skogs- och moränhöjder. Vid Lösens kyrka delas området i två hälfter av en nord-sydlig bergrygg. Den äldre bronsålderns fornlämningar är främst koncentrerade till höjdsträckningarna i områdets norra del.

Bygdens utbredning under yngre bronsålder/

äldre järnålder synes i stort vara densamma som under föregående skede. En koncentration till områdets sydöstra del är dock tydlig. Här ligger bl a ett par äldre gravfält, varav ett med rektang- ulära stensättningar av resta stenar, en tämligen ovanlig fornlämningstyp i Blekinge. Den yngre järnålderns gravar är koncentrerade till en lokal, gravfältet invid Kummeln, som ligger strax nord- väst om utredningsområdet.

Området ”Berntorp-Björstorp-Tornby-Ramdala (80.22)” upptas till större delen av åkermark.

Odlingsmarken övergår i norr i långsamt sti- gande moränmark av hagmarkskaraktär, bl a innefattande naturreservatet ”Björstorps hage”. I väster och öster utgörs begränsningen av delvis moräntäkta, uppsplittrade bergsryggar med skogs- och hagmark. Det stora antalet bevarade fornlämningar inom området illustrerar bebyg- gelseutvecklingen under förhistorisk tid. Den äldre bronsålderns fornlämningar är koncentrerade till ömse sidor om dalgången. Under yngre bronsålder/äldre järnålder sker en utvidgning av bygden. Ett par mindre gravfält från periodens senare del fi nns i området. I övrigt dominerar ensamliggande stensättningar. Inom området fi nns lokaler med resta stenar, troligen rester av gravfält. Den yngre järnåldern representeras av

ett gravfält vid Björstorp. Gravfältet är kraftigt skadat av odling.

Området ”Tornby by, (80.23)” bestod under äldre tid av fem gårdar. Förändringen i markanvänd- ningen i Tornby fram till idag ligger främst i att större delen av ängsmarken övergått till åker- mark. Delar av denna åkermark brukas idag som betesmark. Byn är som helhet mycket lite störd av sentida verksamhet.

Området ”Jämjö centralbygd (80.24)” utgörs till största delen av jordbruk och skogsbruk. Forn- lämningsområdet omfattar ett ca 3 km ”djupt”

terrängavsnitt kring Hallarumsviken med Åbyåns dalgång. Den äldre bronsåldern är jämt fördelad över området med något undantag. Fornläm- ningarna utgörs av rösen och röseliknande sten- sättningar. Vid Vallby förekommer en hällristning.

Bygden förtätas påtagligt under yngre bronsål- der/äldre järnålder. Fornlämningarna utgörs av varierande typer av stensättningar. Mot slutet av skedet tillkommer resta stenar och domarringar.

(19)

(20)

Alternativ 2

Alternativet medför intrång i två områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet.

Det ena intrånget i område ”Berntorp, Björs- torp, Tornby, Ramdala” bedöms som begränsat.

Intrånget i område ”Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetorp och Öljesjö” kan kartmässigt tyckas vara stora, men begränsas av att sträckningen går på den gamla banvallen. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga.

Alternativ 3

Alternativet medför intrång i två områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet.

Intrången bedöms vara av större karaktär och splittrar upp de kulturhistoriska sambanden.

i bygden. Värdet för bl a område ”Tornby by”

består i att området är mycket lite stört av sentida verksamhet. De negativa konsekvenserna bedöms som stora.

Förutsättningar, avsnitt 2

Fornlämningar och kulturhistoriska vär- den

Det aktuella området mellan Lösen och Jämjö är mycket fornlämningsrikt. Här fi nns ett stort antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska objekt. Även ett antal bevakningsobjekt har identifi erats.

