Konsekvenser “Och allt det här för att man hade oturen att bli tillsammans med den person som valde att utöva våld mot en”

Digitalt våld går som beskrivits, förstå som ett våld där våldsförövaren utövar coercive control techniques, skrämsel, skada, övervakning och isolering på sina offer. Det digitala våldet blev på så sätt en förlängd arm till våldsförövare att nå de utsatta tjejerna. Genom teknikerna framkom det även genom respondenterna att det skapades en rädsla och en stress hos de utsatta tjejerna. Det vill säga, det digitala våldet skapade även psykologiska

konsekvenser. Psykologiska konsekvenserna av det digitala våldet är något som beskrivs genomgående i samtliga intervjuer med jourerna i denna studie:

“[...] det digitala våldet påverkar de här tjejerna så himla himla mycket, att det påverkar hela dera s va rda g, de tä nker på det va rje da g, de ä r rä dda va rje da g och a tt det dä rför behövs ta s på stort a llva r för a tt dera s liv, blir ju mycket mycket sä mre a v a tt gå runt och va ra rä dda och a llt. Inte kä nna a tt de ka n röra sig hur de vill.” - Respondent 2

“[...] det är ju att de har alltså ångest eller en enorm stress över, alltså att det är, innan vi liksom ka n börja identifiera va d det fa ktiskt ka n ha ndla om. Ehm, och då ha ndla r det ju mycket om den hä r kä nsla n a v a tt a lltid va ra överva ka d och inte kunna ta ett steg å t nå got håll, utan att en person vet det till exempel “ - Respondent 5

Starks (2012) menar att konsekvenserna av coercive control bland annat kan beskrivas som fångenskap i form av fråntagandet av tjejernas värdighet, person, självbestämmanderätt, deras frihet, tjejernas fysiska samt psykiska integritet. Respondenternas uttalanden ovan visar att konsekvenserna av det digitala våldet i likhet med Starks (2012) ovan nämnda idé kring att coercive

control kan leda till att den utsatta upplever ett fångenskap.Respondent 5 uppger att det finns en känsla av att inte kunna ta ett steg åt något håll på grund av övervakning och respondent 2 talar om känslan tjejerna har av att inte kunna röra sig. Beskrivningarna visar på att det digitala våldet på olika sätt begränsar de utsatta tjejernas frihet, självbestämmande rätt och även deras fysiska integritet. Respondenterna i citaten ovan beskriver hur det digitala även får konsekvenser i form av rädsla och stress. Som diskuterats ovan har detta också framkommit i tidigare citat i studien. Resultatet kan tolkas som att de utsatta tjejers psykiska integritet även påverkas av det digitala våldet. I det tidigare forskning/kunskapsläge framgår det inte så mycket om just den enorma stressen som våldet kan innebära för tjejerna. Respondent 7 lyfter att det kan vara som så att det egentligen ses som en självklarhet att våld skapar stress och därför lyfter man inte specifikt detta i forskning. Stonard et al. (2017) lyfter dock i sin studie They’ll Always Find a

Way to Get to You”: Technology Use in Adolescent Romantic Relationships and Its Role in Dating Violence and Abuse hur tjejer upplevde en enorm

stress och ångest över en ständig kontroll genom digital kommunikation. Respondenterna i studien lyfter även det digitala sexuella våldets

konsekvenser då de menar att, vilket framkommit tidigare, det slår väldigt hårt mot tjejerna. I studien har det bland annat tidigare lyfts att i samband med digitalt sexuellt våld kan en tjejs rykte förstöras genom att killarna sprider material av sexuell karaktär på tjejerna på sociala media. Studien har även redovisat att digitala medier används för att pressa tjejen till att ha sex. 2 av respondenterna i studien menar även att det digitala våldet som tjejerna utsätts föräven går att koppla till självmordstankar och en respondent nämner även självmord:

“Vi har ju till och med varit med om ärenden där personen har haft suicidtankar och hört av sig till oss, mycket mycket a llva rligt. Och det vä rsta för oss det ä r ju nä r nå gon cha tta r med oss i cha tten och vi hör a tt det ä r suicidta nka r och sen så försvinner personen. [...] Det ä r ju ska m och skuld som gä ller. Och i vä rsta fa ll då a tt ma n ha r ha mnat i suicida la ta nka r. M a n hittar ingen annan utväg.” - Respondent 6