Nedan redovisas de fornlämningar som enligt Riksantikvarieämbetets GIS-databas bedöms beröras av alternativa vägsträckningar:

Lösen 82:1, gård (bevakningsobjekt)

•

Lösen 13:2, runristning (fast fornlämning)

•

Lösen 106:1, fossil åker (övrig kulturhistorisk

•

lämning)

Lösen 44:1, byggnad annan (övrig kulturhis-

•

torisk lämning)

Lösen 23:1, stensättning (fast fornlämning)

•

Lösen 27:1, fyndmaterial (övrig kulturhisto-

•

risk lämning)

Ramdala 81:1, grav (fast fornlämning)

•

Ramdala 94:1, skärvstenshög (fast fornläm-

•

ning)

Effekter och konsekvenser, avsnitt 1

Samtliga alternativ medför intrång i riksintresse för kulturmiljö samt ett område som är medtaget i kulturminnesvårdsprogrammet. Områdena är belägna strax väster om Jämjö. Intrången av den västra anslutningen mot Jämjö förbifart i alternativ 1 samt alternativ 2 bedöms som begrän- sade. Intrången av den östra anslutningen mot förbifart Jämjö i alternativ 1 samt alternativ 3 är större. Dock bedöms inte några större negativa konsekvenser uppstå, då riksintresseområdets värden (strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder som speglar östra blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd) ej påverkas påtagligt negativt. De negativa konsekvenserna bedöms som små.

Alternativ 1

Alternativet går till största delen på befi ntlig sträckning, varför intrånget i områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet består av breddning av befi ntlig väg. Intrången bedöms bli begränsande och de negativa konsekvenserna kan ses som små.

(21)

Ramdala 60:1, 2, 3, stensättning (fast forn-

•

lämning)

Jämjö 61:1, fornlämningsliknande lämning

•

(övrig kulturhistorisk lämning)

Blekinge museum har under hösten år 2008 utfört en kulturhistorisk inventering avseende de aktuella vägsträckningarna i föreliggande väg- utredning. Resultatet visar att ett antal okända kultur- och fornlämningar påträff ades. Det rör sig om olikartade lämningsspår, vilka helt eller delvis sammanfaller med de planerade väg- sträckningarna.

Fossil åkermark av olika ålder och omfattning har dokumenterats på en handfull platser (se kartor på nästa uppslag). Odlingsspåren sam- manhänger i några fall uppenbarligen med torpbebyggelse från 1800- och tidigt 1900-tal.

Spåren har då karaktäristiskt utseende med röjda åkerytor, omfattande odlingsrösen, markanta stenhägnader och ställvis enstaka husgrunder.

I några fall har även röjningsrösen av betydligt äldre typ påträff ats. Det rör sig då om runda, fl acka och till stor del kraftigt övertorvade rösen.

I några fall kan spåren säkert sammanfalla, och det äldre skiktet har då sannolikt försvunnit i samband med senare tiders röjningar. I sådana fall kan det inte uteslutas att spår av överlagrade

odlingshorisonter kan framkomma i samband med exploateringsarbeten. Ett mindre röse som påträff ades i en fossil åkermark norr om Vinberga speglar lite av den generella komplexiteten kring agrara lämningstyper. Det fl acka röset (nr 8 på kartan) sticker ut på ett anmärkningsvärt sätt. Lä- get i terrängen, anläggningens utformning och en relativ närhet till andra gravar gör att detta mycket väl kan röra sig om en förhistorisk grav i form av en stensättning.

Hällristningar fi nns på ett antal punkter i om- rådet. Nyligen påträff ades sådana lämningar som utgörs av så kallade skålgropar på block eller häll. Fornlämningstypen skall huvudsakligen ses som markörer i brons- och järnålderns kulturbygd, och de antyder att under mark dolda lämningar från dessa skeden kan fi nnas i dess närhet. Vissa topografi ska lägen i terrängen hyser inga synliga spår av fornlämningar, men de bör trots detta, betraktas som fortsatt antikva- riskt intressanta. Främst gäller detta vissa möjliga förhistoriska boplatser och aktivitetsytor.

Följande miljö- och objektsbeskrivningar åter- kopplas till de kartor som redovisas på nästa uppslag.

1. Hällsristning

2. Boplats indikerande lösfynd i form av bearbe- tat fl inta påträff ade vid inventering.

3. Fossil åker av yngre datum, kan överlagra äldre skikt.

4. Röjningsröseområde - fornlämning

5. Torplämning med tillhörande fossil åkermark.

6. Sentida ytlig täkt

7. Röjningsröseområde - Fornlämning

8. Torplämning med tillhörande fossil åkermark.

Möjlig stensättning i fossil åker.

9. Fossil åker av yngre datum, kan överlagra äldre skikt.

10. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 11. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 12. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 13. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 14. Fossil åker av äldre karaktär.

(22)

Kartan redovisar de kända fornlämningar som fi nns inom utredningsområdet.

(23)

Karta från Kulturhistorisk inventering, upprättad av Blekinge läns museum rapport 2008:28

(24)

Karta från Kulturhistorisk inventering, upprättad av Blekinge läns museum rapport 2008:28

(25)

Duverums bygata

Duverums bygata är ett ovanligt välbevarat avsnitt av den gamla landsvägen längs kusten mellan Kalmar och Karlskrona. Vägen är beläget strax väster om Jämjö. Vägen är smal och slingrar sig utefter sluttningen i öst- västlig riktning och gårdarna ligger tillsammans med sina ekonomi- byggnader på dalsidan om vägen. Gårdsgruppe-

ringarna längs med vägen är uråldriga.

Ekonomibyggnaderna är belägna längs med vägen i fl era fall och även vinkelrätt mot densamma. Ladorna är byggda som sutteränghus med möjlighet att köra upp med häst och vagn på rännena. Byggnaderna är i varierande skick, fl era med behov av underhåll etc. Just att bygg-

naderna ligger precis intill och parallellt med vägen och sluttningen och av delvis sutteräng- typ speglar hur värdefull man ansåg åkermarken vara.

”Bygatan” och dess närmiljö omfattas idag inte av något formellt skydd.

Bygatan i föreslaget korsningsläge med ny väg.

Bygatan från öster.

Lada vinkelrätt Bygatan med uppfartsmöjlighet på rän- net.

Bygatan från öster. Ladugård vinkelrätt Bygatan med uppfartsmöjlighet på rännet.

(26)

Effekter och konsekvenser, avsnitt 2

I samtliga studerade alternativ kommer ett antal fasta fornlämningar att beröras. En del fornläm- ningar har tidigare registrerats, medan andra har framkommit i samband med att Blekinge museum har utfört en kulturhistorisk inventering av samtliga sträckor. Inventeringen var mest omfattande i alternativ 3, då det saknades uppgifter där.

Då samtliga alternativ, bedöms medföra intrång i fornlämningar bedöms detta inte vara alternativskiljande. För bedömningen av de kulturhistoriska värdena, bedöms sambandet i landskapet vara av stor betydelse och inte enstaka element.

Alternativ 3 löper till övervägande del genom, delvis kuperad skogsmark, som i äldre tid varit utmark. Öppen odlingsmark berörs i första hand vid Lösen samt vid Kråkerum. Vid de senare av- snitten kan en eventuell ny vägdragning befaras bilda en barriär i landskapet. Endast på ett par punkter påträff ades presumtiva tidigare okända kultur- och fornlämningar inom ramen för den 2008 utförda kulturmiljöutredningen. Det rör sig om olikartade lämningsspår, vilka helt eller del-

alternativen går genom centrala delar av en bygd, som utnyttjats intensivt för bebyggelse och odling alltsedan förhistorisk tid. Fornläm- ningar under mark kan i betydande utsträckning förväntas beröras. Båda alternativen påverkar landskapsbilden. En bred vägzon dras igenom ett landskap, som idag karakteriseras av varia- tion och småskalighet. Kulturhistoriska visuella samband bryts. Avfart mot Senoren och mindre lokalvägar kan förväntas medföra ytterligare i förslaget ej redovisade ingrepp.