“[...] traumarelaterade symtom blir väldigt väldigt starka just när det har med digitalt våld att göra och fra mförallt nä r det sprids na ket eller sexuellt ma teria l på en tjej [...] Ja g skulle sä ga a tt det utmä rka nde ä r psykiska konsekvenser, å ngest, depression, sjä lvmordsta nkar,

självmordsplaner, självmord och väldigt starka traumarelaterade symtom.” - Respondent 1

Respondent 1 beskrivning om att det sexuella digitala våldet kan leda till självmord vilket går i linje med Starks (2007; 2012) teori om coercive

control. Starks (2012) menar nämligen att utövandet av coercive kontroll

orsakar i vissa fall även död. I studien avviker 1 respondent en respondent från respondent 1 och 6 beskrivningar av sammankoppling med digitalt våld och självmordstankar:

“[...] vad ska man säga, hönan eller ägget. För vissa tjejer mår ju dåligt sen u tsätts de för det här men många tjejer… har ju ocksåsuicidta nka r, sjä lvska debeteende, sa mtidigt som de utsätts för våld på nätet”. - Respondent 2

Respondent 2 lyfter till skillnad från respondent 1 och 6 att hon upplever att det kan vara svårt att säga att det finns några direkta kopplingar mellan digitalt våld och bland annat självmordstankar. Forskning kring våld i ungas nära relationer visar på att våldet kan leda till självmordsförsök, självmord och PTSD men däremot görs inga specifika kopplingar till det digitala våldet (Barter et al. 2017; Barter & Stanley 2016 Korkmaz & Överlien 2019). Digitalt sexuellt våld kan även förstås med Starks (2012) idé, som diskuterats ovan, om att coercice control utmynnar i fångenskap för de drabbade.

Fångenskapet kan denna gång sättas ihop med att det sexuella digitala våldet tar ifrån tjejernas deras fysiska integritet, deras frihet och autonomi deras samt deras person. Vilket uttrycker sig i flera dimensioner bland annat genom att killarna sprider intima bilder på tjejerna samt tvingar dem till sex och på så sätt tar ifrån tjejernas rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egna person. Tjejerna blir även lidande på så sätt att det digitala sexuella våldet kan skapa självmordstankar och i värsta fall leda till att de tar sitt liv, det vill säga våldet skadar tjejernas person.

Respondenterna i denna studie berättar även att det digitala våldet på olika sätt även påverkar tjejernas skolgång:

“Alltså delvis så möter de sin föröva re va rje da g, de ha r ingen frizon. De ka nske gå r i sa mma skola dessutom. Och det ä r ju ingenting vi riktigt pra ta r om a tt unga tjejer a lltså , de möter faktiskt kanske sin förövare flera gånger per dag… och vad det innebär mot en människa.” - Respondent 5

“Det som är så sorgligt med just våldet i de ungas relationer, är ju att det får såna långsiktiga konsekvenser på dera s fortsa tta liv. I och med a tt ma n till exempel inte kla ra r a v skola rbetet på grund a v stressen och den psykiska terror som ma n utsä tts för [...] Och det få r ju vä ldigt lå ngsiktiga konsekvenser för hela ens liv. Och a llt det hä r för a tt ma n ha de oturen a tt bli tillsammans med den person som valde att utöva våld mot en.”

- Respondent 7

Respondent 5 lyfter att tjejer tvingas gå på samma skola som sina förövare och respondent 7 beskriver hur det digitala våldet påverkar skolarbetet. Forskning stödjer båda respondenternas beskrivning av hur det digitala våldet påverkar de utsatta tjejernas skolgång. Korkmaz & Överlien (2019) lyfter i sin studie att en tjej slutade gå till skolan på grund av rädsla att möta sin förövare. Vidare menar Korkmaz, Överlien och Lagerlöf (2020) att de i sin studie såg ett samband mellan att prestera sämre i skolan i relation till att bli utsatt för digitalt våld.

Som redovisats ovan kan det digitala våldet få många olika konsekvenser med olika dimensioner men en gemensam nämnare är att det tar hårt på tjejerna psykologiskt att drabbas av digitalt våld från killarna som de lever i en nära relation med. De psykologiska konsekvenserna kan i sin tur leda till suicid, suicidtankar samt problematik med skolgången. Vad som följer vidare i nästa avsnitt är hur respondenterna kan bemöta tjejer som utsatts för digitalt våld genom Cooleys (1922) begrepp spegeljaget och sympatisk

introspektion.

5.7 Bemötande av jourerna - “Alltså det blir mer dem frågorna,