Två alternativa dragningar för tillfart/avfart väster om Jämjö redovisas. Med hänsyn till fornlämningsbilden i området, kan i båda fallen i de södra delarna, fornlämningar under mark förväntas beröras. I de norra delarna, som utgörs av kuperad nu skogsbevuxen, tidigare utmark, framkom vid rekognoceringen inga synliga lämningar. Området var dock på grund av hög vegetation svårbedömt.

Hällristning. Foto: Mikael Henriksson, Blekinge läns museum

vis sammanfaller med de planerade vägsträck- ningarna. Fossila odlingsspår av olika ålder och omfattning har exempelvis dokumenterats på några platser. Tillika berörs även ett par torpläm- ningar av alternativ 3. Sträckningen från Lösen mot Öljesjö kan förväntas beröra fornlämningar utan synlig markering ovan mark. Inga andra dokumenterade kulturmiljövärden berörs.

Vägsträckningen i alternativ 2 följer från Lösen till Ramdala Ö. Blekinge järnvägs tidigare sträck- ning. Sträckningen går till stor del över odlingsmark. Detsamma är fallet på sträckan Ramdala- Duverum, varefter en anslutning till förbifart Jämjö sker. I fallet med alternativ 1 bibehålls en befi ntlig vägsträckning i allt väsentligt. Båda

(27)

Alternativ 1, östlig sträckning och den östliga tillfartsvägen i alternativ 3 medför ett betydande intrång i Duverums bygata. Att korsa Bygatan med en ny väg bedöms innebära ett mycket stort intrång i kulturmiljön och boendemiljön för de nu verksamma och boende i gårdarna längs med ”Bygatan”. Genom att den nya vägen har en vägbank som är ca 3,5 meter hög, fi nns det stora möjligheter att passera med ”Bygatan”

under den nya vägen. Förutsätts en trespanns- bro alternativt en längre bro kan stenmurar etc.

återuppbyggas och dras med genom och under bron. Konsekvenserna av intrånget i ”Bygatan”

av alternativ 1 och 3 vid bank bedöms som stora.

Om bro kan anläggas bedöms konsekvenserna som måttliga.

Det som inte framgår av bilderna är den bul- lersituation som uppkommer om ny väg dras fram tvärs Bygatan. Den upplevelse av lugn och stillhet som idag präglar miljön kommer då att förändras totalt av trafi kbullret från den nya vägen. Även konsekvenserna för boendemiljön blir stora för fastigheterna närmast vägen. De bulleravskärmande åtgärder som krävs längs med vägen framgår ej av de virtuella bilderna.

Även om de utformas delvis i glas kommer de att bli framträdande inslag i landskapet som kan uppfattas som förfulande.

Översiktsbild på alternativ 1, östlig sträckning. Vy ur vr-modell.

Översiktsbild på infartsvägen till Jämjö i alternativ 3, östlig sträckning. Vy ur vr-modell.

(28)

Förutsättningar, avsnitt 3

Bevarandeprogrammet för odlingsland- skapet

I anslutning till de olika väglinjerna fi nns ett antal områden som är medtagna i Bevarande- planen från odlingslandskapet. En klassifi cering av områdenas bevarandevärden har gjorts. För naturvården tillämpades tre klasser:

Klass I Högsta bevarandevärde Klass II Mycket högt bevarandevärde Klass III Högt bevarandevärde

För kulturmiljövårdens del är två klasser angivna:

Klass I Största betydelse från bevarandesynpunkt Klass II Stor betydelse från bevarandesynpunkt De områden som berörs är:

Område ”Lösen-Knösö (80.63)” innehar klass I ur naturvårdssynpunkt och klass II ur kulturmiljö- synpunkt. Området utbreder sig i anslutning till Lillån och är ett vidsträckt våtmarksområde med fuktängar, vassar och havsstrandängar. Området har en vacker landskapsbild och har stort värde för friluftslivet.

Område ”Öljersjö-Stubbetorp (80.64)” innehar klass III från naturvårdssynpunkt och klass II från kulturmiljösynpunkt. Området består till största delen av rationellt brukad åkermark som i norr och öster begränsas av skogsklädda bergs- och moränhöjder. Området innehåller ett stort antal fornlämningar från skilda tidsepoker. Kulturland- skapet är öppet, välhållet och karakteristiskt för bygden. Området har en vacker landskapsbild.

Område ”Ramdalaslätten (80.66)” innehar klass III från naturvårdssynpunkt, klass II från kulturmil- jösynpunkt. Området är ett av länets största och mest rationellt brukade jordbruksområden. Om- rådet utgörs till stor del av åkermark. Åkerslätten avgränsas i norr av låga moränsluttningar där det mesta av bebyggelsen är samlad, liksom de fl esta hagmarkerna, däribland det välbesökta naturreservatet Björstorps hage. Ramdala samhälle ligger som en ö mitt i området. Under senare år har körsbärsodlingar anlagts på åkrar inom om- rådet. Området har en vacker landskapsbild.

Område ”Kråkerum (80.67)” innehar klass III från naturvårdssynpunkt och klass II från kul- turmiljösynpunkt. Området består av ett öppet odlingslandskap norr om Jämjö, omfattande bla Ådalen, en i lösa sediment nedskuren dalgång med branta nipliknande sluttningar. Området har en vacker landskapsbild och är viktigt för friluftslivet.

Effekter och konsekvenser, avsnitt 3

Samtliga av de studerade alternativen medför intrång i ett område som är medtaget i Bevaran- deplanen för odlingslandskapet. Området utgörs av ”Kråkerum” och består av ett öppet odlingslandskap och vägsträckningen delar området mitt itu. Konsekvenserna bedöms vara måttliga.

Alternativ 1

Alternativet går till största delen i befi ntlig sträckning. Intrång sker i två områden medtaget i Bevarandeplanen av anslutande lokalvägnät.

Områdena utgörs av ”Öljesjö-Stubbetorp” och

”Lösen-Knösö”. De negativa konsekvenserna bedöms dock vara försumbara, då en stor del av lokalvägnätet går på befi ntliga småvägar, och då intrånget av nya lokalvägar bedöms vara av mindre karaktär.

I de östra delarna av alternativ 1 medför de två anslutningsalternativen till förbifart Jämjö, intrång i ett av områdena medtagna i Bevaran- deplanen. Intrången bedöms kunna medföra negativa konsekvenser, då risk fi nns att gamla kulturhistoriska samband kan brytas. Det östra anslutningsalternativet bedöms medföra större

(29)

Kartan redovisar förutsättningarna inom avsnitt 3.

(30)

Sammanfattning möjliga skadefö- rebyggande åtgärder

Arkeologiska undersökningar kan bli aktuella för både fornlämningar och kulturhistoriska lämningar för att öka kunskapen och därmed också ge möjligheter att i en eventuell valsitua- tion undvika påverkan på mer värdefulla objekt.

Utredningen görs i arbetsplaneskedet som ett underlag för att bestämma vägens läge inom vägkorridoren.

negativa konsekskvenser än det västra, då alternativet medför intrång i den gamla Bygatan vid Duverum. De negativa konsekvenserna bedöms som stora.

Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av alternativet vara måttliga.

Alternativ 2

Alternativet föreslås i de västra delarna av ut- redningsområdet gå parallellt med nuvarande sträckning av E22. Intrång sker i jordbruksmark och således ett område som är medtaget i Be- varandeplanen för odlingslandskapet ”Öljersjö- Stubbetorp”, men de negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga, då en del av sträckan går på den gamla banvallen och då inga av de kulturhistoriska sambanden bedöms brytas. Den negativa påverkan bedöms bestå av arealbortfall.

De östra delarna av alternativ 2, i anslutning till Vallby, medför intrång i område ”Ramdalaslät- ten”. Alternativet berör endast jordbruksmarken och inget intrång sker i någon av de gamla byarna. Alternativet parerar även den kulturhis- toriskt intressanta Bygatan (Drottning Kristinas väg), som går i Duverum, i dess västligaste del.

De negativa konsekvenserna bedöms bli små.

Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna i alternativ 2 bli små till måttliga.

Alternativ 3

Alternativet medför intrång i område ”Öljersjö- Stubbetorp”. Jämfört med alternativ 1 och 2 bedöms intrånget vara betydligt större. De negativa konsekvenserna bedöms bestå av arealbortfall och att området delas upp av en ny vägsträckning.

Alternativet tangerar även ett område ”Ram- dalaslätten”, i dess norra del, men intrånget bedöms vara av liten karaktär, och de negativa konsekvenserna bedöms som små.

Av infarten till Jämjö i alternativ 3 passeras kan- ten av kulturmiljön utefter Bygatan (Drottning Kristinas väg) vid Duverum i det västra infartsalternativet. Det östra infartsalternativet medför intrång i Bygatan och dess kulturmiljö. Intrånget i bygden är jämförbart med det östra tillfarten till förbifart Jämjö i alternativ 1. Intrånget bedöms bli mycket stort i kulturmiljön utmed Bygatan och gårdarnas närmiljö. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora.

De negativa konsekvenserna av alternativ 3 be- döms på områden som är medtagna i Bevaran- deplanen för odlingslandskapet vara liten. Västra anslutningen till Jämjö ger dock stora negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna av alternativet vara måttliga.

(31)

Rekreation och friluftsliv

Med rekreation och friluftsliv avses här vistelse och fysisk aktivitet utomhus med naturkon- takt, oftast utan krav på prestation eller tävling.

Friluftslivet kan vara en del av den rekreation som sker utomhus. Friluftsliv kan avse allt från promenader i tätortsnära områden till besök i

”fj ärrområden”.

Beskrivningar av konsekvenser för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet beror bland annat på aktivitetsmöj- ligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, natur- och kulturvärden samt landskapsbild.

Samlad bedömning

Alternativ 1 med det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö bedöms medföra små konsekvenser, trots intrång i det lokala rekreationsområdet vid Vallby.

Detta mot bakgrund av att det fi nns andra områden som de närboende kan nyttja som rekerationsområden i närheten. Även de negativa konsekvenserna av det östra anslutningsalternativet bedöms bli liten, då intrången i viktiga rekreationsområden är relativt begränsade.

De negativa konsekvenserna från alternativ 2 bedöms bli liten. Då intrången i viktiga rekreationsområden bedöms vara av be- gränsad karaktär.

Alternativ 3 medför att tillgängligheten till skogsområdet norr om sträckan kommer att begränsas. De negativa effekterna be- döms bli stora även om tillgängligheten kan säkras med passager.

Underlagsmaterial

Uppgifter om riksintressen har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge län. Uppgifter om rekreationsområden har inhämtats från orien- teringsklubben OK Orion samt från de boende i närområdet.

Osäkerhet i bedömning

Det är framför allt påverkan på närrekreations- områden, då dessa sällan är utpekade, som är svår att bedöma. Beroende på var bebyggelsen kommer att utvecklas kan det i framtiden uppstå helt nya närrekreationsområden. Var vägen slutligen placeras inom vägkorridoren är ofta också av stor betydelse för konsekvenserna.

Nollalternativet

I nollalternativet sker en liten förstärkning av barriäreff ekterna genom ökad trafi k. Genom att befi ntligt vägnät används tas ingen ny mark i an- språk varför exempelvis kvaliteter hos besöksmål med natur- och/eller kulturmiljövärden kvarstår.

Konsekvenserna bedöms som små.

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - REKREATION OCH FRILUFTSLIV

(32)

Förutsättningar

Inga riksintresseområden för friluftsliv berörs av projektet.

Norr om Jämjö ligger Ådalen, som är en vacker dalgång där Hammarbyån rinner genom Jä- mjö samhälle. Området är ett välbesökt när- rekreationsområde för de boende i Jämjö. Ett EU-projekt ”rensa Ådalen” pågår, vilket är ett samarbetesprojekt mellan fl era ideella fören- ingar. Projektet syftar till att öka tillgängligheten till Ådalen. Åtgärder som planeras är bl a. att vidmakthålla betningen inom området samt iordningställa gångstigar och spångar över ån.

Ådalen nyttjas som närrekreationsområde av

boende och av intilliggande skolor. Orienterings- klubben OK Orions klubbstuga är belägen inom området. I anslutning till klubbstugan fi nns till- gång till promenad-, löp-, och skidspår. Området används även för ridning.

I anslutning till Vallby fi nns enligt uppgift av de boende en kulle som används som lokalt rekrea- tionsområde för de boende i Vallby samt även för andra. Området innehåller strövstigar och innehar även ett vackert vårfl or.

Ådalen Rekreationsområde i Ådalen samt lokalt rekreationsom-

råde i Vallby.

(33)

Effekter och konsekvenser

Samtliga av de studerade alternativen medför intrång i Ok Orions spår- och rekreationsområde.

Den nya vägen utgör en barriäreff ekt. Tillgäng- ligheten till skogsområdet norr om Jämjö för allmänheten minskar. Detta kan dock avhjälpas med gångbro eller tunnel. Även om tillgänglig- heten säkras kan en instängdhet komma att kän- nas av motionärer, och framför allt av ridande, då det kan vara svårt att passera en bro eller tunnel med häst. Ådalen kommer även att påverkas av buller från den nya vägsträckningen. I närheten av en tätort är man mer tolerant avseende buller från trafi k än i ett rekreationsområde som tidigare har varit tyst.

De negativa konsekvenserna bedöms bli mått- liga om tillgängligheten till rekreationsområdet norr om vägsträckan säkras.

Alternativ 1

Det västra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö bedöms medföra en markant skärning genom det lokala rekreationsområdet i Vallby.

Vägen kommer att splittra upp ett tidigare opåverkat område i två delar. Vägen kommer att synas i rekreationsområdet och ge området ett

mindre tilltalande intryck, vilket kan medföra att vistelsevärdet för besökare kommer att minska.

Föreslagen väglinje går relativt nära ekonomibyggnaderna på Vallby gård, varför huvuddelen av rekreationsområdet kommer på vägens norra sida varför rekreationsmöjligheterna bedöms kunna fi nnas kvar i framtiden. De negativa konsekvenserna bedöms bli små, då det fi nns andra områden som de närboende kan nyttja som rekreationsområden.

För det östra anslutningsalternativet mot förbi- fart Jämjö bedöms alternativet medföra ett be- gränsat intrång i det lokala rekreationsområdet i Vallby, då den studerade vägsträckan går söder om rekreationsområdet. De negativa konsekvenserna bedöms som små.

Även detta område kommer att utsättas för bul- lerstörningar. Området är dock redan idag utsatt för bullerstörningar från befi ntlig E22. Bullervär- dena kommer dock att bli högre i det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö jämfört med nollalternativet.

Alternativ 2

Alternativ 2 bedöms medföra ett begränsat intrång i det lokala rekreationsområdet i Vallby, då den studerade vägsträckan går precis norr

om rekreationsområdet. Området kommer dock att påverkas av buller, men kommer att kunna vara kvar i sin helhet och den negativa påverkan bedöms som liten.

Alternativ 3

Alternativ 3 medför att tillgängligheten till rekreationsområdet norr om sträckan begränsas jämfört med nollalternativet.

Alternativ 3 innebär ett stort intrång i orörd skogsmark . Sträckningen fl yttar ut bakgrunds- bruset som biltrafi ken på E22 ger, varför betydligt större område påverkas av trafi kbuller än då vägen följer befi ntlig sträckning.

Möjligheten att bedriva jakt i skogsområdet mellan skogsbygd och slättland försvåras och spolieras till stor del.

De negativa konsekvenserna bedöms bli stora.

(34)

Sammanfattning möjliga skadefö- rebyggande åtgärder

Portar och broar för ”strövande” och ”motionärer”

måste anläggas för att öka tillgängligheten till skogs- och rekreationsområden för allmänheten.

Dessa bör utformas så att de även kan utgöra passagemöjligheter för vilt, inklusive älg. Broar bör utformas så att det fi nns möjligheter för hästar och ryttare att nå ett utökat område med hagar och spår.

Bro över Ådalen utformas så att friluftsutövare och andra kan passera under bron på respektive sida om bäcken.

(35)

Landskapsbild

Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet och dess beståndsdelar och upp- byggnad. Det kan också uttryckas som att den är en struktur som följd av ett historisk skeende.

Även om upplevelsen av landskapet till stor del är subjektiv fi nns vissa allmängiltiga bedöm- ningsgrunder som variationsrikedom, skala, struktur etc.

En ny väg ger ofta landskapet en ny ka- raktär genom att landskapsrum och hel- hetsmiljöer delas upp. Anläggningarnas utformning kan också påverka upplevelsen i den lilla skalan genom att de skärmar av utblickar eller skapar nya.

De geometriska regler som styr vägutform- ningen avgör i hög grad hur stort ingrep- pet blir. En ”styv” väg i ett kuperat landskap med ”spridda hinder” som bebyggelse och fornlämningar är svår att anpassa – det kan bli höga bankar och djupa skär- ningar, och därmed stora ingrepp. Styv- heten avgörs främst av kravet på sikt: en väg med skilda körfält är mer ”böjlig” än många andra vägtyper.

Räcken, skyltar, belysning, vallar, bullerdämpan- de plank etc. – alla dessa ”tillbehör” som behövs för att få en fungerande modern väg – kan också

innebära stora konfl ikter med landskapsbilden.

Vägen kan i och för sig upplevas som en del av omgivningen och följa terrängen på ett klassiskt sätt, men ”tillbehören” gör att kontrasten mellan den moderna vägen och omgivningen blir stor.

Samlad bedömning

Sammanfattningsvis kan säga att alternativ 1 ger en liten påverkan på landskapsbilden fram till öster om Vallby, då alternativet till stor del går i befi ntlig sträckning. Efter Vallby föreslås ny sträckning där svårighe- ten ligger i att minska intrånget i de kulturhistoriska sammanbanden. Det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö är dock att föredra framför det östra, alternativet medför intrång i Bygatan, som bedöms medföra stora negativa konsekvenser.

I alternativ 2 föreslås den nya vägsträck- ningen att gå parallellt med befi ntlig E22, vilket medför ett brett och dominant väg- område. Mellan Ramdala och Duverum går vägen över åkermark, vilket medför en påtaglig förändring i landskapet. Konse- kvenserna för landskapsbilden i alternativ 2 bedöms som stora.

Sammanfattningsvis kan sägas att alternativ 3 inte bedöms medföra några större konsekvenser för landskapsbilden, förutom anslutningen till Jämjö. Gäl- lande anslutningsalternativen bedöms det västra alternativet vara att föredra, då det inte medför intrång i den gamla Bygatan, även om det ger störst intrång i själva landskapsbilden.

7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD